Djur i Urheimat – Det Indoeuropeiska Urhemmet III – Europas tungomål LIX

~

Hvilka djur som levde i området är ju elementärt utifrån var protoindoeuropéerna levde, även om de levde på stäpp eller i skog då detta ofta är olika ekologiska nischer. Angående fåglar så uppstår ett annat problem som ibland göre dess namn obrukbara, exempelvis göken som på sanskrit heter kokila-, helleniska kokkyx, latin cuculus, litauiska kukuoti, ryska kukusa, medeliriska cuach, engelska cuckoo ock på rekonstruerat protoindoeuropeiska *kuku - alla dessa anspelar givetvis på lätet från fåglen och ett historiskt samband emellan orden behöver under inga omständigheter finnas och kan bara vara tillfälligheter grundat på lätena, även kråka är rekonstruerat på detta vis och även om det ligger ett historiskt samband bakom liknelserna så faller sannolikheten för detta med de specifika lätena som man ofta efterhärmar i tungomålsmässigt. Men däremot så kan man relativt tillförlitligt rekonstruera örnen, men också mer intressant ankan, gåsen samt tranan och alla dessa sista tre höre ju hemma vid vatten. ‘Gås’ hette sannolikt *ghans-, hvilket på fornhögtyska ännu hette gans, på hellasiska χαν, attiskan har ehuru χήν, latin anser, emedans sanskrit har hamsa- og där betyder ordet ‘svan, gås’.

Bland däggdjuren som kan återskapas så kan man få en klarare bild om det rör sig om skog eller stäpp. Ulv, björn, älg, lodjur, bäver, utter, mus, kronhjort, hare samt igelkott är tillförlitligt rekonstruerade och varken bäver, utter, älg, björn eller kronhjort lever utanför skogen i någon nämnvärd grad och urhemsområdet kan alltså ej allena hava bestått utav öken, berg eller stäpp. Som vi ovan sågom så var det även Lejonland.

Fiskar är givetvis osså av intresse och laxen har varit av speciellt intresse. *Lok’sos är namnet på ‘lax’, eller kanske enbart ‘fisk’, enligt protolexikonet, hvilket kan härledas bland annat tack vare B-tokhariskans ord för ‘fisk’ laks, ‘lax’ i fornhögtyska lahs, litauiska lašišà, lãšis, fornpreussiska lasasso, ryska losos', ossetiskan läsäg et cetera och detta är av intresse då man explicit tidigare proklamerat att detta betyder laxen salmo salar og denna finnes bara i Vita havet, Nordatlanten och Östersjön samt däruti mynnande floder, hvilket har gjort Baltikum speciellt intressant för vissa - om vi här med Baltikum menom alla omkringliggande områden till Mare Balticum, men med speciellt åberopande på den kontinentala delen och inte den skandinaviska halvön. De flesta meno dock nu att *lok’sos ej specifikt betyder salmo salar, utan måhända salmo trutta, laxöringen, och det ger en helt annan geografisk bild - men hela laxteorin kan vara felaktig då termen helt enkelt enbart kan betyda ‘fisk’. Även faktumet att man inte lyckats återskapa ordet för ‘bärnsten’ säger emot Baltikum som urhem då bärnsten var av väldig vikt i de baltiska samhällena. Även ålen åberopas ibland i syfte att utesluta områden vid Azovska sjön, men den är inte lika säkert rekonstruerat, även om man gör det så skall man hava i åtanke att detta djur finnes i floderna som upprinner till Azovska sjön, hvilket alltså inte utesluter detta område som man härigenom försökte utesluta. Protoordet för fisk finnes i tvenne varianter och det ena av dem har åberopats komma från laxöringen, *p(e)ik’-sk’, som skall betyda ‘den spräckliga’.

Den sista djurgruppen av intresse består av reptiler samt amfibiedjur. Ormen haver rekonstruerats mycket trovärdigt, men det är ej av någon större nytta för detta ändamål då den finnes i praktiskt taget hela Eurasien, förutom i polarområdena, och man kan inte specificera ned det till specifika arter. Med hjälp av sköldpaddor har man kunnat utesluta Skandinavien och andra områden, men det är icke säkert att sköldpaddeordet går ända tillbaka till protoindoeuropeiskan ändå.

Ordet *wobhsa har man lyckats återskapa från hela sju olika språkgrupper och det betyder ‘geting’; och indoeuropéerna kanske la grunden till den fobikänsla som finnes hos vissa människor idag för detta jobbiga djur. Honung- og bi-rekonstruktioner utesluter ytterligare en gång öknar, men också stäppregioner öster om Kaspiska havet och Aralsjön - då de inte finns där. Kontentan är att bilden inte klarnar speciellt mycket med hjälp av omkringliggande natur.

~

Axat, moddat, altat, från boken Europas tungomål.

Andra om: indoeuropéer, indoeuropeiska, urhem, djur, namn, ord, fiskar, lax, gås, fåglar, gök, etymologi, geting, int

~~~Tre år sedan~~~

- Ortodox jude.

~