giovedì 14 agosto 2014

Picardiska, champenoiska et gaumäsiska i Belgien - Europas tungomål CDXXIX


Förutöver wallonska talas även änn mer utsatta nordgalloromanska tungomål i Belgien, till dessa belgoromanska språk åthöres picardiska i västra Vallonien väster om det wallopicardiska språket, klart avskiljt från dem, hvilket räknas ha högst 200 000 talare fördelat på ganska många varianter, champenoiska i en liten del av södra landet söder om floden Semois vid staden Bouillon samt nordväst därom tills floden går in i Frankrike, og gaumäsiska ungefär söder om floden Semois i södraste delen av landet precis väster om luxemburgskan och söder om den wallogaumäsiska språkövergången. Picardiskan heter ch’ti / chti’mi på den franska sidan. Gaumäsiskan är nordlorränska ock beteckningen på den lorränska som då talas i Belgien, hvilken inte är homogen, men som utgör ett språkkontinuum emellan de övriga språken i regionen samtidigt som den fått emotta en hel del germanska influenser från främst luxemburgskan. Det står ehuru klart att gaumäsiskan inte kan klassificeras inom de övriga tungomålen, utan utgör en egen romansk språkframväxt inom lorränskan. För att ge något exempel så har latinets magister i franskan gett maître, i wallonskan mêsse, emedans gaumäsiskan istället har mâte, ‘je n‘en veux pas’ blir på gaumäsiska dju n‘ a vu-m.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

Nessun commento:

Posta un commento