~
Att äta kött som en basföda låter så basalt i den europeiska kulturen men faktum är att människan som biologisk varelse givetvis inte behöver förtära denna föda ideligt för att få tillräckliga tillskott av de näringar som man av kött erfår - dessutom så finns det ju andra icke-animaliska komplement vilket ännu mer tar bort vikten av en dagligt förtärande av riket animalia. Så även om de flesta människor aldrig skulle vilja ta steget fullt ut och bli vegetarianer så finns det inget hinder för att minska sin köttkonsumtion, detta kan det finnas flere anledningar till som olika personer kan finna nyttjefulla och rättfärdigande. Bl.a. så minskas givetvis exploateringen av djur om det konsumeras mindre, mindre antal djur kan tänkas genomleva och avdagas genom inhumant plågeri o.s.v. vi känner alla till argumenten. Nya rön visar även att intagande av normalt rött kött bör minskas med anledning utav att förtäring av det är cancerframkallande. Och sen finns det tillikt den numera välkända klimataspekten.
Det är delvis denna sistnämnda anledning som skall tas upp i denna lilla skrivelse utan mer globala fenomen som dock givetvis baseras på dessa individers tragedier. Köttproducering, främst i form av kreatur, är verkligen ineffektiva sätt att erhålla föda, bl.a. så är de arealskrävande även om man enbart har innegående stallsdjur, vilket av andra orsaker knappast kan accepteras, då dessa djur givetvis även behöver föda och det går således åt mycket stora arealer till att skapa mat till kreaturen, djur som annars inte hade existerat och arealer som annars hade kunnat nyttjas till annat - eller bibehållits i, eller återskapats till, sin naturliga naturhet. Till exempel utfodras den mesta av de europeiska boskapssättningarna av brasilianska sojaböner. I många områden på jorden är det ju dessutom en brist, eller tilltagande brist, på vatten och kreatur är relativt stora konsumenter av denna föda, dels direkt men också indirekt genom att man kanske har bevattnat åkermarken för att erhålla föda till dem. Tilläggas till detta skall givetvis även påpekas att man i många u-länder bedriver boskapshållning i redan marginaliserade områden där antalet djur och deras konsumtion hjälper till att öka, eller t.o.m. skapa, erosionen och förbruka de små vattenresurserna - här talar vi ofta om ren markförstörelse. Här åtfinns naturligtvis en klar skillnad emellan olika områden på jorden där det främst är ‘västs’ konsumering och producering av kött som kräver foder som annars kunde nyttjats av människor eller tar i anspråk arealer som annars kunde varit den naturliga naturen till del, i Sverige går det t.ex. åt hela sex ton fodersäd per kossa. En allt rikare värld, och spridning av denna välfärd till gigantiska länder, sätter problematiken till sin spets, när fattigare befolkningselement helt sonika blir utan föda, eller medel till att införskaffa sådan i en allt prisstegrande miljö.
Men det är också sant att mången boskap inte äter föda som människor annars kunde ätit, arealerna kunde dock brukats till att skapa sådan föda eller brukas på annat sätt, genom skogsbruk eller rekreation - eller då, som nämndes, tillfalla den övriga naturen. Ett ytterligare argument är att det är tragiskt att livsmedel som annars kunde gått till födandet av fattiga, undernärda, människor istället går till köttproducenter och sedan till övernärda människor med mer pengar i plånboken, de välmåendes köttätande är både energikrävande och ett enormt slöseri med naturens resurser och ett allvarligt hot mot födotillgången för fattiga människor - men å andra sidan så finns det ju redan ett överskott av föda, svält och undernäring har ofta andra orsaker (förutom vid katastrofer). En orsak som tillkommit på senare tid är att många jordbrukare i de fattigare delarna av världen inte finner det lönsamt att bruka för föda, utan till andra sektorer av vårt leverne istället.
Ur näringssynvinkel så måste ju även nämnas att just proteinet kan tillhandahållas genom att äta bönor som t.ex. är mindre energikrävande att producera - eller varför inte insekter?! Eftersom många människor finner det kulturellt oacceptabelt att äta insekter, så borde det istället finnas en möjlighet att omforma näringen till tablettform istället vilket kan minska obehaget, dessutom så kan man ju uppmärksamma att insekter redan nu ingår i vissa livsmedelstillsatser, inte minst godis.
Förutom att man i teorin måste sätta mer naturliga områden, t.ex. skog, under mänsklig bruk för att hålla, både faktiskt och födsligt, kreatur vilket minskar koldioxidupptaget genom skogsskövlingen, t.ex. när man skövlar i Latinamerika för att hålla kreatur eller den skövling som främst skett i gången tid i Europa, det är ju som bekant inte enbart förbränningen av fossila bränslen som bidrar till ökningen utav växthusgaserna i atmosfären utan det gör även den ovan nämnda allt mindre arealen av skog på jorden då den totala fotosyntesen härvid minskar vilket vi ju blivit bekantade med genom den politiska utnyttjningen i miljöförhandlingar av att ha mycket grönska inom sitt land. Härtill kan nämnas att själva boskapen släpper ut betydande mängder metan vilket ju är en växthusgas, detsamma gäller för övrigt även undervattensodlingar av ris, just risodlingar, vilka också ligger i f.d. skogsområden, och boskap beräknas stå för hälften av jordens metanutsläpp och andelen av metanets skuld för temperaturökningen skall enligt vissa beräkningar ha varit 19 %. För att jämföra det med bensinprisets inverkan så kan nämnas att transportindustrin nu beräknas stå för 13 %.
Om scenarierna angående växthuseffekten är sanna såsom många befarar så kan ju stora och bördiga områden försvinna under vatten, ett varmare klimat på jordytan betyder dessutom även att stora nu bördiga, eller halvbördiga, områden blir improduktiva - fast nya områden kan bli produktiva vilket replacerar de nuvarande. En gigantisk utarmning av diversiteten står dock i dagande vid scenarionas utfallande då djur och växter i allt för många områden är förhindrade att naturligt emigrera då människoskapade hinder uppkommit plus att många arters utbredningsområden kraftigt decimerats.
Den som känner sig manad att minska köttätandet kan alltså välja bland argumenten, med allt från djuretiska spörsmål som främst är en individuellt synsätt till växthuseffekten som har globala aspekter. Båda dessa är dock på sitt sätt problematiska, dels så är ju människan biologiskt skapad som en allätare, d.v.s. även till viss del kött, vilket ju tillika våra närmsta schimpanssläktingar är. Växthuseffekten är ett spektra av teorier och det är ju främst koldioxidutsläppen som har utmålats som djävulens bål i dessa.
Den direkta konsekvensen av en stor köttkonsumtion är dock att mycket mer mark över hela jorden måste tas, och har tagits, i bruk av människan för upprätthållandet av detta ineffektiva brukssystem, åtminstone en del av denna mark skulle kunna varit i icke-mänsklig ägo och därmed bilda bra habitatsgrund för ett antal arter, både bland växt- och djurriket. Den röda listan hade varit, eller blivit, mycket kortare och fler djur hade då även kunnat jagas och ätas på det sätt som är naturligt med den reservationen att en hushållning av resurserna måste vara rättesnöret.
Nu kommer propåer om att bensinpriset måste dubbleras innan det ger en effekt på minskningen av växthusutsläpp, en ökning som i så fall måste ske via skattehöjningar i ett samhälle som redan är betungat med extrema skattesatser i sitt fögderi, varför då inte slå flera flugor i en smäll och istället ta bort alla former av jordbruksstöd rörandes produktion av köttprodukter så att priset här istället ökas markant, samtidigt som man kan ta bort denna utgift från skattebasen. Det skulle leda till en minskning av den fördärvande köttkonsumtionen och därmed produktionen, som leder hela världen i misär. Samt att den ofördelaktiga konkurrensen emellan EU och de fattigare delarna hade förminskats så att bönderna i tredje världen finner det ekonomiskt hållbart att bruka sin jord till föda.
Att marknaden nu höjer oljepriset gör ingenting, men låt så även marknaden reellt ta hand om matpriserna.
