Franskan samt Vallonskan i Belgien - Europas tungomål CDXXVI

Det andra stora språket är då givetvis det indoeuropeisk-italisk-romansk-galloromansk-nordliga målet franska som talas av omkring 4 miljoner av befolkningen fastän de uppbär halva landet till ytan. Karaktäristiskt för den ordinära franskan i Belgien är att den har bibehållit vissa arkaismer såsom septante samt nonante till skillnad från franskan i Frankrike. Annars är det så att franskan tagit över från andra inhemska romanska språk som nu i snabb takt håller på att dö ut, speciellt nämnvärt är vallonskan / walon som talades i nästan hela det franskspråkiga området i nuvarande Belgien med undantag för vissa provinser och var vanligt framtills krigsdramat under 1940-talet. Walon hör till samma nordfranska gren som parisisk-franskan, men räknas ofta som en dialekt till denna, detta fastän en fransktalande förstår ganska lite utav vad en walonare säger. Omkring 10 % av de franskspråkiga är egentligen valonskspråkiga i det dagliga talet, kanske så mycket som 60 % av den vallonska befolkningen anser dessutom att de kan vallonska hyggligt. 400 000 kan låta som en bra grund, men är det ej, då inte de yngre har tillräcklig kompetens i språket för att kunna använda det fullt ut, utan de väljer istället den hegemoniska franskan för sitt dagliga bruk - under de omständigheterna dör ett språk inom sinom tid ut emedans den starka franskan får en allt starkare position, ehuru på de mindres bekostnad. Walonskan figurerar ej i skolsystemet, detta även om språket numera erkänts regionalt.

~

Axat från boken Europas tungomål.