martedì, 28 giugno 2011

Rött

~
nyknullad
nyduschad

ett glas rött

~








+ Treenighet, Duschen, Erotiku

Aft, Aft
Andra om: , , ,

~~~Tre år sen~~~

- Kärleken

~

Austronesiskan et Indoeuropeiskan – Det Indoeuropeiska Urhemmet VIII – Europas tungomål LXIV

~
En av de mest osannolika teorierna, om man inte ser det som en del i prototellusianska, är att indoeuropeiskan skulle hava ett genetiskt band med austronesiskan och detta haver vissa kommit fram till genom ordkomparation - man har dock lyckats framtrolla vissa slående likheter, men man skall ehuru ta i beaktande att slumpen kan göra sitt också. Protoaustroneserna antas vanligtvis ha sitt urhem på den malajiska halvön, alternativt Taïwan, hvilket ger ett visst avstånd till ett förmodat protoindoeuropeiskt sådant.

~







Axat från boken Europas tungomål.

Andra om: , , , , , , , , int

lunedì, 27 giugno 2011

Sola stinga

~
fagrare än allt vad jorda tidigare skapat
den självaste skönhetens perfektion

av anletet ditt, man sola sting erfår

~







+ Havets böljande, Till Dig, Dina ådror, Fria fröjder, बहु

Aft, Aft, Exp, DN, SvD, HD
Andra om: , , , ,

~~~Tre solår sen~~~

- Du, söta du

~

domenica, 26 giugno 2011

क्रियाप्रसङ्ग

~
यथा चित्तं
तथा वाचॉ

यथा वाचस्
तथा क्रियाह्

~







+ शृङ्गार, बहु, दवया कृता
++ Det heliga talet

DN, Aft, SvD, SvD, SvD
Tags: , , , , , , , , , ,

Judarna i Artsakh / Nagorno-Karabakh

~
Nagorno-Karabakh har aldrig haft någon större judisk befolkning och den nuvarande äro i större grad härkommandes från askhenaziska invandringsgrupper som anlänt sedan Ryssland helt tog över området från 1828 och framöver genom den sovjetiska epoken. De har ofta flyttat från deras hemländer med anledning utav förtryck och har i Nagorno-Karabakh erhållit en fristad med upplevd tidigare tolerans men i och med stigmatiseringen i området så eskalerar etnocentreringen och idag kvarstår måhänt endast 30 judar, eller yids som de föraktfullt kallas.

De talar indoeuropeisk–germansk-högtyskans jiddisch traditionellt men i övrigt törhända främst –slavisk-östslaviskans ryska.

De flesta har begett sig vidare till Israël, hvilket de även ofta uppmanats att göra av gemene man.

~







Om dessa, samt alla andra folk i Nagorno-Karabakh, eller judar i Europa et Transkaukasus, står att finna i min bok Europas tungomål.

+ Artsakh - Lernajin Gharabaghi, Nagorno-KarabakhNagorno-Karabakhs befolkning och språk, Kurderna i Röda Kurdistan

DN, SvD
Andra om: , , , , , , , , , , , , , int

Il peto nel regno di Napoli – Federico Salvatore

~


~






+ Maria Sofia di NapoliNapolitudine, Regno delle Due Sicilie

DN, SvD, Aft
Altre blogs svedese: , , , , , , ,

~~~Tre anni fa~~~

- Ai wánna môv to Rôm

~

sabato, 25 giugno 2011

Logica relationella

~
män måste förstå
att de måste pleasa kvinnan
så långt det bara går

~







+ Det är bara så det är, Jag skulle viljaDin önskan är min lag

Aft, Aft, DN, DNDN, VR
Andra om: , , , ,

~~~Tre år sen~~~

- Desiderio.

~

Altaiskan et Indoeuropeiskan – Det Indoeuropeiska Urhemmet VII – Europas tungomål LXIII

~
Det finns även enstaka som vill koppla indoeuropeiskan till den altaiska gruppen, ock då speciellt den turkiska gruppen, men det finnes egentligen inga reella bevis för detta förutom vissa fåtaliga kopplingar emellan turkiskan samt tokhariskan, exempelvis turkiskans öküz komparerat med B-tokhariskans okso, hvilket på svenska blir ‘oxe’. Men förutom teorin om att protoindoeuropéerna skulle bebott Himalaya eller östra Stillahavskusten så finnes det inget som knyter protoindoeuropéerna så långt österut som protoaltaernas urhem som oftast beläggs till Altaiområdet. Att kontakter funnits med just tokharerna kan ju ha geografiska förklaringar.

~







Axat från boken Europas tungomål

Andra om: , , , , , , , , , , int

venerdì, 24 giugno 2011

Punschorgie poins Punschsirap

~
kurrande murra när punscha gått i rus
balja efter balja, butelj, utan hejd

samt en snaps, eller så

missommarn går i kvälj
månens ljus, og solen i dig

nu är det blot, dags att göra bot

du binda oss hårt
allena tunga, og kuga åtråns bult kan slå

likt en klyka
ditt skötes rum, vår lunga allt bli
tungan vår, edagår

med klack av ett sto, du ritt så var man
med piskan du spöa, om staken ej så stå

gallopp i ditt sexastall
gränslandes i ditt hö

vi allom fast, bundna
i dig vi alla fritt gå

före og efter
du allt från stakar utvunnit
sinnena våra utrunne

skötes butelj, bölja av nektar
sipprandes sirap, i munna oss gå

divina gudinna
du hela oss allt, får stå

droppa din själs saft
så vi ånyo, dig allt så kan giv

~







+ MissommarfirningNedfallna änglar, Ljusets bärare, Älvastrålning, Backantisk kärlek