~
Om oljepriset har jag tidigare skrivit här
Andra om Sverige, politik, miljö, natur, boskap, kött, köttkonsumtion, köttproduktion, resurser, olja, oljepriset, bensinpriset, skatter, jordbrukssubventioner, matkris, mat, matpriser, vegetarism, klimathot, växthuseffekten
Att äta kött som en basföda låter så basalt i den europeiska kulturen men faktum är att människan som biologisk varelse givetvis inte behöver förtära denna föda ideligt för att få tillräckliga tillskott av de näringar som man av kött erfår - dessutom så finns det ju andra icke-animaliska komplement vilket ännu mer tar bort vikten av en dagligt förtärande av riket animalia. Så även om de flesta människor aldrig skulle vilja ta steget fullt ut och bli vegetarianer så finns det inget hinder för att minska sin köttkonsumtion, detta kan det finnas flere anledningar till som olika personer kan finna nyttjefulla och rättfärdigande. Bl.a. så minskas givetvis exploateringen av djur om det konsumeras mindre, mindre antal djur kan tänkas genomleva och avdagas genom inhumant plågeri o.s.v. vi känner alla till argumenten. Nya rön visar även att intagande av normalt rött kött bör minskas med anledning utav att förtäring av det är cancerframkallande. Och sen finns det tillikt den numera välkända klimataspekten.
Det är delvis denna sistnämnda anledning som skall tas upp i denna lilla skrivelse utan mer globala fenomen som dock givetvis baseras på dessa individers tragedier. Köttproducering, främst i form av kreatur, är verkligen ineffektiva sätt att erhålla föda, bl.a. så är de arealskrävande även om man enbart har innegående stallsdjur, vilket av andra orsaker knappast kan accepteras, då dessa djur givetvis även behöver föda och det går således åt mycket stora arealer till att skapa mat till kreaturen, djur som annars inte hade existerat och arealer som annars hade kunnat nyttjas till annat - eller bibehållits i, eller återskapats till, sin naturliga naturhet. Till exempel utfodras den mesta av de europeiska boskapssättningarna av brasilianska sojaböner. I många områden på jorden är det ju dessutom en brist, eller tilltagande brist, på vatten och kreatur är relativt stora konsumenter av denna föda, dels direkt men också indirekt genom att man kanske har bevattnat åkermarken för att erhålla föda till dem. Tilläggas till detta skall givetvis även påpekas att man i många u-länder bedriver boskapshållning i redan marginaliserade områden där antalet djur och deras konsumtion hjälper till att öka, eller t.o.m. skapa, erosionen och förbruka de små vattenresurserna - här talar vi ofta om ren markförstörelse. Här åtfinns naturligtvis en klar skillnad emellan olika områden på jorden där det främst är ‘västs’ konsumering och producering av kött som kräver foder som annars kunde nyttjats av människor eller tar i anspråk arealer som annars kunde varit den naturliga naturen till del, i Sverige går det t.ex. åt hela sex ton fodersäd per kossa. En allt rikare värld, och spridning av denna välfärd till gigantiska länder, sätter problematiken till sin spets, när fattigare befolkningselement helt sonika blir utan föda, eller medel till att införskaffa sådan i en allt prisstegrande miljö.
Men det är också sant att mången boskap inte äter föda som människor annars kunde ätit, arealerna kunde dock brukats till att skapa sådan föda eller brukas på annat sätt, genom skogsbruk eller rekreation - eller då, som nämndes, tillfalla den övriga naturen. Ett ytterligare argument är att det är tragiskt att livsmedel som annars kunde gått till födandet av fattiga, undernärda, människor istället går till köttproducenter och sedan till övernärda människor med mer pengar i plånboken, de välmåendes köttätande är både energikrävande och ett enormt slöseri med naturens resurser och ett allvarligt hot mot födotillgången för fattiga människor - men å andra sidan så finns det ju redan ett överskott av föda, svält och undernäring har ofta andra orsaker (förutom vid katastrofer). En orsak som tillkommit på senare tid är att många jordbrukare i de fattigare delarna av världen inte finner det lönsamt att bruka för föda, utan till andra sektorer av vårt leverne istället.
