KNM-WT 15000 Turkanapojken og hans betydelse för vår syn om Homo erectus - Eurasiens språkfamiljer XXIX

 

Denna pojke ändrade dessutom den anatomiska synen på erectussläktet då det visade sig att han ej alls var kraftigt byggd hvilket varo den stereotypa bilden utav erectusar utan istället gracil og skulle troligen nått en kroppslängd på minst 180 cm om han fått leva, enligt undersökningsledaren Alan Walker så liknade han dagens Turkanabefolkning anatomiskt. Även i andra avseenden verkar erectusskeletten knappast gå att skilja från nutida människans hvilket tyder på att deras förmåga att gå upprätt torde vara fullt utvecklat, hvilket egentligen i sig var konklusionen efter det första fyndet av denna sort, hivlket ju namnet förtäljer. Helt likt dagens befolkning var ehuru turkanapojken ej, en avskiljnad som berör personens lingvistiska förhållanden är exempelvis att de övre delarna utav kanalen igenom hvilken ryggmärgen går är smal, indikerandes potentialiteten att nervsignalerna till bröstkorgen ej varit lika fria som hos oss, detta må indikera att en mindre styrning kunne ske från individen ifråga gällande andningen, hvilket i sin tur måhända lett till att förmågan att kommunicera nyttjandes komplexa og kontrollerade ljud varit mer begränsade. En annan visibel skillnad är att Turkanakillen ej heller var bredbröstkorgad, som vi ärom, utan hade en avsmalandes trappstegsvis upptillgående bröstkorg, ehuru ej alls lika markant som Lucy eller dagens apor, hans skuldrors möten torde således vara närmare mittlinjen av kroppen än som hos oss hvilket är intressant med anledning utav att det är hjälpfullt att vara byggd på detta vis om man svingar sig i träd, emedans det ej alls är komfortabelt vandrandes bipedalt svajandes armarna för balans, men det finns inga oklarheter gällande att Turkanapojken varit bipedal men den aktuella anatomin har helt enkelt ej hunnit med i sin utveckling. Bipedalismen är värt att anmärka även såsom kommandes före alla större tekniska framsteg, ty han levde hela 100 000 år före människor i Turkanaregionen började göra handyxor, hans samtida handhavde samma slags stenverktyg som man haft i runda slängor en miljon år.

~

Axat från boken Eurasiens språkfamiljer.