SvD, SvD, SvD, DNDN, DN, DN, DN, DN, Gp, GpHP, HDHD, Exp, Aft, Aft, Aft
Andra om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

~~~Tre år sen~~~

- Lämnad

~

Kartveliskan et Indoeuropeiskan – Det Indoeuropeiska Urhemmet VI – Europas tungomål LXII

~
Den kartveliska familjen, innehållandes bland annat georgiskan, har av vissa kunnats utskönjas som en besläktad språkfamilj. Cirka 20 ord har man funnit i protokartveliskan som kan ha någon slags knytning till indoeuropeiskan, men i övrigt så bygger teorin på grammatiska samt fonetiska likheter och vissa menar att det finnes ett genetiskt samband långt bak i tiden där historien har raderat ut alla, eller nästan alla, spår. Man menar att det finns vissa fonetiska strukturer, både i protoindoeuropeiskan och i de kaukasiska målen, som inte finnes i några andra språkfamiljer, hvilket enligt vissa skulle tyda på att protoindoeuropéernas urhem skulle ligga i Kaukasus till följd utav dessa areallingvistiska omständigheter.

~







Axat från boken Europas tungomål.

Andra om: , , , , , , , , , , , , int

giovedì, 23 giugno 2011

martedì, 21 giugno 2011

Danerna ett sveiskt folk?

~
De germanska danerna finnes omnämnda först på 500-talet utaf Iordanes ock Prokopios og då hvaro de antagligen bosatta i nuvarande Danmark som fått sitt namn efter just detta folk. Man vete ehuru ej varifrån dessa havandes ankommit, men Iordanes menade att de kommo från svearna, detta är det ehuru igge många som tror på numera, då inga andra bevis antyder denna annars sveanationalistiskt trevliga tanke.

I hvilket fall som helst så är danskarna ett invandrat folk.

~







Om Danmark o dess olika folk / språk kan man alltid läsa om i min bok Europas tungomål.

+ Jeg er også dansker

DN, DN, SvD, Gp, HD
Andra om: , , , , , , ,

lunedì, 20 giugno 2011

Kvinnan är Gudinnan - Tu est Divina I

~
~




Tu est Divina
ISBN13: 978-91-7465-225-3
ISBN10: 91-7465-225-7

Beställ:
Books on demand, CDONBokextra, BoklivBokus, Bokia, AdlibrisSkolshoppen
Danmark: CDON; Finland: CDON, BookPlus; Norge: CDON, Capris, Tanum

Andra från min hand.


~







Andra om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , int

Semitiskan et Indoeuropeiskan – Det Indoeuropeiska Urhemmet V – Europas tungomål LXI

~
Men för att ytterligare komplicera till det så skall man också ta i beaktande att de semitiska målen förefaller ha likheter med indoeuropeiskan - det är inte en lika accepterad teori, men likväl absolut betänkbar. De ord, av de 100-200 som påståtts hittats, som oftas åberopas som evidenta är ‘vildoxe’ som på protosemitiska skulla heta *tawru, hvilket har klara likheter med protoindoeuropeiskans *(s)tauro, eller som den enda numeral som har spårats, protoindoeuropeiskans *septm gentemot protosemitiskans *sab' och detta betyder då hörligen ‘sju’, till dessa så bör det sägas att det även här finnes en överrepresentation av de agrara termerna i komparatisternas ordlistor då ungefär 25 % av orden har sådana knytningar hvilket ju kan åsyfta att detta är ord som spritt sig utan att värdspråken följt med. Men när en kritisk ryss, Diakonov, gick igenom alla ord i ordlistorna med speciell inriktning på de agrara samt animala orden så renrensade han ordlistorna tills de bara bestod av ynka tre ord, get, viltdjur samt horn og alla av dessa skall ha kommit från ytterligare en tredje källa. Även om just de här tränne orden eller för den delen några andra av de hundratal som semitisk-indoeuropeiskentusiasterna har hittat är släktskapsbundna så betyder ju det bara att orden är släkt och inte hela språkfamiljerna. Det är ju en känd sanning att man kan låna ord från varandra och som vi sågom i det finnougriska fallet så är det en mycket mer frekvent låning bland både ord och grammatik när det gäller indoeuropeisk och uralisk språkkontakt än med semitiskan - att några ord slinker med i några språk är inget märkvärdigt, bland annat så haver ju en tidig kontakt funnits emellan Mindre Asien samt semitiska mål och därmed så kan ju ord ha vandrat igenom olika språkgrupper, men att en kontakt förekommit emellan protoindoeuropéer och protosemitiker anses vara osannolikt, dessutom så måste ju en sådan koppling inte endast inkludera semitiskan utan hela spektrat av afroasiatiska tungomål, något som tilltalar nostraiker. Andra kopplingar är ehuru ännu mer osannolika.

~







Axat o moddat från boken Europas tungomål.

Skåne faller

~
38,5 Skåne har huggits ner i Brasilien på bara femton år, räknar man de tio mest avskogande regnskogsländerna så nåom vi hela Skåne gånger 110 gånger

~







+ Halland ber BrasilienEnergiska fötter, Andnöd, Bensinpriset och köttätandet

DN, SvDSvD, SvD, Exp
Andra om: , , , , ,

~~~Tre år sen~~~

- Juninatt.

~

domenica, 19 giugno 2011

Uraliskan et Indoeuropeiskan – Det Indoeuropeiska Urhemmet IV – Europas tungomål KX

~
En annan mycket givande diskussion har pågått kring hvilka grannar som dessa tidiga indoeuropéer hade och om detta kan ses i det lingvistiska materialet. Och man kan utläsa ur språken att uraliska mål måste ha haft en tidig kontakt med indoeuropéer, exempelvis finns det finska porsas samt udmurtiskans pars som båda betyder ‘gris’ hvilket kan knytas till protoindoiranskans *parsa, men ack ej till protoindoeuropeiskans *pork’os och inte då heller till latinets porcus - detta visar klart att det på intet vis är protoindoeuropéerna som protouralerna haft kontakt med, utan med de protoindoiranska folken efter uppdelningen, men ändock på ett tidigt stadie. Detta var naturligtvis bara ett exempel därom, andra skrifter avhandlar det mer utförligt. Detta går også väldigt tydligt att se i finskans sata, hvilket är synbart jämförbart med avestiskans satəm samt indiskans satam, men återigen ej till protoindoeuropeiskans *kmtom eller latinets centum, som uttalas kentum. Detta kan betyda att de tidigaste indoiranska folken bebodde ett område emellan Volga og Ural då protouralerna troligtvis bodde just emellan Volga samt Ob. Enligt teorin skulle det ha varit under denna tid, hvilket skulle vara ungefär runt år 2000 f.kr., som protoindoiranierna lånade ut en hel del agrara och teknologiska ord till protouralerna, bland annat gris, get, hammare og guld. Vissa framhåller att Andronovokulturen kan ihopkopplas med en iransk befolkning samt att det ugriska samhället hade nära kontakter med dessa samt härigenom erhöll de agrara samt teknologiska termerna och man pekar exempelvis på de ungerska termerna téhen samt tej ‘ko’ och ‘mjölk’, nyereg ‘sadel’ og ‘häst’ som bär spår av iranska influenser i ugrisk tid, vissa menar att de iranska influenserna inte slutat med orden utan även berört den religiösa världen, till exempel begravningsriter och hästkulten.

Men det verkar ehuru som om ett ännu äldre samband finnes emellan de olika tungomålen. Man har inte enbart funnit lånord utan även grammatiska likheter i både ändelserna hos verb som substantiv emellan protoindoeuropeiska och protouraliska, o detta menar några är en indikation på att vi havom att skaffa med ej enbart kontakt utan ett reguljärt släktskap där man kan härleda orden än längre bak än de olika prototungomålen av uralisk och indoeuropeisk art - alltså protoindouraliska. Ett genetiskt släktskap emellan indoeuropeiska och uraliska framlades teoretiskt redan 1869, men haver ännu ej övertygat de allra flesta uralisterna eller indoeuropeisterna. Hur det än är med detta så är det i alla fall många som menar att det måste ha förelegat nära kontakter emellan språkgrupperna under ett mycket tidigt stadium, mest troligt under denna urhemsepok. Och om teorin stämmer så befann sig protouralerna i de nordligare skogsområdena emedan protoindoiranierna eller, då enligt vissa, protoindoeuropéerna befann sig i blandregionen av stäpp och skog i Volga-Ural området. Bland de äldsta lånorden som går tillbaka till protoindoeuropeiska så kan sex bli rekonstruerade för protouraliska, tretton för protofinnougriska samt hela tjugoett för protofinnopermiska, några arkeologiska bevis kan dock ej uppvisas då man ju ej vet exakt var man skall leta, men en distinkt keramik från Samarakulturen i Mellan-Volga har keramikiskt influerat skogskulturer i norr. Att det finnes klara likheter emellan språkfamiljerna går även det emot Anatolientesen, då protouraliskan inte på ganska långa vägar talades i detta område och dessutom så finns det heller inga likheter emellan protoindoeuropéeiskan och de näraliggande geografisk-anatoliska målen, till exempel de forntida hattiska eller hurritiska som båda haver kaukasiska kopplingar.

~







Axat o moddat från boken Europas tungomål.

Själsskrivelse

~
Ni frekventa läsare
måste ack tro
jag galen varo

en släng av schizofreni måntro

ena stunden mörkt som fan
andra dagen himmelskt ljust
ömsom blandat i samma skrivelse
ibland med konstiga tankar
som nog bara jag förstår

men ack ej schizofren
men visst lite galen är jag

totalt överfylld av känslor
samt tankar
som måst ut få komma

detta är floden
jag valt att i rinna

innan jag själv dränks
i tårarna som mitt hjärta blöder
i varmaste kärleksström
i virvelstormen av känslor
i vurmet av tankar
jag själv försatt mig i

