Västsaxisk anglosaxisk litteratur

 

Den litteratur som finns tillhanda på fornengelska eller anglosaxiska är företrädesvis några runinskrifter, speciellt The Ruthwell Cross från 700-talet som innehåller ett poem på 18 rader samt några ord, till detta skall fraser samt översättningar från latinska skrifter läggas.

Under 800-talet skapades ett relativt enhetligt skriftspråk där alfabetet bland annat innehöll þ, ð og æ. För skriftspråkets tillblivelse kan engelsmännen tacka Ælfred cyning, ‘kung Alfred’, som hade sitt hov i Sydengland, hvilket gjorde att det redan från början blev sydanglosaxiskan som fick övertaget i den språkliga, engelska, världen, det är således denne västsaxiskan som är bäst bevarad.

Denna västsaxiska bleve vida använd i alla slags officiella skrivelser samt däribland även vetenskapliga og teologiska verk som översattes från latinet, men även för poesi och andra mer skönlitterära alster - Beowulf är den mest lärda som finnes bevarad genom ett manuskript från omkring 1000, just denna tror man dessutom bleve skriven på angliska men att den sedan översattes till westsaxiska.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål