Studier i Levanten, gjorda utav Daniel Lieberman et John
Shea, visa även på de olika födoinhämtningstaktikerna man haft vid den
undersökta boplatsen för neanderthalare samt för homo sapiens. Homo sapiens
verkar havandets följt horderna utav gazeller, besparandes sin energi samt
ökandes nedfällsmöjligheterna, emedans neanderthalarna som hade bott vid samma
undersökta boplats, men 30 000 år efter homo sapiens varit där, nyttjade en mindre
effektiv jaktstrategi, därvid slösandes mer egen energi. Man kan nämeligen se i
gazelltändernas mikroskopiska årsringar när på året de har blivit bragta om
livet, og då efterlämningarna i den neanderthala boplatsen visade att de hade
burit hem gazeller året runt så måste neanderthalarna infångat dessa
migratoriska djur via långdistansjakt, og därvid hängt på djurets migration,
men hemkommit med bytet till grottan året runt, emedans grottlämningar från
homo sapiens allena visar på jaktbytena från en säsong. Utifrån detta drar man
slutsatsen, inte att sapiens åt annat resterande årstider, utan att sapiens
varit nomadiska og följt efter de migratoriska djuren i sina vandringar, härvid
allenast efterlämnandes ensäsongskadaver efter sig. Ovanförda konklusion kring
att neanderthalarna bott i en mer varierad vegetabilisk ekologisk zon där
resurserna varit konstanta samt självklara, ej behövandes särleda
tankeverksamhet för exploatering, emotsäges ju likväl utav denna studies
konklusion. Studierna indikerar ju tillikt att neanderthalarna varit mer
bosatta, emedans sapiens varit nomadiska, i levernet.
~
Axat från boken Eurasiens språkfamiljer.
Nessun commento:
Posta un commento