av självshat, av kärlek
av frustration, av olycklighet
av begrundanden

ni får mig ursäkta
det är visst bara sån
jag råkar vara

har det mig sagts

jag tackar dock er alla
för att ni med mig står ut

~







+ Presentation, Rosiga känslor, Bitterljuvligt liv, måste sluta

DN
Andra om: , , , ,

~~~Tre år sen~~~

- Stock i Frösakull.

~

sabato, 18 giugno 2011

Min musa Maria IX

~
en uppmaning av vikt
har mig ankommit från jungfru Maria
som med sin gåta
vill ha förtäljt vem hon vara

likt ljuset hon utlyser
likt den fyr hon säger sig vara

ständigt ståendes
med en försvunnen brand i sig
som den flamma hon ju vara

boendes på ön av ljus
belysande i mörkrets omgivning
hon ju vara

hoppas elden i dig
tänds återigen
så som det sig bör vara

~







+ Eroromantik, Blomman Du, Fiama etèrn, Min musa Maria VIII

Aft
Andra om: , , , ,

The Palaiologos Dynasty of Byzantium – Genealogica CRVIII

~


~







+ Alltets treenighetThird Rome, Chiesa d'Oro

Andra om: , , , , , , , ,

Punsch – en svensk-javanesisk dryck

~

Punsch är en sötande spritdryck som är baserad på arrak vars krydda för punschen hava ostindiskt ursprung, men punschen som sådan är en svensk företeelse. Nära inpå att punscheologin en gång nådde erkänd status, men drickes i nutid primärt allenast i Sverige og Finland, i en sinande ström.

Punsch hava idag vanligtvis en alkoholhalt på kring 25 procent, ungefär 30 % av innehållet är socker. Från början var det esomoftast tänkt att den skulle drickas rykandes varm, så som den även enligt traditionen fortfarande göres till ärtsoppan, det var även så man ofta drack brännvin samt exempelvis vin, därvid glögg, i detta norröna bistra land. Drick snapsen innan den kallnar. Men under mitten av 1800-talet så spredo sig det kalla dryckenskapet, ofta inbeställd för punschning, per person, i halv kann, väl kyld av is i spann. Samt en havanna.

Idag drickes den nog ofteligast som en kall avec, säges det, personligen dricker jag den främst som eftermiddagsapertif, då ävenleda vid rumstemperatur då jag finner dess arom då utsöndra som bäst. Ärtsoppan som enligt traditionen i Skåneland ätes med kryddad timjan og stora mängder stark senap, gärna Halmstadsenap, passar ypperligt ihop med punsch, men punscha kan man när som göre, gärna till vaniljeglass, gör dig en punschglass.


Punschlig historik

Punschen ankom till Svea rike genom Svenska Ostindiska Companiet allra första konvoj 1731-1746 anförd utav Friedricus Rex Sueciae då man importerade batavisk arrak från Jawa, arraken upptogo faktiskt lejonparten utav lastutrymmet. Batavisk arrak är indonesisk rom, destillerat från sockerrör, Batavia är det gamla namnet på Jakarta. Idag tror jag ej det finnes äkta Batavisk arrak att köpa i de statliga sortimenten i Sverige, man måste gå utanför dessa om man vill göra sin egen punsch. Även dagens punschtillverkare måste inköpa den ekfatslagrade fina bataviska arraken från Holland, det säges finnas upptill 70-årig lagrad där.

Nymodigheten från Ostindien, via Göteborg, spred sig snabbt, och redan 1748 omnämnes den i litteraturen på finsk mark. Till en början var det en dyr dryck med anledning utav de dyra transporterna, rikt folk blandade sin egen punsch från den bataviska arraken. När man under punschens tidiga tid äskade beställa drycken på krog så finge man själv ange huru man önskade få den blandad, men de finaste punscherna varo naturligtvis de som rullats, d.v.s. förvarats på tunna under de långa skepptransporterna som äro associerade med drycken.

Först med att sälja färdigblandad buteljerad punsch var vinhandlarfirman J. Cederlunds & Söner som började erbjuda marknaden detta år 1845, lagringskärlen stodo i Riddarhusets källare men efter 1865 flyttade man in under självaste Kungliga slottet. Cederlunds & Söner var i Paris 1889 og togo därifrån med sig hem sitt nyförvärv Det stora stycket hvilket är ett fagert dekorerat ekfat om 24 000 liter, det uppges vara i bruk än idag, ehuru nu flyttat från Slottskällaren till Sundsvall.

Snart kommo en stor mängd vinhandlare att blanda ihopa sina egna punschmärken, og buteljera dem, i början av 1900-talet fanns över 150 olika märken, en del är underfyndiga såsom Telefon-punsch, Bil-punsch, Sport-punsch, Kavalleri-punsch og Hushålls-punsch, märkesnamn som näppeligen hade gått hem idag. När John Ericsson konstruerade sin varmluftsmaskin gjorde Cederlunds direkt en ponch med namnet Caloric, efter Ericssons Caloric engine, med denna vunno man första pris i världsutställningen i London anno 1862, det är denna som fortfarande säges beredas i punchfatet Det stora stycket, og namnet Caloric är utomlands ofteliga synonymt med svensk punsch. Under något decennium var Caloric Sveriges näst bästa exportvara, efter säkerhetständstickan, och man hade produktion av dryckesvaran i hela fyra världsdelar.

Dryckens popularitet har sedermera även givit upphov till de populära punschverandorna, inglasade verandor åsyftade att avnjutas medels en avec punsch i hand, att punscha.

År 1917 tog punschguldåldern slut, och statliga Aktiebolaget Spritcentralen tog över alla märken, allena några fåtaliga märken överlevde socialiseringen, aromen avdunstades från marknaden og idag punschas ej såsom det eljes skulle gjorts. Runt sekelskiftet år 1900 såldes fem miljoner liter punsch årligen inom Sverige, en liter per varje svensk, idag är siffran nere på runt 250 000 liter. Nischen har idag fyllts utav andra varor. Några fåtaliga gamla hederliga märken finnes ehuruväl kvar, samt så har några ytterligare sett dagens ljus i senare tid.



Pointat poins

Termen ‘punsch’, eller punch, poins, ponch, pounce, pounch, med mera, tros komma från hindis ord för fem, पांच pāñč / pantj, och appelerar till de fem olika ingredienser man hade i den ursprungliga punschen, arrak, socker, citronsaft, vatten samt thé. Andra menar att ordet kommer från puncheons, hvilket var benämningen på de träfat arraken fraktades i, eller från den engelska termen punch med betydelsen ‘bål’ eller ‘toddy’, denna slags punsch var allmänt förekommande i Europa under 1700-talet men innehöllo ej samma tingestar som den svensk-javanesiska punschen, men termens ursprung är dogh detsamma.

Det som på kontinenten samt på de britanska öarna numera benämns punch är såtillvida ej detsamma som den skandojavanesiska formen, utan snarare vinbål, toddy, eller dess like, det som i Danmark heter kaffepunsch säges vara ordinär kaffekask.

Punsch hava även benämnts som rack, exempelvis av Bellman, og är en derivering från arrak, ej att sammanblanda med en rackare.


~







Som anmärktes avnjuter jag själv punschen i rumstempererat format, varm punsch har jag allena smakat tvenne gånger i mitt liv, då i barnaåldern, varhän jag anför detta för framtida punschning. Mitt barskåp är punchakort, just idag.

Kan tänkas passa ypperligt istället för glögg.




~

venerdì, 17 giugno 2011

Senryu

~
handlingar avgör
genus ej så relevant

individens sätt

~







+ I genusens (o)inskränkta världIndividualism i DNA-systematiken, Wu wei, Om Namah Shivay

DN, SvDSvD, SvD
Andra om: , , , ,

Viva la povertà!

~
Varför har regimen inte stängt ned internet?

- Det går inte. En av de positiva sakerna med att leva i ett fattigt land är att regimen saknar pengar och resurser till att kuva folket så mycket som de velat.
Walid Al-Saqaf

~


lycka i rikedom
den oförtänktes väg

fattigdom, rikledd väg


~







+ De främsta mördarstaterna, Nätverksdemokrati, Den nya världsordningen
++ De sydarabiska språken i Sydarabien, Jemen og Oman

Beezlebjörn
SvD, SvD, DNDN
Andra om: , , , , , , ,

cit: Walid Al-Saqaf intervjuad i Lina Lund, “Hur viktigt är internet i Jemen?”, i Sydsvenskan 24 mars 2001 s. A9

Svea rikes stam

~
mental skaffenhet
brölande pöbelsvear

utan blod i knopp

~







+ Sverigedemokraterna, Svenska imperialisterVit makt kuk

SvD, SvD, SvD, DNDN
Beelzebjörn, Annarkia, Höbergs tankar
Andra om: , , , , , , , , ,

