De olika språken
hade olika status i olika områden samt i de olika stadsstaterna, vissa av dem
fungerade som överregionala eller överstadstatliga litteraturspråk i olika
litterära traditioner, det fanns till exempel både doriska som
nordvästhellasiska ‘koine’-språk. Man använde exempelvis en mindreasiatisk form
av joniska i den episka litteraturen under hela antiken och självaste Odyssén
är skriven på någon arkaisk östvariant av joniska med vissa aioliska inslag,
körlyriken framställdes på en dorisk variant och prosalitteraturen skrevs först
med en mindreasiatisk form av joniska i likhet med epiken för att sedan övergå
till Athens joniska språk attiska - den moderna helleniskans rötter ~
det är oftast enbart denna som felaktigt avses när man talar om ‘klassisk
grekiska’ idag.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento