Det färöiska,
eller egentligen fåröiska, öriket ligger ungefär halvhavs emellan Skottland
samt Ísland. Føroyar består utav 22 öar, av hvilka 18 är bebodda och den
största av dem heter Streymoy. Det var ett obebott område innan de som kom att
bli färingar flyttade hit, eller kanske inte riktigt obebott då den iriske
munken Dicuil ofta anförs som den förste att omtala öarna år 825 och cirkus 100
år före detta så skall flertalet iriska eremiter ha bebott öarna, men senare
övergivit dem på grund utav att de tröttnade på ideliga övergrepp från nordiska
vikingar. Redan under tidigt 500-tal har iriska munkar troligtvis besökt ön,
bland annat skall Naomh Breandán, Saint Brendan, besökt ön vid tvenne tillfälle
och då även namnsatt en ö till Fårön. Det var sedan under 600-talet som
Färöarna erhållit en vikingabefolkning som anlänt från Norge och under de
första århundradena så var Färöarna en fristat med konkurrerande hövdingadömen.
Ett gemensamt ting verkar sedan åtminstone år 900 ha existerat i Tórshavn på
det näs som än idag kallas Tinganes. Cirka år 1000 övergavs dessvärre asatron,
1035 eller senast under 1100-talet ställdes öarna under Norges styre og 1380
övergick styret till Danmark, men den norska lagen, Gulatingslagen, fortsatte
till stora delar att gälla på Färöarna. Många tror att bosättarna inte kommit
direkt från Norge utan troligare via de vikingabosättningar som funnits på
Shetland samt Orkney, og däromkring. Historo-genetiskt så är 87 procent utav de
manliga generna av skandinavisk börd, emedans det omsatta, 84 procent, av
kvindens gener är irisk ock skotsk. Vissa få ortnamn samt ord kan hava gälisk
börd, men det är ett stort diskussionsområde.
~
Nessun commento:
Posta un commento