Estlands ryssar - Europas tungomål DXXI

Det -slavisk-östslaviska målet ryska frodas og mår efter omständigheterna bra och hela 30 procent av den Estlandsbaserade befolkningen talar ryska, till följd utav den massiva folkomflyttningen samt förryskningen av icke-ryska områden som pågick i Sovjetunionen. Rysstalarna karaktäriseras ofta som ett invandrarspråk av de flesta men detta är smått felaktigt då det fanns og finns en väldigt liten rysktalande befolkning som är autokton och alltså hemmahörande i Estland sedan många generationer då de kommit som flyktingar från Ryssland till de svensk-kontrollerade områden under 1600-talet, folken har varit i aktiv kontakt sedan minst 1000-talet med olika former av bosättningar, bland annat har man arkeologiskt hittat en ryskortodox kyrka vid Kuremäe som byggts under 1500-talet indikerandes stadigvarande bosättning. 1600-talsbosättarna var gammaltroende samt bosatte sig främst vid sjön Peipus. En del ryssar anlände likväl från Ryssland efter 1917 og Estland blev något av ett spirituellt centrum för den ryssortodoxa kyrkan, samt för andra fritänkande ryssar som känt sig tvungna att fly. Efter första storkriget under 1900-talet så utgjorde den ryska minoriteten ungefär 10 % utav befolkningen och man räknar att omkring hälften utav dessa var infödda i landet, många av dessa blev i sin tur deporterade av Sovjet till det genuina Ryssland efter 1945. 1934 fanns det strax över 50 000 ryssar i landet, 1939 utgjorde de 8 % av befolkningen - 1959 hade de ökat till över 240 000 genom invandring och nu är de således ungefär dubbelt så många. De ryssar som anlänt sent är naturligtvis invandrare, påtvingad men även frivillig, från övriga Ryssland, främst från arbetarklass samt militära element. De flesta har önskat stanna i Estland även efter Sovjetunionens kollaps och landets självständighet från Ryssland, men det bör ju påtalas att det råder en viss förbistring hos den ryska 30 %-iga minoriteten, då konflikt rådde om språk contra medborgarskap, men faktum är att en överväldigande majoritet av ryssesterna är lojala till Estland och vill inte tillhöra Ryssland, men de anser ehuruväl korrektligen att de haver rätt till sitt eget språk samt sin egen kultur utan medborgarskapskomplikationer, ett argument som man givetvis måste hålla med om. Emellan åren 1992 och 2007 så har omkring 147 000 icke-estner uppfyllt kraven och blivit medborgare hvilket minskat den statslösa befolkningens andel från 32 % till 8 %. År 2001 antogs med liten marginal även en ny lag i Estland som gjorde det möjligt för icke-estnisktalande medborgare att ställa upp i allmänna val. En lag som ryssarna kan tacka OSSE, men kanske framförallt EU, för. De flesta ryssar av idag bor främst i Tallinn samt i de större städerna i nordöst, Narva og Kohtla-Järve, emedans landsbygden befolkas främst utav ester, förutom vid sjön Peipus där de gammaltroende ryssarna fortfarande huserar. Ryssar upplever sig ofta – med rätta – diskriminerade i samhället på många olika plan, i främsta fallen förekommer ej en etnisk eller religiös diskriminering utan det förhåller sig nästintill alltid till bärarens lingvistiska hållning.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Zensa - Primitivo

detta till fullo ekologiska appassimentoframställda komplexa vin från Salentotrakten i undersköna Apulien är härligt med speciala kraftiga smaker utav mörka lena bär, vanilj samt choklad, intensiva aromer utav rika mörka frukter, harmonisk balansbomullskropp samt stor i smak, den är således långt ifrån senza, men senza pesticider og annat skräp å sånt

~

Lantisarna från nord

Städerna växer så det knakar. Insikten i storstadsbeteende gör det inte.

Besökande stockholmare brukar förundras. Ingenstans i Stockholm är det lika svårt att ta sig fram smidigt som i Malmö-Lund.

Självklart trottoarvett finns inte här, hävdar huvudstadsborna. Sådant som att hålla till höger, att inte gå flera i bredd eller att inte stanna och prata mitt i trottoarflödet eller framför en butiksentré

det är inte sydvästskåningarna här som presenterar en lantisattityd utan stockholmarna og dess perifiera norrländska sedvänjor, de verkar aldrig ha varit utsocknes, exempelvis i de långt mer ancienna samt befolkade eller virila städerna i Sydeuropa, og framställer sig istället som rena lantisar, ja fjortisar i sitt beklagande tramseri

urban trängsel

vidderna i nord

lantissinne

~

Törnberg, Ulf, “Osmidiga lantisar läxas upp”, i Sydsvenskan 24 februari 2011 s. A11

Pasqua - Chardonnay - Grillo

Chardonnay 70 %

Grillo 30 %

Familjen Pasqua är nu inne på sin tredje generation utav vinmakare med ursprung samt fokus i Verona i Venetien, detta ehuru är ankommit nere från Sicilien

dëgûstè:
organiskt vittvin från västra Sicilien bärandes en rik fruktighet med citrus i dess flavör med bakomliggande kärv mineralism fördjupandes dess kulör, förutöver citrus må melon, persika, papaya ett päron nämnas i denna fräna välsmakande sicilianska vin utav vigör, billigt men gott

