Baskiska rasister

 

Enligt vissa DNA-analyser så har baskerna bott relativt isolerade under hela 20 000 år och det finnes klara genetiska skillnader emellan de undersökta individerna, hvilket relateras till deras etniska tillhörighet, d.v.s. basker visavi omkringliggande folk. Även det baskiska språket är helt isolat, d.v.s. det är inte besläktat med något annat talat språk och är utav okänt ursprung, antagligen lika gammalt som folket självt.

Detta är ett faktum som vissa genrer inom separatiströrelsen gärna åberopar menandes att en rasmässigt ren stat skall framkrigas, men tack å lov så framhäver den gemene nationalisten / separatisten istället historiska samt kulturella orsaker som försvar för sin ståndpunkt om ett fritt Baskien, öppet för alla och ett fortsatt inliggande i den Europeiska unionen.

PNV, eller EAJ som förkortningen blir på baskiska, som nu anses vara en moderat separatiströrelse grundades till exempel med rasmässig agitation i slutet av 1800-talet och än idag påtalas rasmässiga förhållanden för att rättfärdiga den baskiska kampen av ömson ETA et Herri Batasuna, men även ibland av företrädare för PNV, hvilket är det som är mest förkastligt då de annars säger sig vara ett demokratiskt parti.

Baskien har även baskifierats under senaste decennierna, efter att det romaniserats decennierna före genom intern spansk invandring, genom de ständiga oroligheterna som ändå rådit som gjort att runt 200 000 icke-baskiska individer flytt området emellan 1990-2000, omkring en tiondel av befolkningen.

De rasmässiga äskandena äro sentida i sin utveckling og sprungna från idéer ankomna utifrån. Baskernas egna hävdansfyllda benämning utav sig själva är just euskaldunak ‘baskiskspråkiga’, d.v.s. det är språket som är vägledandes för tillhörigheten, inte någon ras. Först under 1800-talet skapade man en term som var grundad på etnicitet, oavsett hvilket språk man talar, euskotar, plural euskotarrak.

Låten blodet flöda fritt.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.