~~~Trenne år sedan~~~

- Nya moderaterna.

~

giovedì, 16 giugno 2011

The Known Universe

~


~







+ Perspektiv, [punkten], Universum, Storlekens betydelse, KvarkgluonplasmaUniversums stjärnorStjärncykel, Svarta stjärnor, يد الجوزاء,

DN, SvD, SvD, SvD
Andra om: , , , , ,

Rogivande sysselsättning

~
människa utan respekt för livet
finner njutning i att döda

rätt man, på rätt plats

~


en barnfamilj var ute på en promenad i februari på den isbelagda Sjögårdssjön i Torup og sågo då en pimplare som drog upp den ena aborren efter den andra. När pimplaren avbröt fisket lämnade han bara den döda fisken og ging därifrån, runt ett av hålen lågo ett tjog nydödade kadaver kvar.

Barnen undrade hur någon kan göra så mot djur?

bara fiska, döda, slänga

den iaktagne og igenkända fiskaren upprings av journalister om beteendet då det framkommer att personen glömde sin fångst, han brukar nämeligen slänga i den döda fisken igen, ‘det händer’ även att han gör så medans de är i livet

miljöchefen Stefan Andersson säger att han fiskar ofta där, han får dock som oftast bara småfisk, ibland tar han vara på rommen för stekning.

~







+ Fiske, Fiskar saknar logik, Fritt fram för massakrar i flatta SverigeSpäckhuggarnas riksförbund, Dödandeparadigm

Aft, Aft, Exp, DN

Bergman, Jan, “Miljöchefen “glömde” fångst efter isfiske på Sjögårdssjön”, i Hallandsposten 15 mars 2011 s. 14.

Andra om: , , , , , , , , , , , ,

Den indoktrinerade kulturdebatten

~
TV-licens vill man ha som kostnad
det är ju kultur ju
fast TV, annars normalt är gratis

museum, nä fy, det skall va gratis
det är ju kultur ju
fast museum, annars normalt kostar

~







+ TV-licens, Det sa bara blurr, Yttrandepröjsning i Sverige, Sveriges tradigaste undersökning

SvD, SvD, SvD, SvD, DNDN
Andra om: , , , , , ,

Stockholmsmotet

~
jag skulle på mötet vid skeppets mossor
som går av staplen nu imorrn med mycke vin

men fan, i Stockholm finns inga kossor
bara sunkna stockholmsvin

~






+ SztokholmStockholmare är okej i alla fall, Venezia-Svezia, Christian den gode

DN, SvD, SvD
Andra om: ,

Min musa Maria VIII

~
att vara i dina armars hamn
känns för mig, att va

i Marias heliga famn

~







+ Min musa Maria VI, Min musa Maria V, Cappella Lando - Min musa Maria IV, Eroromantik

Aft, DN, DN
Andra om: , , , , , , , ,

~~~Tre år sen~~~

- Schweden - Vorbild DDR II.

~

mercoledì, 15 giugno 2011

Roterad vy

~
mina mörka ögons sken
likt månens baksida i skev

vända ut mot ibort
änskönt blickandes frami

~






+ Haïku, Månens d(r)ag, Mångudinnan

HD, SvDSvD, DNAft
Andra om: , , ,

~~~Tre år sen~~~

- Rätten att bära vapen.