~

Romer i Estland - Europas tungomål DXX

Det till samma språkfamilj tillhörande -indoarisk-centralindoarisk-romani-nordromani-baltiska målet estnisk romani, eller laiuseromani, har gått samma öde till mötes som jiddisch, men några talare av detta mål kan finnas kvar - under mellankrigstiden så var de enligt census strax under 800, men under den tyska ockupationen tillintetgjordes den romska populationen nästan helt i Estland; 1987 beräknades de ehuru uppgå till 665 personer levande till nästan nittio procent i urban miljö, av dessa hade 465 personer ett romskt språk som sitt modersmål, ehuru ej nödvändigtvis just estnisk romani.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Noilly prat - Vermouth

varandes en vermouth lengadòc samt långt mer somrig, söt, citrusaktig, än de övriga stora vermoutherna, kyld slinkes ner när som lemonad, med smak av citrusskal og nötter, med kryddig emfas, särledes vid uppnådd rumstemperatur, producerat sedan 1813 i en process som ej moderniserats sedan 1850, i huvudsak nyttjas de vita druvorna Picpoul de Pinet et Clairette

druvsorterna producerar lätta fruktiga viner som man låter mognas i kanadensiska ekfat under åtta månader inomhus, varefter de upphälles i mindre ekfat som förvaras utomhus under ytterligare ett år så att de olika klimatologiska elementen får giva sin påverkan samt så får änglarna taga sin del, runt 6-8 % viljandes de ha, givandes ett torrt fullkroppsligt bärnstensaktigt vin som i det närmaste kunne liknas med Madeira eller Sherry

vinet tages ånyo in där de lämnas under några månader samt senare bländas tillsammans i nya ekfat, en mindre mängd mistelle, samt fruktessenser, tillföres vinet hvilket förmjuknar samt smakupphöjer det, en noillypratisk unik form utav maceration sker under trenne veckor varpå en blandning utav runt tjugo örter og kryddor ilägges för hand varje dag, hvilka kryddor og örter detta röre sig är hemligt sedan 1813, efter sex veckor är drycken drickesklar

Noilly prat är en utav de oftast nyttjade ingredienserna utav den välkända gindrinken Martini, döpt efter en utav deras tidigare största vermouthkonkurrenter, men nu äges ändå märkena utav samma ägare, Martini &Rossi, nu mergat i Bacardi-Martini.

Jag dricker min Noilly Prat hellre ren.

~

Nectar

the drops of You

shaped of Your soul

ecstasic, when You feel so

~

+ Tu est Divina, Erotica

Kriget mot terrorism

18 000 människor dödades i sådant som benämnes som terrordåd år 2013, det är en femfaldig ökning sedan år 2000

så bra funkar ’kriget mot terrorism’

~

+ Postmodernisme premillénaire

Tändning

du tänder så fint

lycktad af passion

suktandes själ

tu es ma muse

~

+ Tu est Divina, Erotica

Litauiska et lettiska i Estland - Europas tungomål DXIX

De indoeuropeisk-baltisk-östbaltiska målen litauiska och lettiska finns representerade av 2200 respektive 2000 talare.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Generellt uppehållstillstånd

det är ej allenast syrier som böro få generella uppehållstillstånd, utan även exempelvis eritreaner og nordkoreaner, samt eventuellt andra områden som får utredas, specifika grupper bör betänkas likaväl, såsom kvinnor från Afghanistan et Saudiarabien, homosexuella från homofoba länder, albinos et pygméer från Centralafrika, antisionister från Israel

i övrigt bör man vara positivt inställd till alla som önskar bosätta sig i detta karga land

~

+ Postmodernisme premillénaire

Bisolar samkväm

tvänne solar

ej ihop kan gå

ty solar

har planeter i sitt hägn

dubbelstjärnor

ehuru i samråd

kunne existera

till nöjs

med varandras existens

med planeter i dess fång

~

+ Tu est Divina

Västkustskt Ale - Strandlida bryggeri

en relativt ordinär humlig english pale ale med bara måttlig beska omfångad i en fräsch frisk fruktig ton af aprikos, apelsinmarmelad et örter utav olik art

~

Votiska, ingermanländare et ingriska i Estland - Europas tungomål DXVIII

Ett annat baltofinskt språk som talas i Estland, men som inom en mycket snar framtid möter sin vägs ände, är votiskan (se Ryssland). Det -baltofinsk-nordfinska målet finska talas ehuru av omkring 5100 människor uti den etniska grupp som omfattar cirkus 10 000 ytterligare individer och det regionala namn som dessa finnar bär är ingermanländare (se Ryssland). Ytterligare ett mål från samma undergrupp är ingriskan som tillsammans med votiskan lever i decimerad form (se Ryßland). Vid Sovjetunionens folkräkning 1959, så fanns det i hela Sovjetunionen 1100 ingrer kvar og vid folkräkningen 1979  registrerade sig 748 individer som ingrer, men enbart 244 av dessa hade ingriska som förstahandsspråk. 1984 fanns det 20 voter kvar i Ingermanland, och 10 av dessa befann sig i Estland, emedans hela 40-50 stycken levde i Leningradsområdet.

  Det ingriska tungomålet ansågs i fordom dagar vara en finsk eller karelsk dialekt, men denna tes har man nu frångått og både ljudsystemet samt ordförrådet avviker avsevärt, ingriskan har dessutom funnits som skriftspråk i liten omfattning under 1930-talet. Nu så finns det i hela världen något tiotal till kanske uppemot 60 personer som talar votiska, men ej så många i Ingermanland och de som ändå finns där bor på landsbygden i västra delen. Några fler talar ingriska, men åtminstone för votiskan så finns ingen talare som är yngre än 64 jeeran og avdagningen är framskridande. Det votiska ordet för ‘språk’ är čeeli och man kan ju bara hoppas att deras tšeeli överlever, men framtiden ser sanneligen bäcksvart ut.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Intern självständighet

naturligtvis måste östukrainarna bestämma själva, egen suveränitet är en mänsklig, social samt politisk rättighet, staterna Ryssland og Ukraina måste avhålla sig

~

+ Europas tungomål, Postmodernisme premillénaire

Synd

tabusynd

blodssynd

Izanami,

hon som kallar

~

+ Tu est Divina

Coco - Bottega

naturellt fräsch mjuk kokoslikör gjord på kokosmjölk samt grappa, denna spetsade kokosmjölk, från den bruna hårda nöten, givandes en tropikal kulörrik svärtna, drickes sval men värmandes garant, leendes ner längs svalj

~

Võrusiska i Võrumaa - Europas tungomål DXVII

Võrusiskan är idag populär i Võrumaa som ligger i sydöstra Estland med omkring 70 000 invånare, där man gärna framförhåller sin distinkta identitet. En tidning trycks på språket som får ses som utrotningshotat med anledning utav det lilla antalet talare samt det hårda officiella tryck det lever under, med visst hopp för språkentusianismen ändå.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Girls Just Want to Have Fun

therefore You always

should do everything You want

Your pleasure is the rule

~

+ Erotica, Tu est Divina

Holms hav

han hoppade i Holms hav

knarren hans ganga i kvav

andningarna komma av

~

Inspirerad utav en runsten i Vallentuna kyrka.

Fifty Shades of Grey

black in white

over and over again

~

+ Erotica

Seterna i Setomaa - Europas tungomål DXVI

Angående de ovan nämnda seterna så eftersöker de mer erkännelse än hvad de officiellt har, de menar att deras språk setoq är ett eget språk, talandes utav dessa bitvis ortodoxa kristna, bitvis shamana, boendes i sydöstra Estland samt i naboområdena i Ryssland, seternas land Setomaa, eller då Setoland, är delat länderna emellan och i Ryssland är det en erkänd samt skyddad minoritet i Pskovoblasten. Setoserna har även bibehållit mycket av de ursprungliga traditionerna för esterna då de inte som esterna blev konverterade till katoliker under 1200-talet utan först under 1400-talet blev de bekristnade i ortodoxa kyrkan, men då i högre grad lyckats bibehålla mycken folktro samt har även efter sovjetterrorn återupplivat sin shamantiska tradition samt valt en symbolisk kung. Idag finns det ungefär 10 000 över hela jordklotet, främst i Setomaa. Man har formellt skapat en Setokongress som väljer ett Äldreråd, samt Kuniigrii där kungen väljs, man publicerar bland annat en liden tidning på setiska. Setoska bedöms ha 5000 talare.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Masshysterins lov

en paranoid nojig ensam kriminell narkoman i Köpenhamn

begår ett vansinnesdåd

svenskar blir rädda

~

Rodi ~ Vagabonddanska ~ Luffardanska ~ Rotvälska

Ett mindre känt östnordiskt språk är vagabonddanska / resandedanska / rodi, eller det nedsättande rotvälska og luffardanska, som är ett språk som i huvudsak bygger på danskan, men som har inlåningar från nordlig romani, det centrala romaniordförrådet består bara av några få hundra ord. Språket kan hava likheter med Norges samt Sveriges motsvarigheter, då dessa utkommit från Danmark.

Man vet att romanigrupper transporterades till Danmark utav James IV af Skottland anno 1505. Språket kanske talas ännu utav en romanigrupp, men det kan lika gärna vara utdött eller på väldigt god väg att utdö, språket blev tidigt starkt fragmentiserat.

Det finnes ehuru cirka 1500 romer i Danmark, men de flesta av dessa har inte sin ancestrala härkomst från Danmark utan snarare från Balkanländerna, varandes seninvandrade. Romska barn diskrimineras systematiskt i bland annat Helsingör där man på utefter östeuropeisk manéer regelbundet sätter dem i specialklasser för mentalt efterblivna.

~

+ Europas tungomål

Islamsk erövring

1906 var antalet muslimer i Frankrike runt 10 % av befolkningen
idag ligger det på högst 8 %

~

+ Postmodernisme premillénaire, Europas tungomål

Estnisk vokabulär samt ordsliga inlån - Europas tungomål DXV

Den estniska vokabulären har dels protobaltofinsk bas, plus stora element från låg- og högtyska, från estlandssvenska, finlandssvenska, samt svensk-svenska, från forn- samt modern ryska, från lettiska og givetvis från finska. Från finskugrisk tid har man även erhållit inlån från indoiranskan, exempelvis ordet ori ‘slav’ hvilket, som nämnts, kommer just från termen arya. De största lånen i historisk tid haver ehuru kommit från tyskan som varit centralt i området, först genom saxiskan fram till 1500-talet og sedan genom högtyskan samt det balttyska språk som utvecklades därifrån, man har cirka 770-850 lån från saxiska, 490-540 från högtyska och kanske 60 från balttyska. Finskan har främst bidragit från 1870 og framåt, hvilket givit cirka 800 ord. Förutöver dessa större inlån finns 100-150 från svenska, till exempel riik og säng, emedan ryskan gett 300-350 med start från 1710, förutöver setuskan som fått många fler redan från fornrysk tid og framåt. Lettiskan har inte gett så många ord till standardspråket även om inlånen började redan under 700-talet, resultatet är ehuru endast cirka 30-45 ord. Mindre inlån har även skett från hebreiska, mordvinska samt mari och senare har även direkta lån från franska och engelska uppkommit, där det sistnämnda givarspråket givetvis hela tiden ökar i accelererande grad.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Re Ale Extra - Birra del Borgo

India Pale Ale

en komplex humlerik fruktig arom med klar beska medels inslag av apelsin, mandariner, citrus, sirap et tall i en bitterkraftig finalitet

~

Kali – The Black Goddess

~

+ Tu est Divina

San Valentino

~

Estnisk språkhistoria - Europas tungomål DXIV

Efter det att Estland hade blivit svenskt 1571, så erkändes estniskan i viss mån som ett regionalt språk og bland annat så bleve estniskan allmogens kyrkomål, vissa skrifter hade översatts redan 1535, og viss skolundervisning skedde på språket, men i städerna samt i den politiska förvaltningen så var det för det mesta svenska eller tyska som gällde. Den allra första boken på estniska publicerades 1525, en lutheransk bok, men denna destruerades direkt efter publicering och kom aldrig ut på marknaden. En nordestnisk grammatik og ordbok trycktes 1637, Anführung zu der Esthnischen Sprach, hvilken 1648 åtföljdes utav en som istället baserades på sydestniska, Observationes grammaticae circa linguam esthonicam, mer utförliga skrifter var sedan att komma under resterande delen utav det innevarande samt nästkommande århundradet. Det var även under 1600-talet som estniska började skrivas mer aktivt og för detta ändamål så hade man fram till 1800-talet tvenne skriftspråk, ett baserat på de två nordliga dialektgrupperingarna, kallat tallinnmålet, samt en baserad på den södra, tartuspråket - under hela denna epok var det ehuru mest religiösa texter som skrevs av tysktalande för prästerskapet. Tartumålets nedgång anses ha börjat genom att Biblen översattes till Tallinnspråket år 1739. När ryssarna sedan tog området anno 1718, så genomfördes en förryskning av samhället, men med ett bibehållande av det tyska inflytandet. Under 1800-talet får ehuruväl litteraturen ett skutt framåt och den centrala nordestniskan fick övertaget över de andra varianterna, men skriftspråken inom det sydestniska skriftspråket är ännu i bruk, samt har fått vidgad spridning sedan 1980-talet.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Strandlida bryggeri - Mörk ale

len halvfyllig smårostig mörk ale, med toner utav kryddor, rågbröd samt tunn kakao, från det lilla Strandlida bryggeri utanför Halmstad, inbjudande dofter med mjukbrända malter i smak, allena smått beskig men klar

~

Garifuna language

~

Orientaliskhet

din röst, din arabiska

ditt allå

din varelse, din entitet
din karisma, din charm

~

+ Tu est Divina

Estniskan og dess dialekter - Europas tungomål DXIII

61,5 procent av befolkningen i Estland talar det uralisk-finskugrisk-baltofinska språket estniska, eller eesti keel og förutvarande maakeel - hvilket kan jämföras med de ej helt komparabla siffrorna att 94 % var av estnisk börd 1945 ~ de är icke helt jämförbara på grund utav att börden inte säger något om språkgruppstillhörighet, men en vink kan det ju ge. Estniskan är det nationella språket, men i likhet med nästan alla andra större språk så är estniskan splittrat i olika geolekter, olika språk. Man brukar dela in estniskan i trenne, eller tvenne,  eller flere olika varianter og dessa grupperingar skiljer sig mycket åt inom både ljud samt formsystem, men även vad gäller lexikalia ock det är inte alla gånger som kommunicering enkelt kan tas vid. Nordöstra kustestniskan talas längs sträckan emellan Tallinn / Reval samt Narva och har stora likheter med finskan, nordestniskan talas från de västra öarna till den östra gränsen till Ryssland i hela mittenbältet i Estland och är bestående utav inlands-, väst-, central- og östvarianter. Nordestniskan og nordöstra kustestniskan är det som ibland inkorporeras in i samma dialektgruppering, hvilket ehuru ej är acceptabelt, med grund i nästa mening. Dessa nordestniska varianter ligger givetvis närmare finskan än vad de andra varianterna gör och i fallet med nordöstra kustestniskan så var den från början mer lik finska än något av de övriga estniska språgen, dels genom influenser men också dels då fenniskan ju är ett geospråkligt kontinuum og denna kustestniska hör ursprungligen mer hemma i sydfinska än i nordestniska. Den andra, eller tredje, variationsgrupperingen är sydestniskan som då talas i de södra delarna och som har erhållit stora influenser från lettiskan, denna består utav varianter i Mulgi, Tartu og Võru, där speciellt den sistnämnda varit svårbegriplig för övriga estnisktalande, de tu första nästintill utdöda. Võrusiskan bibehöll sin hållning gentemot nordestniskan framtill andra hälften av 1800-talet och den östraste ryskortodoxa grupperingen, setuskan, blev inte administrativt unifierad med övrig estniska förrän frihetskriget 1919. Både võrusiska samt setuska är att behandla som ack ej allena dialekter utan fullfjädrade språk utifrån alla synvinklar, exklusive offentligt erkännelse. En fjärde grupp som osså ibland medtages är östestniskan som ofta låtes ingå i nordestniskan, även om östestniskan tillsammans med nordöstestniskan i fordomliga dagar kanske främst stod närmare votiskan. Standardspråket bygger i stora drag på de centrala dialekterna av de nordestniska målen. Vissa öestniska varianter skiljer sig ehuruväl avsevärt från standardspråket och det är diskutabelt om man skall klassificera det som om samma språk talas, detta speciellt då nästan alla andra, vissa undantag finnes, geospråkliga varianter blivit assimilerade in i standardvarianten och har problem med att förstå öestniskan. Estniskan har överlag stora likheter med votiskan samt finskan.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Elfenbensjakt

tjuvjakten är kontraproduktiv

ju fler levande elefanter det finnes

desto fler elfenben kommer finnas

icke ett skott behövs

~

Guds utvalda

~

+ Tu est Divina

Qwinnans öfwerhöghet à la SCUM (Society for Cutting Up Men) - lightversion - Censur af svensk og norsk media - ett axplock

Rörandes qwinnans gudinnestatus oc hwad det ledo til.

