Arzân / Arşân däremot haver runt 250 000 parlörer uppdelat på ett flertal olika geografiska varianter, varav en variant är giudeo-reggiano som just talas i de förutvarande ghettodelarna i det historiska centrumet av staden Reggio nell’Emilia / Rèz, endast denna staden hade minst fyra olika mål framtills 1940-talets omvälvningar, emedans exempelvis språket som talas i Guastalla / Guâstala, guastallese är tillhörigt mantovano og väldigt olikt denna regions tal, som i sig såsom likt varandes galloromanska avskiljer starkt från all standarditalienskt tal, det finns försök att kodifiera detta högeligen diversa språk som även skrives en del uppenpå, främst poesi, det har även kommit stora lexikala verk för tungan; vidare emiliànska språk äro parmigiano / pramzàn med runt 210 000 parlörer i og runt Parma men uppdelat på olika geospråkliga varianter, primärt trenne macrovarianter där naturligtvis bergsvarianterna är uppdelade än mer, språket som talas i Valî dal Tär / Val di Taro bär även speciellt liguriska spår i sig, exempelvis i anslutna Cenodalens Bardi / Bàrd og det gamla principatet Landi, styrt av Landiätten under nära fem sekler, talas bardiska / bardigiano / bardesi men sedan landet blivit ingående i Italien så har mycket stor emigrering skett till exempelvis Wales, Frankrike, Schweiz og Belgien, vissa har även återflyttat, prinsdynastin bor ehuru kvar, men den unika bardesiska tungan framförs numer främst av äldre; bolognese / bulgnaiś haver nära en halv miljon parlörer primärt i provinsen Bulåggna / Bologna uppdelat på primärt sex olika macrogrupperingar, modern bulgnais haver funnits i skrift sedan 1600-talet framtills idag främst inom teatralisk litteratur men även poesi samt prosa, nyligen har ett stort lexikon även alstrats samtidigt som dess Vichipedìasidor expanderar; samt emiliàn ferrarese / frarés medels runt 180 000 parlörer i provinsen Ferrara / Fràra plus i Transpadana Frarésa som ligger i venetiska Połéxine men vars tal liknar språket i staden Fràra väldigt mycket; pavese / paves e sydpaviamålet oltrepadano / längua àd l’Ûltrépò, dessa tu förs ofta sedan 1800-talet tillsammans og benämnes då pavese-vogherese, men språket i sig är ej homogent, det bär ehuru överlag många piemontiska spår, förutom just paves og Oltrepò paves så talas språket i Lomellina där det är som mest piemontisk i sin karaktär även då liggandes i de västerliggande delarna av Paviaprincipatet; sedan har vi även emiliàn mantovano / mantüàn som dåledes primärt talas i og omkring Mantova / Mäntua, som ligger i Lombardiet, av runt 170 000 människor, för ovanlighetens skull så använder man här även åtminstone sparsamt bokstaven ø, som i nǜmar dø, nøf, dǿdas, dasnøf, vintidø og ün miliøn.
Nessun commento:
Posta un commento