Ur näringssynvinkel så måste ju även nämnas att just proteinet kan tillhandahållas genom att äta bönor som t.ex. är mindre energikrävande att producera - eller varför inte insekter?! Eftersom många människor finner det kulturellt oacceptabelt att äta insekter, så borde det istället finnas en möjlighet att omforma näringen till tablettform istället vilket kan minska obehaget, dessutom så kan man ju uppmärksamma att insekter redan nu ingår i vissa livsmedelstillsatser, inte minst godis.
Förutom att man i teorin måste sätta mer naturliga områden, t.ex. skog, under mänsklig bruk för att hålla, både faktiskt och födsligt, kreatur vilket minskar koldioxidupptaget genom skogsskövlingen, t.ex. när man skövlar i Latinamerika för att hålla kreatur eller den skövling som främst skett i gången tid i Europa, det är ju som bekant inte enbart förbränningen av fossila bränslen som bidrar till ökningen utav växthusgaserna i atmosfären utan det gör även den ovan nämnda allt mindre arealen av skog på jorden då den totala fotosyntesen härvid minskar vilket vi ju blivit bekantade med genom den politiska utnyttjningen i miljöförhandlingar av att ha mycket grönska inom sitt land. Härtill kan nämnas att själva boskapen släpper ut betydande mängder metan vilket ju är en växthusgas, detsamma gäller för övrigt även undervattensodlingar av ris, just risodlingar, vilka också ligger i f.d. skogsområden, och boskap beräknas stå för hälften av jordens metanutsläpp och andelen av metanets skuld för temperaturökningen skall enligt vissa beräkningar ha varit 19 %. För att jämföra det med bensinprisets inverkan så kan nämnas att transportindustrin nu beräknas stå för 13 %.
Om scenarierna angående växthuseffekten är sanna såsom många befarar så kan ju stora och bördiga områden försvinna under vatten, ett varmare klimat på jordytan betyder dessutom även att stora nu bördiga, eller halvbördiga, områden blir improduktiva - fast nya områden kan bli produktiva vilket replacerar de nuvarande. En gigantisk utarmning av diversiteten står dock i dagande vid scenarionas utfallande då djur och växter i allt för många områden är förhindrade att naturligt emigrera då människoskapade hinder uppkommit plus att många arters utbredningsområden kraftigt decimerats.
Den som känner sig manad att minska köttätandet kan alltså välja bland argumenten, med allt från djuretiska spörsmål som främst är en individuellt synsätt till växthuseffekten som har globala aspekter. Båda dessa är dock på sitt sätt problematiska, dels så är ju människan biologiskt skapad som en allätare, d.v.s. även till viss del kött, vilket ju tillika våra närmsta schimpanssläktingar är. Växthuseffekten är ett spektra av teorier och det är ju främst koldioxidutsläppen som har utmålats som djävulens bål i dessa.
Den direkta konsekvensen av en stor köttkonsumtion är dock att mycket mer mark över hela jorden måste tas, och har tagits, i bruk av människan för upprätthållandet av detta ineffektiva brukssystem, åtminstone en del av denna mark skulle kunna varit i icke-mänsklig ägo och därmed bilda bra habitatsgrund för ett antal arter, både bland växt- och djurriket. Den röda listan hade varit, eller blivit, mycket kortare och fler djur hade då även kunnat jagas och ätas på det sätt som är naturligt med den reservationen att en hushållning av resurserna måste vara rättesnöret.
Nu kommer propåer om att bensinpriset måste dubbleras innan det ger en effekt på minskningen av växthusutsläpp, en ökning som i så fall måste ske via skattehöjningar i ett samhälle som redan är betungat med extrema skattesatser i sitt fögderi, varför då inte slå flera flugor i en smäll och istället ta bort alla former av jordbruksstöd rörandes produktion av köttprodukter så att priset här istället ökas markant, samtidigt som man kan ta bort denna utgift från skattebasen. Det skulle leda till en minskning av den fördärvande köttkonsumtionen och därmed produktionen, som leder hela världen i misär. Samt att den ofördelaktiga konkurrensen emellan EU och de fattigare delarna hade förminskats så att bönderna i tredje världen finner det ekonomiskt hållbart att bruka sin jord till föda.
