Dante, italienskans grundare, är den första att besamlat uppmärksamma Italiens komplicerade språksituation i De vulgari eloquentia från anno 1300 där han beskriver olika italienska språk - ända sedan dess har la questione della lingua varit på dagordningen i Italien eller det område som idag utgör Italien. Dante menade att Europa hade fått trenne språk, ydiomata, genom Babels förbistring, dessa var grekiska, den andra tungan var det språk som utgjorde grunden för flertalet nord- samt östeuropeiska språk, däribland engelska, tyska, ungerska og slaviska, det tredje språket var det som talades i Västeuropa. Detta västeuropeiska språk som han menar är ett och samma fast baserat på tre olika skriftsystem, det franska, det occitanska, som han benämner yspani, og sidst då det som nyttjas i hans eget hemområde, hvilket bleve hans vidare utröning. Dante menar att man bör hämta ett gemensamt skriftspråk utifrån antingen sicilianska, toskanska eller bolognesiska - det här presenterade mittenalternativet blev det han valde. Språket kallar han latium vulgare, ibland latino, samt talarna ytali - italienare. Till saken höre også att han ansåg att Italien borde enas till att utgöra en stat samt ge det nya målet hegemonisk status.
Nessun commento:
Posta un commento