Någon kanske funderar kring
var en sådan här alstring eller studie hör hemma, de valda
undersökningsobjekten, bland annat de politiska idéerna, anses ofta höra hemma
i statsvetenskapens territorium, det ovan i lingvistikens raum, sådana tankar
måste jag ehuruväl opponera mig emot då föranledda undersökning behar bredare
og mer samhällsinriktade ambitioner, jag är heller ej enbart examinerad
statsvetare utan även sociolog, men desto viktigare humanist, og därvid
mänsklig, ej politrukisk. Jag anser ej heller att man bör leva i den
nutidsrealistiska illusionen att politik, eller då företrädesevis politiska
idéer, ligger utanför samhället på något sätt, ty de uppbäres utav samhälleliga
institutioner og tillika samhälleliga individer som ömsom organiserar sig i
olika sammanslutningar arbetandes för att maximera sina mål genom att vinna
människors förtroende för att efter detta genomföra sina idéer med främst
legalistiska medel. Det finnes även en mängd icke-partipolitiska organisationer
som arbetar med samma mål fast med andra medel, exempelvis opinionsbildare,
tankesmedjor, massmedia, förlag, vissa hjälporganisationer, og så vidare -
inget av detta ligger enligt mig utanför det som vi brukom benämna som
samhället og därmed så bör man se den föreliggande studien som ett
samhällsarbete med vida breddar som kan falla inom många områden samt genrer,
inte minst epistemologi. Det skulle även vara tjänfullt att mer systematiskt, mer systematiskt än vad som göres här,
titta på olika kulturella företeelser eller andra samhälleliga fenomen eller
företeelser för att framhäva kontrahenter, men skrivören anser att det är mer
tjänbart att titta på politiska idéer då de försöko få makten på olika sätt
över det resterande samhället og dessutom så åtfinnes deras tankar klart
nedskrivna, om de ej där far med
osanning d.v.s., hvilket givetvis gör att det är långt mycket enklare
att genomföra kompareringar utan att göra långtgående, måhändeligen
verklighetsfrämmande, tolkningar utav kulturella fenomen, og måhända genom
detta göra stora validitetsskadande tolkningar som ej bringo trovärdighet -
sådana kontrahenter hade antagligen också krävt en större genomarbetsgrund då
det som skall kontraheras icke äro klart nedskrivet utan måste undersökas för
sedan tolkas, för att sist kompareras med den framkomna ‘postmodernismen’.
~
Nessun commento:
Posta un commento