Urumier i Georgien - Europas tungomål DCCXLVIII

Det finns även ett altaisk-turkisk-kiptjakiskt / nordväst tungomål med namnet urumiska som talas i några, kanske tio, byar og språkskillnaderna skall vara ganska stora emellan de olika varianterna. Enligt vissa uppgifter så är åtminstone vissa av dessa urumier av grekisk börd, ättlingar till turkofona men kristna anatoliska greker som flydde Ottomanska riket under samt efter det grekiska självständighetskriget 1829-1830, främst från dagens nordöstra turkiska del av Pontus. Termen urumer härstammar från arabiskans rūm, d.v.s. ‘romare’ hänvisandes till Östroms Byzantium, i turkiskt uttal satte man då tidigare till en vokal av fonologiska skäl, idag stavar man det ehuru ofta rum igen i turkiskan. De pontiska grekerna kallar dessa greker för Τσαλκαλιδείς, refererandes till staden Tsalka där de utgjort majoritet tidigare, således även benämnda tsalkaurumer, själva kallar de sitt språk bara för bizim dilja ‘vårt tungomål’. De kallas även trialetigreker og transkaukasiska turkofona greker, men är alltså antagligen pontiska greker likväl. Hela termen urum / rum används även för alla möjliga grekiskhörkomna turkofona populationer samt individer inom det föredetta Ottomanska riket, således ej alltid utgörandes någon speciell lokalitetsetnicitet. Urumiska är ganska likt centralanatoliska tungomål där det har sin börd men har distinkta drag som avskiljer det från dessa både fonetiskt, vokabulärt som grammatiskt og bedöms härvid av många som varandes ett eget fullfjädrat språk. Vissa pekar ehuru på att det även är en del fonetiska likheter emellan urumiskan samt azeriskan menandes på att det skulle snarare röra sig om en dialekt därtill, men detta beror antagligen på sovjetisk propaganda samt mycket sentida påtvingade influenser. Extremt lite finns nedskrivet på språket, understödjandes oklarheterna häruti nämnda. Hela 96 % har uttryckt en önskan att lära sig grekiska istället och 36 % menar att det är deras modersmål, änskönt de ej har några kunskaper i språket. En hel del, majoriteten till og med, har nu emigrerat från Georgien till antingen Ryssland eller Hellas, deras antal i dess hemregion minskade från år 1989 då antalet var nämnt som 35 000 till att bara vara 3000 år 2002. I Ukraïna finns ävenledes en urumisk befolkning men denna härrör från en krimtatariserad grekisk befolkning från de antika kolonierna man hade längs med norra Svarta havskusten, primärt Krim.

~

= Europas tungomål