Verktyg, redskap, vapen hos neanderthalarna - Eurasiens språkfamiljer XLIII

 

Neanderthalarna hade antagligen inga distansexterna kroppar, det vill säga distansvapen, og deras jaktteknik gingo som ovan nämndes ut på närstrid - för detta var även kroppen byggd, de hade antagligen inga kastspjut eller pilbågar men däremot så hava man hittat stickspjut. Inom det som havandes kommit att kallas moustérienkulturen så dominerades redskapen som varo tillverkade utav kärnredskap av sten från hvilka avslag slagits så att lämpliga eggar kunnat bildats. Handyxor, tväreggade redskap samt skrapor höre till de typiska redskapen. Förutom jagt på land så tillförskansade man sig även tillgångar från vattenlivet, exempelvis vid Grotta dei Moscerini nära Sperlonga visas på ansamlingar av marina mollusker, ben samt mousterianska verktyg som äro lämnade spår från neanderthalare som frotterade där för 50 000 år sedan. I huvudsak så verkar ingen större utveckling eller variation havandes skett, utan deras verktyg sågo likadana ut för 100 000 år sedan, som 40 000 år sedan. Den för oss homo sapiens så ordinära kulturella differansen i både tid som rum verkar ej ha varit särledes relevant för neanderthalarna, ej heller åfinnes antydningar kring långdistanshandel eller förekomsten utav vattenöverförslar då inga neanderthalare står att exempelvis finnas i de många medelhavsöarna eller Nordafrika, synligt från Gibraltar där de bodde, detta fastän redan erectus verkar kunnat fara med båt. Bobyggnader må de havandes haft, som skydd för det bistra klimatet, men de kan ej hava varit särledes bastanta då inga kvarstår förutom evidens kring några hål samt stenhögar. Kläder bör de likväl haft, men inga mer utvecklade då de ej verkar hava kunnat sy eller liknande. Elden verkade de ehuru nyttja frekvent, vardagligdags.

~

Axat från boken Eurasiens språkfamiljer.