Den centraliserade finskan fick
sitt genomslag genom Michael Agricolas insatser under 1500-talet, då han skrev
sin översättning utav det Nya Testamentet samt en ABC-bok. Agricola stod dock
icke för de första alsterna på det finska språket, utan en översättning av
Fader vår har hittats från 1544, hvilken misstänks ha använts redan under
1400-talet; Agricolas ABC-bok utkom även den anno 1544 eller året före. Den
tidigaste meningen som återfunnits är ehuru från en tysk resejournal av 1450
och skall vara ett citat från en finsk biskop sägandes Mynna tachton gernast
spuho somen gelen Emyna dayda ‘Jag vill gärna tala finska, men jag kan ej’.
Agricola kom från de svenska och estinfluerade områdena i östra Nyland, hvilket
osså illustreras genom hans finska standardisering som karaktäriseras av många
svenskismer, men även en del estismer, hvilket tyder på att han var
svenskspråkig till födsel och som första andra språk lärde han sig antagligen
estniska, hvilket inte var någon ovanlighet i området på den tiden eftersom den
finsksvenska befolkningen hade många kontakter med Estland - men först i tredje
hand så lärde han sig det språk som han kom att ha stort inflytande öppenpå.
Under den svenska tiden så hade språket ingen officiell status och det mesta
skrevs på svenska, endast ytterligt litet nyttjades det finska skriftspråket.
Den första romanen på språket, Seitsemän veljestä, utkom år 1871.
~
Mindre utdrag från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento