En mer udda social tolkning
inom genussfären har Lewis Binford framfört. Hans paleogenusforskning kom till
när han studerade mousterianska problematika varhän han blev övertygad att den
alldagliga bilden utav ett jägar- og samlarsamhälle og leverna ej var riktigt
applicabelt i förhållande på det neanderthala levernet, som han menade var helt
olikt det moderna sapiensaktiga. Analyserandes ben og materia från lager om en
ålder av 125 000-70 000 år i Combe Grenal i västra Frankrike fann han att vid
varje singelst ställe så fanns förestående tvenne olika koncentrationer utav
ben og artefakter, i nästområden hade avlämnats mycket askmaterial som klart
indikerade att eldar hade brunnit där, ack ej några eldplatser, samt så funnos
stora mängder simpla flakade verktyg gjorda utav lokalt stenmaterial og
benmärgsfragment. På andra håll funnos splittrade bevarningar utav smärre
koncentrationer utav ben samt mer sofistikerade stenverktyg, såsom handgjorda
skrapor, som dessutom varo gjorda utav material som tagits dit från lokationer
på annat håll, men inte bara detta, utan även benen man hittade associerat till
dessa verktyg varo reguljärt gjorda av djur som levt vid andra främmande
lokationer än de som de hittats i. Ej allenast stenmaterialet för handgörandet
av verktygen, utan även djurfödan, har alltså burits in från distinkta og
distanta områden för förtäring og förgörning in situ. Detta visar absolut på
något inom den sociala verkligheten neanderthalarna levde i. Binford menar att
nästena varo där kvinnorna höllo till emedans tillordningsplatserna varo
hansliga förehavandesplatser, samt att det ej finnes några alls bevis för att
neanderthalarna vid Combe Grenal bott på något slags familjebaserat vis utan de
kunne likväl enbart hava möts för kopulativa orsaker enkom.
~
Axat från boken Eurasiens språkfamiljer.
Nessun commento:
Posta un commento