Språkförmågan hos neanderthalarna, Homo neanderthalensis en eurasiatisk ras - Eurasiens språkfamiljer XXXIX

 

Språkförmågan var således väl grundlagd i tidigare släkten varför den redan funnits i livet när homo sapiens samt neandhertalare kommo fram, måhända i protospråkssatdiet som nu ehuru kunde vidareutvecklas biståendes de tu olika människoformern framåt i livet, beviseligen gällandes homo sapiens samt antagligen även gällandes neanderthalarna. Homo neanderthalensis levde under den ungefäreliga perioden 130 000 - 30 000 år sedan utvecklandes sig likväl från någon erectusform, då särledes heidelbergensis, faktum är att vi ej vetom när de uppstodo, protostadier på dem finnes från perioden 600 000 - 350 000 men dessa ganga ofta under andra erectusnamn, men runt för samt från 130 000 år sedan äro de stereotypiska og kompletta neanderthalarna i livet. Neanderthalensis bodde i Europa, mot Wales samt England, og Västasien bort till Kaukasus, i grottan Shanidar i Irak haver man exempelvis funnit nio neanderthalskelett som hava mer än 80 000 år på nackskeletten - även i Özbekistan har man funnit en grav med ett skelett, begroven inuti en cirkel utav getskallar. Så vitt vi ännu förståom så hava Neanderthalensis utvecklats utanför Afrika, en sann eurasiatisk ras – till skillnad från afrikanska oss – og varð även de första hominoiderna som bemästrade att leva i ett avkylt klimat. Mycket tyda ehuru på att dessa människor hade en mindre förmåga att uttala samt förstå en mängd ljud, hvilket gör att de utav genetiska skäl varo förhindrade att utveckla ett lika brett spektrum utav ljud og tal som den moderna människan kan då neanderthalarnas talapparat kunne liknas med schimpansens, hvilket ehuru senare studier indikerat varit snarlik i förmågan att utsöndra olika fonem.

~

Axat från boken Eurasiens språkfamiljer.