Uthifall wi i allomkwädande tonalag sagom at männ hwarandes utaf en mer simpelsam construction än hwarandes qwinnan så farom wi ej til fullo med osanning, ity det hwarandes et factum biologicum at qwinnan hwaro mer construerad complexe, ity qwinnans qapacitet at bringa lifwet hwidare detta åwisa.

Uthifrån mentala synhwinklar hafwandes detta äfwen gifwo människan någonsamma effecter secundaria, uthifrån känslosynhwinkel fysicæ hwarandes det et gifwet factum at qwinnor hafwa mer difficile än männ åfinnandes erhållen njutningstillstånd i sphæra sexualica. Manliga qiönet ofteliga som hårdare qaractäriseras, mer upfyllda utaf drag barbaricum, mer spåriga på enckelt wis, med flere mer eller mindre egenscaper depriwer enär qwinnokiönet ställes fram i dagher så som hafwandes positiwa egenscaper primeur såsom ömmande mänskligighedt, snällhedt, ömsinthedt – detta kunne så tolkas som en effect secundeur positiwum af clarare slagedt utaf mödraskapet säges det.

Qwinnokiönet kunne således finnas hwarandes mer lagda emotionelle, hwarandes äfwen mer mystique, förandes i doldhet, segretiwa, ibärandes flere tankestructure complexe, emedans manliga qiönet ofteligare än eljest gåendes rakare uppenpå spörsmål – dylik discrepens som hwid wissa stunder leda till problem i flödogången utaf communication.

Detlika hwarandes gällande hwad gällo de olikhwarandes qiönens systema sexualia, icke blott wäsen mentale utan likewäl scaffenhet fysicæ. Manliga qiönet hwerkandes hafwandes simplicare at åfinna simplare njutning i illustratiwa fotograficæ enär qwinnokiönet kunna åtfinna eggnings lösning wia ordens formning oc dess tingesteliga innebörd. Åberopandes aspect fysicæ af sexualia så hafwa qwinnokiönet långt flere utwecklade zoner utaf erogen art som hwad gälla waginan hafwer en myckken mer montage complicé ömsewis mannens mer simpelscapta qiönsorgan.

Manskiönets fallos, stafwandes φαλλός uppenpå rekorderliga grekiska, hwarandes i förhållandet simpelsamt construerad oc det hwarandes hwanligtwis smideligt för en osjukelig person utaf manskiön at erfå erectionerad stafw, oc at då få eräcktschón at utmynnandes i en orgasm éjaculation, wissa wälbetjänta männ kunno då erfå flertalet orgasmer, detta böre troligtehwis ses som en upprepande function af samma förlopp. Qwinnors qiönsorgan kräfwa ehuru större ansträngning för att blifwandes eggad, men äfwen för at nå tocken extas at man kunne benämno det hwid hwarande orgasmicq, alle kunne ej ens detta ernå. Trageliken nog.

Qwinnokroppen som sådan hwarandes til sin natur en scapelse af skiönare carackter än hwarandes mannens, särleda med tanke å kroppens inombördsliga functionæ då det hwarandes den som föro lifwet hwidare.

Uthifrån dessa synhwinklar hwarandes det icke heller ledes udda uthifall qwinnokiönet i månghentalige religioner oc culturer hwardet afhyllad som hwarandes en gudomelighet, icke mindst för hennes functionalitet inom människorasen men äfwenledes för at hon mer än manskiönet kunne härska genom list oc andra capaciteter wäsen mentale emedans mannen genom tiderna oftare än däremotställandes härskat genom ren ock skiär bestialisk råstyrka, en scapelse där testosteronet hwarit af styrande hwikt.

Mansqiönet hafwandes ofteligha äfwen caractäriserats som utaf större mentabilité logic än däraf qwinnan hwilket förklaringarna sägandes hafwa con instinct pour la chasse at scaffa, de fleste wetenscaperna bygga sedan uppenpå logicism hwilket göre at mannen törhändelighen hwarit mer framträdande inom dessa områden, eljesta orsac kunne hwara at mannen hwarit mer framstående inom crafterna scientifique fördenskull at qwinnor blifwit discriminerade.

Uthifrån dessa criterier hwarandes det heller ej särleda underlight at bese qwinnan som scapelse utaf högre rang, äfwen om en icke önskar blanda in egenheterna för mentalismen oc framhäfwa dem som bundna af culturelle, qwarståendes då factumet kring att qwinnans njutning oc lyckosinnestånd hwarandes mer tunggrott at mästra, ity de hwarandes utaf högre structure complexe. Härifrån hwarandes conclusionen icke hwidare långdragen om en hwarandes i seende at mansqiönets njutningswägar hwaro utaf structure simplic, teendes det sig äfwenleda naturligt at wi concentrerom oss upenpå at lyckogiöra oc njutningsföra qwinnans lifw - ity mannens lyckogiörning oc njutningsförning blifwo garanté genom detta förfarande.

Under act sexuelle skulo en således hwid hwarje unica tilfälle concentrera uppenpå qwinnoqiönets arla njutning, hennes önskemål oc wiljor böro häri bejakas hwarwid hennes behof erfåes tilgodosedda uthifrån egna bästa förutsättningarna hon hafwa – en man hwarandes ändock därpå omständigheter hwarandes normale hwarpå nära garanterad höga form utaf njutning sexuelle.

