Om vi gingom över till den mänskliga världen återigen så bör man även uppmärksamma den tvillingkult som varit ett vidspredt fenomen inom indoeuropeisk mytologi. Dessa tvillingar är som oftast barn av solguden och inte enbart innehållsmässiga utan även ordsliga kognater åtfinnes. Tvillingarna kallas ofta ‘guds barn’ eller ‘solens barn’ och åtfinns exempelvis i vediskans dualism Divo napātā ‘två avkommor från Dyáuh’, homerisk hellasiska Dioskoúroi ‘Dioscurierna, barn av Zeus’, lettiska Dieva dēli samt i litauiskans Diēvo sūnẽliai ‘guds barn’, en dotter av solguden åtfinnes även i till exempel ariska og baltiska. Tvillingarna äro av olika kön och de äro grundarna av den mänskliga arten, incest är inget ovanligt samt förekommer i flera traditioner och är tydligast i den indoiranska traditionen om Yama, hvilket bland annat synes i før exempel Rigvedan (X:10) där Yama, den första människan, samt hans syster Yami, däri Yami försöker övertala honom till incest. Det vediska namnet Yamá- går även tillbaka till protoindoeuropeiskans ord för ‘tvilling’ och åtfinns exempelvis i sanskritens yamá-, avestiskan yəma-, latinets geminus, medeliriskans emuin, alla med samma betydelse - den indiska Yamas avestiska motsvarighet är kung Yima, Yimō Xšaētō, som ägde fina hjordar.
I den hettitiska traditionen finnes en speciell Drottningmyt som behandlar hela 60 barn från en moder, hälften tjejer samt hälften killar, som slutar i en orgie av incest då de gifter sig med varandra ovetandes om sitt släktskap. I denna drottningmyt så framanas ehuru att incest är moraliskt fel, hvilket är samma moralism som utkommer utifrån den indiska berättelsen ovan. I en keltisk myt så är det heller ej enbart tu tvillingar, utan trenne tvillingsbröder samt en syster och här är det systern som övertalar bröderna att kopulera med henne så att hon inte behöver vara barnlös och får genom detta vis en son med namnet Lugaid tri riab n-derg, ‘Lugaid med tre röda ärr’. I indisk tradition äro de båð Aśvínau gifta med sin syster Sūryā og solguden ikläder sig en hingstgestalt, en senare keltisk derivering är Arthur som är gift med halvsystern Morgana, hvilket resulterar i Mordred. Kopplingar till hästar finnes även i en irisk berättelse där Macha föder tvillingar på mållinjen efter att við nio månaders havandeskap ha löptävlat mot kungens hästar samt vunnit, enligt en tradition födde hon en dotter samt en son, enligt en annan en märr samt en son. Vissa menar att det divina tvillingskapet transformerats i keltisk mytologi till att just gälla ett tvillingskap emellan en häst och en människa, där det är hästen som är den divina, med magiska krafter, emedans människan istället är den dödliga. Märkvärt är att det i alla de ovan förtäljda fallen om incest är kvinnorna som är initiativtagarna till incesthandlingen, i den hettitiska är det modern som erbjuder sina döttrar till sina söner, dock genom gudarnas försorg ovetande om släktskapet, emedans en manlig karaktär i både indisk såsom hettitisk narration ej är positivt inställd till handlingen.
Då de indoeuropeiska folken påbörjat sin resa genom historien genom födslen utav tvillingar så leder det oss till nästa spörsmål, d.v.s. hvar skedde denna inavel?
Då de indoeuropeiska folken påbörjat sin resa genom historien genom födslen utav tvillingar så leder det oss till nästa spörsmål, d.v.s. hvar skedde denna inavel?
~
Axat, moddat, altererat, från boken Europas tungomål.
Andra om: Indoeuropeisk mytologi, indoeuropéer, mytologi, människans tillkomst, ursprungsmyter, skapelsemyt, solgud, tvillingkult, tvillingar, incest, sex, iransk, indoarisk, arisk, keltisk, germansk, Yama, Yami, Ymir, Ymer, häst, hingst, märr, int, DN
Nessun commento:
Posta un commento