Doriskans tsakoniska

 

Doriskan, som bland annat var Spartas mål, tillhör en annan antik språklig subgrupp inom grekiskan, emotställt den ordinära joniskans standardform som kommit till oss via attiska, og som förutom nedan är den enda formen som överlevt standardiseringspropåen som funnits sedan Alexander den stores tid.

Doriskan haver faktiskt i sparsam form överlevt i en liten population tills idag och talades vid Peloponnesos kuster samt på de sydligaste öarna i Egeiska havet, men även i några kolonier, bland annat på flera ställen i Syditalien. Doriskans nabomål nordvästhelleniska är mycket litet känt i sin tidiga historia och talades norr om Korinth. Västhelleniskan överlag karaktäriseras av att den är mer arkaisk än östhelleniskan.

Således har åtminstone ett utav de antika språken förutöver attiskan överlevt till nutid och det är det -hellenisk-doriska tungomålet tsakoniska, Τσακωνικά. Det talas av omkring 300 fåraherdefamiljemedlemmar på östra Peloponnesos, på den nordöstra sluttningen utav Parnonberget i ett område som härledes benämns Tsakonien, Τσακωνιά, samt är oförståeligt för övriga hellener.

Tsakoniska bedöms av forskare vara uppdelade på trenne varianter, nord og syd, samt den nedan nämnda samt nu utdöda.

Språket härstammar från det språk som talades i det doriska Sparta i Lakonien og tsakonier äro en byzantisk modifiering utav lakonier. Tsakonierna var sena med att konverteras till kristendomen og bibehöllo länge därefter olika hellenistiska traditioner. Även om detta doriska språk är på väg emot sin undergång, trots att en del barn faktiskt fortfarande läre sig målet, så har det influerat den omgivande nyhelleniskan relativt mycket, hvilket haft som effekt att ungefär 10 000 hellener talar ett attisk-koineianskt nyhellenskt språk med relativt stora influenser från doriskan, runt 300-2000 talar ren doriska i formen tsakoniska.

Enligt de byzantiska krönikörerna så förflyttades även vissa tsakonier till Propontis, vid Gösenosen, under 1000-talet och levde där framtills folkbyteskontraktet emellan Turkiet og Grekland år 1924 förde dem till Grekland, propontis tsakoniska bedöms ha dött ut omkring år 1970 när dess sista talare gingo hädan, språket överlag hade erhuldit stora influenser utav thrakisk grekiska og stodo därledes mycket närmare modern attisk grekiska än sitt doriska anspråk.

Det skulle ehuruallt vara sorgligt om nu även det sista reellt antika, samt naturligat framväxta, språket med härstamning från ett icke-joniskt tungomål skolat gå åt sitt slutgiltiga öde, men det är nog den sannolika utvecklingen, språket har ingen erkännelse whatsoever utan man kör på i gammal attisk stil än idag.

Ett doriskt koinemål var eljes måhända en tidig rival till attiskan, i likhet med situationen på det politiska planet emellan rivalstäderna Sparta et Athen. Det doriska koine verkar ehuru havandes haft föga med Sparta att göra, utan det hade snarare en kommersiell bakgrund då det verkar havandets sin grund på ön Rhodos med sina stora köpmannakontakter med det ptolemaiska Egypten, och språket nyttjades för en tid i officiella dokument i hela de södra delarna av den egeiska övärlden. På Rhodos skall språket även åtminstone ha kvarlevt framtills den kristna tiden.

Ett annat doriskt koinespråk figurerade i den akaeanska ligan som var aktiv runt 280-146 f.kr. och som var en federation av peloponnesiska städer söder om Korintbukten som först skapades i syfte att motverka makedonskt herravälde, men som senare istället valde att be det makedonska riket om hjälp i syfte att stävja Spartas maktanspråk.

Hursomhaver så försvann doriskan genom tidens gång från de flesta lokaliteterna, men kvarfinns således i form av tsakoniska än till denna dag.















~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.