Votiska, ingermanländare et ingriska i Estland - Europas tungomål DXVIII

Ett annat baltofinskt språk som talas i Estland, men som inom en mycket snar framtid möter sin vägs ände, är votiskan (se Ryssland). Det -baltofinsk-nordfinska målet finska talas ehuru av omkring 5100 människor uti den etniska grupp som omfattar cirkus 10 000 ytterligare individer och det regionala namn som dessa finnar bär är ingermanländare (se Ryssland). Ytterligare ett mål från samma undergrupp är ingriskan som tillsammans med votiskan lever i decimerad form (se Ryßland). Vid Sovjetunionens folkräkning 1959, så fanns det i hela Sovjetunionen 1100 ingrer kvar og vid folkräkningen 1979  registrerade sig 748 individer som ingrer, men enbart 244 av dessa hade ingriska som förstahandsspråk. 1984 fanns det 20 voter kvar i Ingermanland, och 10 av dessa befann sig i Estland, emedans hela 40-50 stycken levde i Leningradsområdet.

  Det ingriska tungomålet ansågs i fordom dagar vara en finsk eller karelsk dialekt, men denna tes har man nu frångått og både ljudsystemet samt ordförrådet avviker avsevärt, ingriskan har dessutom funnits som skriftspråk i liten omfattning under 1930-talet. Nu så finns det i hela världen något tiotal till kanske uppemot 60 personer som talar votiska, men ej så många i Ingermanland och de som ändå finns där bor på landsbygden i västra delen. Några fler talar ingriska, men åtminstone för votiskan så finns ingen talare som är yngre än 64 jeeran og avdagningen är framskridande. Det votiska ordet för ‘språk’ är čeeli och man kan ju bara hoppas att deras tšeeli överlever, men framtiden ser sanneligen bäcksvart ut.

~

Axat från boken Europas tungomål.