En man böre äfwenleda erkiänna njutning genom själfwaste factum at qwinnan njuta, detta hwarandes gifwetwis et förhållande reciproctalt men enär qwinnans njutning hwarandes mer difficile at mästra så hwarandes det äfwen den en böro concentrera sig upenpå.

Hwidare kunne en anse at qwinnokiönets njutning hwarandes mer af mystic kommen, at hon hwarandes tilhörig sphære diwine, eller åt minstone giörandes mer utwecklad complexe människoscapelse, hon hafwer djupare känslolifw, mer utweckladt lifw emotionelle. Hon hwardandes hwid sanningen en mer fullbordad wariant oc därwidalags något männ hafwa at upfylla hennes kraf så at hon kunne nå målen om njutning maximale oc lycka.

Manskiönet hwarandes äfwenleda winnande part i detta handlande så skiönt, då han gienom at dennes älskade part ånjuta lifwet äwenså böre kunna känna af njutning i sig själfwt. At concentrera sig upenpå qwinnans njutolifw ledo til et rätthwisande förhållande då detta giöre så at dem båda hafwa möjlighet at ernå målen af njutning.

Under en sexact kunne det rent practicum stifta an at mannen naturelegtehwis böre utöfwa cunnilingus upenpå qwinnan uthifall hon så tilwida önska, oc i tockna fall gifwethwis under så långa tider i mässig stund som hon höfwer på sig för at det skall bibringa henne njutning extase, at hon böre få de handsamma eller tungsinta smek, myspys oc öfwrigt tänkbara trefwligheter hon än så för stunden önska oc finna behof af äro til synes en själfwklarhet. Något annat wore til fullo barrockt.

Spöret kunno då framföras om icke mannen tilika böre gifwas dessa tingestar delicatum, detta hwarandes et spörsmål af art indiwiduelle oc böre så icke theoretica bestämmas härennu, til skillnad från hwadan fallet hwarandes för qwinnan där detta fåen sägas hwarandes en berättning collectif generale, men det hwarandes i hwilket fall eij nödwändelight för mannen at erhålla denna priorité då mannens construction hwarandes sådan att han utaf naturens nycker oc sanning gifwits kropp simplifict hwarhän han alltid ändå uppnåendes njutning sexuelle. Wi kunnandes sägom wi klarlaght detta ånyo.

Qwinnor fåendes naturellement således gifwa njutning åter, behöfwandes ack icke så göra, det kunne äfwen härwida hwara framförwärt ordesligt at enär centreringen totale skall hwara på qwinnans lott så hwarandes det til synes äfwen så at mannen ej bör skämmas bort, då det hwarandes männen som finnes til för qwinnans benjutning, hon som skiapar lif, ack ej twärtom.

At qwinnokönet finnes til, räcker nock för at männen skola finna njutning. Allt i öwerigt tilhöre henne.

Qwinnsa äro som en gåfwa diwine til et annorstädes makalöst jordefast lifw, hwarwid det hwarandes mannen som standhar i tacksamhetsskuld til qwinnan oc giwetwis böre gifwa henne den upmärcsamhet oc tilfredsställelse hon så önska.

En man skola således själfw erfå njutning af at han gifwandes njutning til den han kiännandes sig bunden entil, enär hansea gudinna kiänna njutning oc lycka så skolat han oc kiänna dessa kiänslomässiga ting. Uthifall han icke hwarandes tilräckeligh i at gifwa njutning oc lycka så är det som tidigare sades, qwinnans njutning oc lycka som hwarandes det allderhögsta essentielle, det hwarandes hennes situ préférence som äro awgiörande hwad som kräfwas kunnes, hon kunna då behöfwa fler werktyg, detta hawer hon en absolut rättighet åtil - det hwarandes under ewig tid hennes njutning oc belyckning som hwarandes måttstocken på när denna har fyllts.

Är äfwenleda detta icke tilräckelight, hwilket det som ofteligha ei är, med denna karlaslok hon hafwer anförscaffat så besitta qwinnan rätten totale at anförscaffa et flertal, mannen skola om han hwarandes normal hwid sina sinnes stånd endast finna sig hwarandes til nöjes med detta, då han enkom skall önska henne det bästa og främsta - wil hon, skolat hon få, hennes njutning oc lycka ist primus adwecata. Hwid sällsamma tillfällen giör han ej detta, alternatiwen hwarandes att smyga om det, eller hwarför ej, då barskt utslänga det diaboliska fanescapet.

En kunne enbart hylla qwinnor som hwarandes utaf denna sanningsfulla oc själfwberättighande persona insikt om sin sciapelses wäsens hwarandes diwina befintelighet samt ock gifwetwise icke hawandes något emot at mannen med sitt sinne, själ oc ögon äro seendes det på detta hwarandes hwis. Factumet at qwinnan hwarandes en gudinna som både fysiscæ, mentale et spirituelle standha öfwer mannen hwarandes något både mannen som qwinnan böro erkänna som om det wore en själfwklarhet, då det ju så just hwara.

Det hwarandes ack oklart om det tywar hwidare förklaringar men då qwinnokiönet hwarandes en mer scapelse complexe än hwarandes manskiönet kräwes det upmärksamhet af högre grad, ansträngning, med mera, för at dessa jordbewandrande gudinnescapelser skolat kunnandes upenå delika grad af njutning oc lycka såsom mannen giörandes. Mannens innebyggda simplicitet gällande detta göre så at han i kropp samt anima garanteras njutning oc lycka utan hwidare ansträngning, häraf måste man allderenstunna tid concentrera sig upenpå qwinnan. Iagh finner det både själfwfallet oc uppenbart, logiskt oc conseqwensuellt, ingen bör härwid kunna motstrida dylicata factum.

Likaledes uppenbarelighen kunne det tyckas at om qwinnans njutning oc lycka nu ändelighen dock icke kunno säkerställas af mannen så hafwandes hon til fullo en rätt at complettesera denna man, för det hwarandes qwinnans njutning oc lycka som skolandes kommat i första hand, speciellt från mannens sida som sägandes älska hennes personne oc hwiljandes henne all lycka oc njutning hon än så kunne erfå, häraf böre han ej i sig känna swartsjuka eller andra ägande behofwliga åkommor.

Uthifall denna man icke räckandes til så behöfwandes det icke wara så at skuld skull åläggas upenpå mannen då qwinnans bescaffade structure complexe kunne göra så at hon hafwa högre kraf för at njutning ernå, både mentale såsom sexuelle, än hwad en man från sin fulla kraft klarar af. En qwinnas önskeningar kunnon äwen så ibland wara så at di finna det njutningsfullt när di erfåa upmärksamhet hwarwid de böro fåendes denna upmärksamhet så att de kunnandes njuta utaf den. Känna qwinnan attraction sexuelle til andra så böre hon fåendes utlefwa detta, fullt ut, då et hindrande utaf detta åstoppar posibilité pour henne at åtnjuta njutning oc lycka.

Sedan kunne en äfwenledes åberopa, ty då qwinnkiönet de facto hwarandes långt mer complexe gällande detta kiänslolif så torde hon ju wara mer utwecklad än hwarandes mannen, en högstämmigare galantare form eller så til korta sägo hwarandes en mer utwecklad formation utaf människoscapelsen. Själfwfallet anses då att mannen skola inse sin roll oc werkligen se til, eller så försöka, at denna högre utwecklade hwarelse får det så bra hon allena kunno godtgöra sig. Med detta resonemang i bakgrunden så hwarandes det til sywendes solaklart at mannen skolat hylla qwinnan, at qwinnans tillfredsställning både mentale et fysiscæ hwarandes det enkom centralaste målet som både karlen oc qwinnan skolandes hänge sig åt. Det hwarandes, för både karl som qwinna, enkom qwinnans njutning oc högre positione emotionelle samt sinnesstatus som ära målet.

Wissa kunno då utsäga at det kunne blifwa tal om utnyttjning utaf mannen. Det hwarandes til sywendes sant at männiscowarelsen ibland beter sig illahandlandes men iagh hwarandes troendes at männiscohwarelsen innerst inne i wäsendet hwarandes en godsint hwarelse, med dessa utwidgade règles du jeu så kommo ehuru utnyttjning at skola ske. Utnyttjning som sådan hwarandes naturligtfwis fel men det tya blifwa bara frågan om utnyttjning om det uppfattas som utnyttjning, gåendes mannen med på hwad det nu må hwara så hwarandes det inget problem, winner qwinnan på detta oc finnandes njutning af skeendet så warda allt okej, hennes njutning oc lycka hwarandes det focala. Således kunnandes man ej komma til annan conclusion än at det icke ett problem kunne ens hwara.

Problem kunno ehuruwäl upestå uthifall en manskiön indiwiduelle icke sin roll tager til fånga, han hwarandes dock intet ’slaf’, således hwarandes han frisatt att bryta up oc lämngöra qwinnan om han ej til förnöjes hwara. Detta säga hwill, någon större åskillnad från huru det öfwerlag ser ut hwid dags lägo det så ej hwara. I detta hwarandes fallet hafwandes icke så mannen kommit til insikt om sin status som en tjänare åt femme diwine, til Gudinnan.

Om mannen dock hylla qwinnan såsom den Gudinna hon så fullständigt upbygga, så hända upbrytning ehuru ej icke esomoftast hwilket gifwandes qwinnan extra grande espace à vivre, men det hwarandes et swängom rum som mannen accepté oc då hwarandes det ej utnyttjning utan enbart nyttjning utaf befintliga resurser för att nå lycka oc njutning. Toute accepté et par préfére.

Därest qwinnan wärderas i sin rätta börd, oc mannen wid den sin, finnes aldrig något enstaka problem, ty qwinnans hwal oc macht hwarandes oinskränkta oc allsmächteligha. Wardän de än så hwarda, de hwaro utaf högsta godo.

Männ oc qwinnor må hwara utaf lika wärde i mänscelight hänseende, det är gifwet correcta, men det betyda så ej at wi behöfwom hwarandes lika utwecklade samt likasamt complexe. Såframt man omwända det, det finnes ingen skillnad i waleur emellan begåfwade normale ou retardé i de fleste wärld theoreme. Det finnes således ingen grund i att påstå at denna syn går åt ’allas lika wärde’, synen accepté bara qwinnans status complexe, istället för at henne trycka oc föra ned, märk ned, qwinnan til mannens niweau simplice.

Wissa kunne så i sit eget sinne hwara af troende at resonemanget hwarandes en anspelning premieur för at manskiönade skullo kunna hwara otrogna utan at därför erhulda sämre samwete. At det masculina qiönet skulle hafwa sexuella gästaspel hwid sidan om den han hålla kär, hyllar oc åtrår, existerar ej alls i förelagd tes, dessutomså, ifall qwinnan besitta sortesjuka så hwarandes makes ewentuelle actiwité sexuelle con qwinnor andra än hon själw, eller med män, hwarandes det henne direkt negatiwt för hennes belyckning oc njutning, det står så tydeligt klart at han så ej bör få giöra.

I mina dagher af lifwet hawer iagh så aldrighen mött en qwinna som icke i sit innersta wäsen alltid önskar at mannen åtrår enkom henne til sin fulla existence, utan awwikelser, hwarwid det sinnes upenbart at qwinnor i gemen för sin tilfredsställelses mentale hafwer en absolut rätt at awkräwa total trogenhet gientfrån maken sin.

Friheten för qwinnor at hafwa partners sexuelle multipelle om de så wilja åligga i at deras kraf för njutning äro mången gång högre, det kunnandes behöfwas både wariation, spänning, omwäxling eller hwad som helst för at en lustfylld qwinna skolat kunna njuta, eller bara siälfwaste factumet at hon finna någon attractiwe oc önska hafwa just den hanen just för den stund actuelle. Man kunnen då undra hwarför mannen skolandes hindra henne at erfå en saligförande stund här uppenpå jorden, han bör ju bara blifwa glader af at hon erhålla en stund af skiön njutning i lifwa.

Mannens njutning åkräwa icke alls lika mycket, han hwarandes enklare oc erfår sin njutning sexuelle på ytterst simpelsamt hwis, dessutom böre han ju finna njutning utaf at hans gudinna njuter. Det är nog förtalt kring detta.

At qwinnan innehafwer rätten at hafwa i antalet huru många partner sexuelle hon än wilja emedans mannen allenast skola åtrå erotic sin hwaraste gudinna enhwalds detta icke kunne synas hwara et skefwt förhållningssätt, det åfinnes ingen orättwisa i detta uthifrån theoretica synhwinkel. Detta hwarandes icke skefwt på något hwis för båda äro fåendes utaf sin bördsrätta njutning, qwinnans kräfwa bara mer, men enär det hwarandes njutningen som hwara målet så hwarandes det icke fel at qwinnans tillfredsställelse kräfwa mer.

För at et annat exempel taga i lysning: Det kräfwes större penningar oc mannakraft för at krafwet, eller målet, tilgodose, om at de handicapade såsom de blinda, döfwa eller stumma skolat fåendes en lika wälgod skolgång som barn som icke hafwa dessa besciaffenheter, i detta fallet anses det hwara orätthwist om samma factiska pfenning hafwa utdelats per barn i kostnadsberäknelserna för skolgången då detta skulo inneburit at de handicapade barnen icke hade kunnat hafwandes nå målen om lika bra skolgång. Det kräfwes helt enkelt mer för at nå målet, då det hwarandes rätthwist at de så äfwen erfår mer. Qwinnan blivest handicapad om hon ej mer fåest.

Därest qwinnan behöfwa flere partners så hwarandes det icke alls orättfärdeligt om hon fåendes hafwa det emedans mannen hålla sig til sin gudinna sacrala, det hwarandes rättfärdelighen då syftet hwarandes at båda skolandes uppnå målet om njutning oc lycka. Mannens behöfwa man icke kring hwidare betänka, ity det kommandes slätt automatisct emedans qwinnans kräfwandes högre grad af werkan. I ofwannämnda resonemang hwarandes det främst njutning sexuelle oc lycka som spörjas upenpå, lycka i sinne kräfwa esomoftelighen en hel del för alla inblandade, då ännu mer för en qwinna med sin djupa börd.

En qwinna som ständelighen blifwandes behandlad som hwarest gudinna commandes hwäll icke hafwandes mycket til öfwers för sådana karlaslokar som ej uppmärksamma henne i tilräckelig grad, om hon alldentid blifwa uppmärksammad utaf sin man så fåendes hon detta med tidens gång som goheligt dailigt krafw, så länge han ställe upp på detta föreligga det ej något problem i sig. Slutar han ställa upp på detta men hon kräfwer det ändå, ja då hwarest hennes njutningsbehow icke tillfredsställda i deras förhållande hwarwid hon innehafwa rätten att honom complettera för hans brister, en rätt hon wid allsom tid ändock hafwer.

Så hwarandes äfwen fallet om han förhwisso fortsätta oc upmärksamma henne men hon erfår stegrandes kraf, til följd utaf slentrian törhända, hwarwid han längre ej räcka til för at säkerställa njutning oc lycka för la femme. Hennes njutning oc lycka hwarandes tilikt framgent det centrala. Hursomhelst hon alltid hafwa rätt at införskaffa sig njutning på hwilket sätt hon än wilja. Mannen står alltid fri at från sin partner wandra, om han icke finna njutning oc lycka i att befinna sig i närheten utaf henne. En dylic lämning bewisar ehur at dyrkningen utaf gudinnan icke hwarit af sanningsenlig börd.

Mannen hware simpel, därför hwarandes han underställd den som hwara complexe som kunne nyttja honom eller flera utaf sådana som sitt redskap för at ernå det både mannen oc qwinnan alltid skall eftersträfwa, sägandes, qwinnans maximala njutning oc lycka. Qwinnan hwarandes apexet på ewolutionen, hon hwara den mer utwecklade, hon hwara det bästa som åfinnes, det bästa som någonsin giorts, dessutom hwarandes hon mer emotionelle oc spirituelle - hafwandes man någonslags religiös tro så hwara hon närmare den andliga oc gudomliga wärlden, alltså äro hon dessutom gudomelig.

Hon hwarandes den som bringar lifw.

När mannen fåendes en qwinna att njuta, eller låta henne njuta på det sätt hon wilja, så smeka han en gudoms själ. Något heligare samt saligförande än så kunne det icke blifwa. Qwinnan hwarandes mannens wäg för at öfwerhufwudtaget få komma i contact med sphæra diwine, utan qwinnan nåendes han icke dit - qwinnan befinner sig redan där.

Utan qwinnan, finnes mannen ej ens til.

~

= Censur af svensk og norsk media
+ Postmodernisme premillénaire, Tu est Divina