giovedì 21 aprile 2016

Føroyars bosättningshistorik - Europas tungomål DCXXXXV


Det färöiska, eller egentligen fåröiska, öriket ligger ungefär halvhavs emellan Skottland samt Ísland. Føroyar består utav 22 öar, av hvilka 18 är bebodda och den största av dem heter Streymoy. Det var ett obebott område innan de som kom att bli färingar flyttade hit, eller kanske inte riktigt obebott då den iriske munken Dicuil ofta anförs som den förste att omtala öarna år 825 och cirkus 100 år före detta så skall flertalet iriska eremiter ha bebott öarna, men senare övergivit dem på grund utav att de tröttnade på ideliga övergrepp från nordiska vikingar. Redan under tidigt 500-tal har iriska munkar troligtvis besökt ön, bland annat skall Naomh Breandán, Saint Brendan, besökt ön vid tvenne tillfälle och då även namnsatt en ö till Fårön. Det var sedan under 600-talet som Färöarna erhållit en vikingabefolkning som anlänt från Norge och under de första århundradena så var Färöarna en fristat med konkurrerande hövdingadömen. Ett gemensamt ting verkar sedan åtminstone år 900 ha existerat i Tórshavn på det näs som än idag kallas Tinganes. Cirka år 1000 övergavs dessvärre asatron, 1035 eller senast under 1100-talet ställdes öarna under Norges styre og 1380 övergick styret till Danmark, men den norska lagen, Gulatingslagen, fortsatte till stora delar att gälla på Färöarna. Många tror att bosättarna inte kommit direkt från Norge utan troligare via de vikingabosättningar som funnits på Shetland samt Orkney, og däromkring. Historo-genetiskt så är 87 procent utav de manliga generna av skandinavisk börd, emedans det omsatta, 84 procent, av kvindens gener är irisk ock skotsk. Vissa få ortnamn samt ord kan hava gälisk börd, men det är ett stort diskussionsområde.















~


Nessun commento: