61,5 procent
av befolkningen i Estland talar det uralisk-finskugrisk-baltofinska
språket estniska, eller eesti keel og förutvarande maakeel
- hvilket kan jämföras med de ej helt komparabla siffrorna att 94 % var av
estnisk börd 1945 ~ de är icke helt jämförbara på grund utav att börden inte
säger något om språkgruppstillhörighet, men en vink kan det ju ge. Estniskan är
det nationella språket, men i likhet med nästan alla andra större språk så är
estniskan splittrat i olika geolekter, olika språk. Man brukar dela in
estniskan i trenne, eller tvenne, eller
flere olika varianter og dessa grupperingar skiljer sig mycket åt inom både ljud
samt formsystem, men även vad gäller lexikalia ock det är inte alla gånger som
kommunicering enkelt kan tas vid. Nordöstra kustestniskan talas längs
sträckan emellan Tallinn / Reval samt Narva och har stora likheter med finskan,
nordestniskan talas från de västra öarna till den östra gränsen till
Ryssland i hela mittenbältet i Estland och är bestående utav inlands-, väst-,
central- og östvarianter. Nordestniskan og nordöstra kustestniskan är det som
ibland inkorporeras in i samma dialektgruppering, hvilket ehuru ej är
acceptabelt, med grund i nästa mening. Dessa nordestniska varianter ligger
givetvis närmare finskan än vad de andra varianterna gör och i fallet med
nordöstra kustestniskan så var den från början mer lik finska än något av de
övriga estniska språgen, dels genom influenser men också dels då fenniskan ju
är ett geospråkligt kontinuum og denna kustestniska hör ursprungligen mer hemma
i sydfinska än i nordestniska. Den andra, eller tredje, variationsgrupperingen
är sydestniskan som då talas i de södra delarna och som har erhållit
stora influenser från lettiskan, denna består utav varianter i Mulgi, Tartu og
Võru, där speciellt den sistnämnda varit svårbegriplig för övriga
estnisktalande, de tu första nästintill utdöda. Võrusiskan bibehöll sin
hållning gentemot nordestniskan framtill andra hälften av 1800-talet och den
östraste ryskortodoxa grupperingen, setuskan, blev inte administrativt
unifierad med övrig estniska förrän frihetskriget 1919. Både võrusiska samt
setuska är att behandla som ack ej allena dialekter utan fullfjädrade språk utifrån
alla synvinklar, exklusive offentligt erkännelse. En fjärde grupp som osså
ibland medtages är östestniskan som ofta låtes ingå i nordestniskan,
även om östestniskan tillsammans med nordöstestniskan i fordomliga dagar kanske
främst stod närmare votiskan. Standardspråket bygger i stora drag på de
centrala dialekterna av de nordestniska målen. Vissa öestniska varianter
skiljer sig ehuruväl avsevärt från standardspråket och det är diskutabelt om
man skall klassificera det som om samma språk talas, detta speciellt då nästan
alla andra, vissa undantag
finnes, geospråkliga varianter
blivit assimilerade in i standardvarianten och har problem med att förstå
öestniskan. Estniskan har överlag stora likheter med votiskan samt finskan.
~
Axat från boken Europas tungomål.
1 commento:
Posta un commento