Aromunskan i Albanien samt Balkan - ett lingua franca? - Europas tungomål CCCXLI

Aromunska talas av omkring 10 000-60 000 invånare i Albanien, men det totala världsbeståndet når kanske upp till 60 000-200 000 talare. Antalet totala talare är ehuru högst osäkert och vissa vill istället ha det till hela 1,5 miljoner, men det är antagligen högst överdrivna siffror. Minoritetsspråkens talarantal är nästan alltid osäkra och politiskt känsligt i Balkanområdet, som på många håll, men antalet aromuner har nyligen beräknats, av en engelsk akademiker, till att vara cirka 200 000 i Albanien, men hur många av dessa som sedan pratar aromunska är oklart, då han även inkluderat de som definierat sig som aromuner även om de inte längre talar språket, det är alltså snarare en etnisk beräkning. Aromunerna i Albanien bor främst vid sydöstra gränsregionen mot Grekland samt i kustområdet norrom Vlorë och upptill Durrës i en bredd intill Berat. Tungomålet är illa undersökt og det finns antagligen stora dialektala skillnader, inte minst med tanke på dess historiska samt sociala kontext, varvid aromunska hellre kanske skall ses mer som ett klumpbegrepp för ett språkspektra, vars bakgrund intill denna dag är ett mysterium. Man räknar åtminstone med att aromunskan är uppdelat på tvenne olika stämmor, karaguniskan samt fasjerotiskan, den sistnämnda talas av en herdebefolkning i södra Albanien. De basala numeralerna är unu, fem. una, doi, trei, patru, tinti, sase, sapte, optu, noaua / noao / nao og date. Olika skriftspråk har utvecklats för olika varianter av språken och man har då främst nyttjat det latinska alfabetet, men även det hellasiska har använts utav främst aromuner i Grekland. Albanerna kallar aromunerna för rëmënj eller i pluralis rëmër. Den äldsta inskriptionen på aromunska som har hittats hittades 1950 i Albanien och härrör från 1731. I Bulgarien författades en aromunsk grammatika genom Bojadischis försorg anno 1813, hvilken behandlar språket precis som om det rörde sig om ett centraleuropeiskt lingua franca, men det var ej den första aromunska grammatikbok som skrevs utan det var en hellensk aromun som stod för den bedriften, med det grekiska alfabetet därledes, då den poznaniska prästen Constantin Oukontas 1797 författade en sådan samt publicerade sig i Wien.

~

Axat från boken Europas tungomål.