~

Djur i Urheimat – Det Indoeuropeiska Urhemmet III – Europas tungomål LIX

~
Hvilka djur som levde i området är ju elementärt utifrån var protoindoeuropéerna levde, även om de levde på stäpp eller i skog då detta ofta är olika ekologiska nischer. Angående fåglar så uppstår ett annat problem som ibland göre dess namn obrukbara, exempelvis göken som på sanskrit heter kokila-, helleniska kokkyx, latin cuculus, litauiska kukuoti, ryska kukusa, medeliriska cuach, engelska cuckoo ock på rekonstruerat protoindoeuropeiska *kuku - alla dessa anspelar givetvis på lätet från fåglen och ett historiskt samband emellan orden behöver under inga omständigheter finnas och kan bara vara tillfälligheter grundat på lätena, även kråka är rekonstruerat på detta vis och även om det ligger ett historiskt samband bakom liknelserna så faller sannolikheten för detta med de specifika lätena som man ofta efterhärmar i tungomålsmässigt. Men däremot så kan man relativt tillförlitligt rekonstruera örnen, men också mer intressant ankan, gåsen samt tranan och alla dessa sista tre höre ju hemma vid vatten. ‘Gås’ hette sannolikt *ghans-, hvilket på fornhögtyska ännu hette gans, på hellasiska χαν, attiskan har ehuru χήν, latin anser, emedans sanskrit har hamsa- og där betyder ordet ‘svan, gås’.

Bland däggdjuren som kan återskapas så kan man få en klarare bild om det rör sig om skog eller stäpp. Ulv, björn, älg, lodjur, bäver, utter, mus, kronhjort, hare samt igelkott är tillförlitligt rekonstruerade och varken bäver, utter, älg, björn eller kronhjort lever utanför skogen i någon nämnvärd grad och urhemsområdet kan alltså ej allena hava bestått utav öken, berg eller stäpp. Som vi ovan sågom så var det även Lejonland.

Fiskar är givetvis osså av intresse och laxen har varit av speciellt intresse. *Lok’sos är namnet på ‘lax’, eller kanske enbart ‘fisk’, enligt protolexikonet, hvilket kan härledas bland annat tack vare B-tokhariskans ord för ‘fisk’ laks, ‘lax’ i fornhögtyska lahs, litauiska lašišà, lãšis, fornpreussiska lasasso, ryska losos', ossetiskan läsäg et cetera och detta är av intresse då man explicit tidigare proklamerat att detta betyder laxen salmo salar og denna finnes bara i Vita havet, Nordatlanten och Östersjön samt däruti mynnande floder, hvilket har gjort Baltikum speciellt intressant för vissa - om vi här med Baltikum menom alla omkringliggande områden till Mare Balticum, men med speciellt åberopande på den kontinentala delen och inte den skandinaviska halvön. De flesta meno dock nu att *lok’sos ej specifikt betyder salmo salar, utan måhända salmo trutta, laxöringen, och det ger en helt annan geografisk bild - men hela laxteorin kan vara felaktig då termen helt enkelt enbart kan betyda ‘fisk’. Även faktumet att man inte lyckats återskapa ordet för ‘bärnsten’ säger emot Baltikum som urhem då bärnsten var av väldig vikt i de baltiska samhällena. Även ålen åberopas ibland i syfte att utesluta områden vid Azovska sjön, men den är inte lika säkert rekonstruerat, även om man gör det så skall man hava i åtanke att detta djur finnes i floderna som upprinner till Azovska sjön, hvilket alltså inte utesluter detta område som man härigenom försökte utesluta. Protoordet för fisk finnes i tvenne varianter och det ena av dem har åberopats komma från laxöringen, *p(e)ik’-sk’, som skall betyda ‘den spräckliga’.

Den sista djurgruppen av intresse består av reptiler samt amfibiedjur. Ormen haver rekonstruerats mycket trovärdigt, men det är ej av någon större nytta för detta ändamål då den finnes i praktiskt taget hela Eurasien, förutom i polarområdena, och man kan inte specificera ned det till specifika arter. Med hjälp av sköldpaddor har man kunnat utesluta Skandinavien och andra områden, men det är icke säkert att sköldpaddeordet går ända tillbaka till protoindoeuropeiskan ändå.

Ordet *wobhsa har man lyckats återskapa från hela sju olika språkgrupper och det betyder ‘geting’; och indoeuropéerna kanske la grunden till den fobikänsla som finnes hos vissa människor idag för detta jobbiga djur. Honung- og bi-rekonstruktioner utesluter ytterligare en gång öknar, men också stäppregioner öster om Kaspiska havet och Aralsjön - då de inte finns där. Kontentan är att bilden inte klarnar speciellt mycket med hjälp av omkringliggande natur.

~







Axat, moddat, altat, från boken Europas tungomål.

