Däremot så kan kommunikationer mycket väl anspela på
dagens mer komplexa värld, förr i tiden så kommunicerade man givetvis också med
avlägsna eller relativt närbelägna områden, av den världen man kände till givetvis, annat är ju omöjligt, men
det tog väldigt mycket längre tid åtminstone fram till telegrafen og -fonens
uppfinnande - nu går det inom någon nanosekund. Men gör detta världen till
globaliserad till skillnad från innan? Betyder det inte ‘bara’ att fenomenet är
mer frekvent? Angående ekonomin så kan man anspela på att den till exempel var
mer internationaliserad og integrerad under 1800-talet än vad den är nu.1
För att återspela på det globala riskmedvetandet, att risken alltid varit
global ifråga om miljön vetom vi nu, icke då, så har faktiskt rädslan samt
risken tidigare likväl varit global om vi utgangom från de berörda människornas
synvinklar, d.v.s. amazoniska indianer
omfattas icke då omfattningsbredden ej nått så långt ännu från de berörda
parternas sida i det som här följer. Ett nämnvärt exempel är exempelvis
när mongolerna härskade eller försökte härska - de var ute efter att ta hela
den av dem kända världen, og de lyckades nästan skapandes jordens till dags
dato största rike, hvilket fick som resultat att ‘hela’ den kända världen
riskerade underkuvas samt därigenom fick en mongolskräck, ‘hela’ anspelar i vanlig generaliserande ton
ej på reellt ‘hela’ då antagligen inte alla människor ens i de berörda
samhällena gjorde detta, som hade vetskap om detta visade på rädsla, en
regnskogsboende jägar- og samlarmänniska i Papua-Nya Guinea som kanske aldrig
hört om kärnvapen är lika lite rädd för kärnvapen som sydamerikanska indianer
var för mongolerna - d.v.s. inte alls. Från Europas håll sätt så kommo ju
mongolerna ända till Polen, Ungern samt Adriatiska havet, i Västerland, från deras synvinkel givetvis, så
kommo de också till Palestina med stannade upp utanför Egypten av oklara
anledningar, de var dock på väg att
erövra även där - den första enade mongolhärskaren Djingis khan som
Temüdjin kom att kalla sig betydde ‘världshärskare’ eller ‘oceanlik härskare’, förövrigt en liknande betydelse som dagens
Dalai Lama bär. Riket disintegrerades dock efter
ledarskicktsdödsfall - oftast
modifieras, i detta fallet disintegreras, totalistiska system när de överförs
till nya berättelseinnehavare. Djingis khan var totalist ur många synvinklar
men han var ehuruväl fullständigt religiöstolerant og også genuint intresserad
utav de olika hvilket givetvis kan visa på komplexiviteten i denna enligt
Giddens, med flera, premoderna men ändock så moderna och post/sen/högmoderna
värld.
Fotnot
1) Collste, “Den globala ekonomins etik”, i Tidskrift för politisk
filosofi, Nr. 3 1999:20.
Nessun commento:
Posta un commento