Att marknaden nu höjer oljepriset gör ingenting, men låt så även marknaden reellt ta hand om matpriserna.
~
Om oljepriset har jag tidigare skrivit här
Andra om Sverige, politik, miljö, natur, boskap, kött, köttkonsumtion, köttproduktion, resurser, olja, oljepriset, bensinpriset, skatter, jordbrukssubventioner, matkris, mat, matpriser, vegetarism, klimathot, växthuseffekten
6 commenti:
Du och jag borde driva det här landet istället för dagens makthavare. Och sedan världsherravälde.
Ett mycket läsvärt, intressant och viktigt inlägg. Den storskaliga köttindustrin är osund på alla sätt och vis. Därför vill jag passa på att tala om att World Vegetarian Week kommer att pågår mellan den 19 och 25 maj, och det tycker jag är ett bra sätt för människor att prova på en mer vegetarisk livsstil. Sju dagar utan kött borde även den mest inbitne köttätare klara utan problem.
Som sagt, ett tankeväckande och intressant inlägg.
Tackar för ett mycketläsvärt inlägg, som är skrivet på ett ickefördömande sätt,och som är lätt att ta till sig. Själv föredrar jag en varierande kost, men är dock ganska medveten om vilka varor som bör väljas bort.
Det är mycket tragiskt att det undernärda,fattiga folket i andra länder väljer bort livsnödviktiga livsmedel, för att vi västerläningar ska kunna gotta oss i detta överflöd, orättvisan kan inte visas mer påtagligt i just detta. Och när man tänker på hur Burmas folk hade kunnat vara mer skyddat om de inte hade satsat på dessa räkodlingar bl, vid de återkommande naturkatastroferna. Visst är det idioti som styr, och det ända ner till egen förintelse.
Man skulle kunna skriva hur mycket som helst till detta inlägg, eftersom det väcker otroligt många tankar hos mig .Men jag väljer att stanna här.
De tre längre eminenta skrivelserna med denna som den senast lagda är sannerligen pulshöjande på många sätt.
Jag kommer ju ofta på mig själv med att önska att världen såg helt annorlunda ut, till exempel på det sättet att varelserna i den inte hade något som helst behov alls av att konsumera varandra. Bara att hoppas på att åtminstone inte växter har något känsloliv och behöver utstå lidande för att man har ett behov av att förtära dem för sin egen överlevnad.
I ditt skrivande betraktas verkligheten som den är och fungerar, men med väl underbyggda argument för hur man utifrån egna handlingar skulle kunna göra den betydligt bättre, med ökad hänsyn till individerna i den. Det är den här texten ett exempel på. Intressant argument att marknaden skulle få styra.
Jag läste dessa tre på varandra följande inläggen i ett sträck så att säga, och slogs av hur väl kärleksmotivet går hand i hand med synen på omvärlden. Oavsett faktisk situation, kan man som individ älska ovillkorligt, med den andras lycka som främsta mål. Ingen kan ta ifrån individen den förmågan, eller förmågan att handla utifrån egen vilja för att försöka göra världen till en bättre plats med fler harmoniska element.
Det klokaste man kan göra efter att ha fått ta del av något sådant här, är väl att försöka leva ett så bra liv som möjligt. Texterna inspirerar verkligen till att göra så.
Jag säger bara så här. Nästa gång någon frågar varför jag inte äter kött hänvisar jag dom hit.
Är det miljövänligt att vara vegerarian?
Vad skall man använda fjällen till om man inte kan låta fåren gå där och äta gräs? Få matvaror torde vara så miljövänliga som fårkött. Samtidig får man ull.
Utrota de stora rovdjuren, eller för dem till djurparker. Sen ryms det flera får. Flera (människor, inte får!) kan (törs) plocka bär, skjuta fågel och fiska.
Om det då inte känns bättre att importera korn och andra grödor istället...
Posta un commento