Andra om: , , , , , , , , , , , , , int

~~~Tre år sedan~~~

- Ortodox jude.

~

martedì, 14 giugno 2011

Polackerna i Turkiet

~
Turkiet är befolkat utav en stor mängd olika folk med sina egna historier bakom sig, att både det geografiska området sedan förhistorisk tid såsom nutida statstradition har extensiv tillhörighet och kontaktbas med Europa kan ingen vid sitt rätta sinne förneka turkarna.

En av de mindre etnolingvistiska minoriteterna i dagens Turkiet är den västslaviska i formen utav polacker, där några ännu talar polska. Till Turkiet ankom de efter Polens ena delning. Polen självt har förövrigt haft en turkspråkig minoritet sedan 1200-talet, ehuruväl tatarer, ej turkar.

Det är i byn Polonezköy, eller Adampol, som grundades för 150 år sedan med sultanens tillstånd med polska soldater samt deras familjer som invånare. Det var veteraner från kampen mot Ryssland som låtit sig värvas till den osmanska armén för att gemensamt med turkarna bekämpa ryssarna. Samt var ambitionen att skapa ett andra polskt emigrantcentrum, där det första var i Paris.

Idag finns ungefär 25 polska familjer i byn och ytterligare tio som bor på annat håll i Istanbul, ehuruväl kvarägandes sina familjers stugor i Polonezköy, byn hade aldrig fler än 220 invånare i sin tidiga tid. Byn döptes först till Adampol efter att furst Czartoryski hyrt marken från sultanen 1842, polacker retirerade sedan hit i vågor framtill 1863 och byn har en polsk karaktär. Emellan 1842 till 1863 styrdes även byn in facto från furstens hemvist i Paris utan turkisk inblandning, men efter denna tid så har polackerna ökat sina göromål med sina turkiska grannar og när Polen fick sin självständighet 1918 så kändes Polen avlägset för de turkiska polackerna som hellre stannade i sitt nya hemland - fast polacker var de likväl enligt både sin egen og omgivningens syn. En del avflyttade likväl.

Den nationalistiska republiken som tog över efter det osmanska sultanatet lät oförklarligt nog de kristna polackerna vara ifred, antagligen för att de var icke-balkanska européer, men idag är byn på väg att helt assimileras in i den turkiska omgivningen. 1968 fick de rätt att sälja sin mark samt fastigheter och den polska självstyrelsen gick om intet, kolonin styres ehuru alltjämt utav en egen wójt, men det är oklart om det kommer bli någon efterträdare till den nuvarande wójten.

Byn ligger dessutom bara 30 kilometer från det historiska centrumet i Bosporens metropol, hvilket även gjort så att en inflytt av turkisk medelklass tagits vid, numera inkluderat i Beykozdistriktet i förorterna till Istanbul, på den anatoliska sidan.

Idag finns omkring 1000 människor i Adamopol och av dessa talar runt 40 polska flytande, förutöver språket så värdesätter man sina polska rötter og traditioner.



~







Ovan är en bild på deras kyrka i Polonezköy.

Om dessa, om alla övriga i Turkiet, samt alla i Polen, förekomna språk et etniciteter står att finna i min bok Europas tungomål.

DN, SvDSvD
Andra om:  , , , , , , , , , , int

~~~Tre år sedan~~~

- Du slöjbetäkta.

~

Natur och växter i Urheimat – Det Indoeuropeiska Urhemmet II – Europas tungomål LVIII

~
Ofta grundar sig ursprungsteorierna på växt- samt djurord i det rekonstruerade protospråket – till exempel får man fram ett ord som betyder björk så bör folket ha bebott ett område där björk existerade. Flera olika djurarter havom vi likväl ovan redan nämnt. Av den kortfattade mer kulturinriktade kontextuella genomgången ovan så kunnom vi redan utesluta vissa områden, man ägnade sig åt jordbruk, man hade tillgång till farbart vatten, man hade hästar samt hjuldragna vagnar. Detta kanske icke verkar så märkvärdigt, men det utesluter faktiskt några teorier som har lagts fram genom tiderna; polarområdet, öknar och Himalaya verkar osannolikt då dessa ovanstående ting inte är möjliga, eller plausibla, i dessa områden, var för sig kan något vara möjligt, men alla tillsammans äro ej sannolikt. Men även andra, mer ur andra synvinklar probabibla, går att effektivt utesluta genom detta, till exempel framförda Anatolien och Hellas som inte hade hästen förrän sent i historien, omkring 4:e årtusendet i Anatolien och 3:e i Hellas, detta talar även emot Renfrews tes. Dessutom finns ingen rekonstruerbar term för åsna hvilket var det vanliga djuret i dessa söderliggande regioner. Men jag vill redan här påtala en skillnad som man måste se, och det är att enbart för att, i detta fallet Renfrews tes, teorin som helhet motarbetas så menas icke det att alla delar av teorin falsifieras. Renfrew påtalar att urhemmet låg i Anatolien och detta har vi redan sett och kommer att fortsätta att se som en osannolik teori utifrån flera synvinklar, men däremot så kan hans teori angående en fredlig och successiv folkspridning vara mer sanningsenlig än motsatsen, men med all sannolik så har det skett regionala varianter och blandningar av alla spridningssätt som var för tiden möjliga. Och på detta sätt kan man utesluta fler och fler områden, som vi snart skall se, och därmed kan man avgränsa sina arkeologiska undersökningar till mer troliga platser.

Björken nämndes ovan som på tyska heter Birke, germanska birch, litauiska berzas, preussiska berse, lettiska berzs, fornslaviska breza, ryska berëza, iranskans ossetiska bärz och på sanskrit bhūrja-, eftersom ett snarlikt ‘björk’-ord finnes i både väster samt öster så torde detta trädslag hava befunnits i det såkallade urhemmet och där skall det ha hetat *bhergo-; ordet haver dessutom ändrat mening i latinets fraxinus som betyder ‘ask’ och ordet finnes inte alls kvar i helleniskan. Att ordet i de två sistnämnda fallen har ändrat betydelse eller försvunnit har som orsak, enligt de flesta, att trädslaget inte är förekommande, eller bara förekommande i sparsam form, i de regionerna och därför har antingen ordet försvunnit eller applicerats på något annat. Ordet kan dessutom givetvis ha applicerats på ett helt annat trädslag i början för att sedan ha transfererats till just björken, varvid någon tyngre vikt ej kan läggas på ett sådant resonemang.

I övrigt så hade protoindoeuropéerna kännedom om både berg såsom slättland, floder samt sjöar, de hade ord för både varmt som kallt väder, snö, *snigwh-s eller *snouygwho-, på sanskrit heter det hima som åtfinnes i Himālaya, samt is och man hade termer för vinter, sommar och vår, men däremot så har man ej funnit ett gemensamt ord för höst. Om detta stämmer så kan de alltså ha bebott ett område där årstidsövergången sker snabbt - så snabbt att övergångsfasen inte kräver ett eget ord, detta stödjs av faktumet att ordet för ‘vår’ kanske enbart kan rekonstrueras för en något senare epok än själva urhemsfolkets tungomål. Att ordet för höst än så länge fattas är av vikt då det enligt vissa bevisar att protoindoeuropéerna inte alls var jordbrukare då detta är en av de viktigaste årstiderna - skördetiden - detta är viktigt och det måste man ta i beaktande i teoriseringen.

Men det mest intressanta och bevisbara, förutom rena skelett och hitintills ofunna skrifter, är ändock det botaniska. Att få fram ord som exempelvis ‘björk’ är elemäntärt för att kunna hitta hvart de bodde hän och det finns oftast väldigt bra bevarat i marken vad för slags växter, träd och djur som har levat i de olika områdena. Att man har vetskap om sol, båt, slätt och berg säger egentligen inte så mycket om var de hade sitt samhälle, alla har ju solen ovan sig och farbart vatten finnes det på väldigt många ställen, det finnes heller ej många platser i det tilltänkta Eurasien där inte berg i någon form ligger, i alla fall i närheten, speciellt om man har hästen att tillgå.

De som går efter ett puritanskt synsätt, hvilket vi skall görom, säkerställer att orden skall kunnas rekonstrueras utifrån både europeiska såsom asiatiska språk, och inte enbart ett utav dem för då kan mycket väl ordet ha uppkommit efter splittringen - det är alltså ett ganska bra sätt att minimera riskerna med att dra förhastade slutsatser. Men bara för att man hittar orden på detta sätt så betyder ju inte det att orden är ursprungliga, utan det kan ju vara sentida lånord. Trädordet ‘björk’ som redan nämnts är det bäst belagda då man funnit detta i hela sex subgrupper, pil, alm och ask är också säkra protoindoeuropeiska ord. Även *doru- kan sättas in i sammanhanget, ordet betyder normalt ‘träd’, men även i vissa fall mer specifikt ‘ek’, däremot så är gran samt tall svårare att acceptera som tillförlitligt rekonstruerade även om vissa anser sig ha funnit belägg för dessa trädslag likväl.

Efter denna snabba samt korta sammanställning häruti så kan man ytterligare utesluta Centralasien och området öster om Kaspiska havet, men däremot så får vi ett stort område där dessa träd är förekommande i ganska stor grad, hela det tempererade Europa, Kaukasus, Anatolien samt Sibirien. Men det kanske mest, ur detta problems synvinkel, intressanta trädslaget är inte med i det rekonstruerade materialet och detta faktum har debatterats fram och tillbaka av forskarna. Trädet ‘bok’ som har blivit rekonstruerat till *bhagos och som finns i fornnordiskans bok, latinets fagus, dessa två betyder ‘bok’ emedan ryskans buzina betyder ‘fläder’, och liknande ord existerar även i albanskans bunge samt doriskans phagos som båð betydo ‘ek’. Som I seen så är detta bara i europeiska språk och därför så avslog man detta som ett ur- eller protoindoeuropeiskt ord och istället ansågos det vara en senare skapelse, men så hittade man ett ord i den iranska språkgruppens kurdiska buz som ehuru senare påkoms varande deriverat till *wyg, hvilket är ‘alm’. Det albanska ordet bunge är også suspekt då de använder ask-ordet ah för att benämna boken, ‘ask’ heter på rekonstruerad indoeuropeiska *okso. Trädet bok fanns ända bort till floden Don och en subart fanns i Kaukasus samt i norra Anatolien, hvilket alltså inte hjälper mycket om man vill avgränsa sökområdet.

Frågan kan komma upp om det är frågan om ett stäppfolk eller ett skogsfolk och det är svårt att säga, men det måste ha funnits ett antal trädslag eljest hade man icke haft specifika benämningar på dessa. Att bokordet ej finnes i de asiatiska målen kan givetvis hava sin grund i att man tappat ordet när man flyttat ut ur ett bokområde och sedan inte fått tillbaka just det specifika ordet - att ett folk glömmer ord är ingenting ovanligt och även om de senare flyttar in i ett område med samma trädslag så betyder ju icke det att samma benämning uppkommer; de kan dessutom ta upp ett ord från en inhemsk befolkning, så man skall inte ta allt för hårt på dessa rekonstruerade ord, men de kan fungera som riktlinjer för sökningen av mer reella bevis såsom arkeologiskt material och kulturområden som man klart kan knyta an till protoindoeuropéer.

~







Axat, moddat, altererat från boken Europas tungomål.

Andra om: , , , , , , , , , , , , , , int, DN

~~~Tre år sen~~~

- Till Dig.

~