Bosnien-Hercegovina är i det
stora hela uppdelat efter etniska markörer, en kroatisk, en serbisk samt en
muslimsk, men huru befolkningen etniskt identifierar sig äro främst utefter
religiösa og historiska aspekter. Kroaterna är katoliker og främst boende i
norra Bosnien, serberna äro serbiskortodoxa, emedans muslimerna äro som på
namnet höres muslimer, främst sunni. Från början var detta illyriskt
territorium och namnet Bosnien tros komma från det illyriska Bosona
‘rinnande vatten’, namn på floden Bosna, sedan har här varit romare, galler,
gepider, avarer, goter, hunner, alaner – sydslaverna ankom runtomkring
600-talet. Lokala stormän styde landets olika regioner men från åtminstone
900-talet och framåt har Kroatiska kungar haft anspråk på området, om de sedan
verkligen kunnat styra är en helt annan fråga. Den första bosniska
statsbildningen kom till på 1100-talet under banen Kulin Ban, ‘ban’ är en
antaglig avarisk adelstitel, från början ett lydrike under Ungern men helt
självständigt från 1377, varandes så framtills osmanerna erövrade Bosnien 1463,
tjugo år senare även Hercegovina. Under denna tid skapades även under en kort
period en självständig bosnisk kyrka, den bogumiliska, hvilken var
dualistisk och ansågs vara kättersk utav både katoliker såsom ortodoxa.
Förföljelserna som kom därutav var bland annat orsaken till att bosnierna fick
en förkärlek för att konvertera till islam, det var ehuru ej bara bogumilerna
som konverterade, utan även en del katoliker, ock ekonomiska incitament spelade
likväl en del roll i konfessionsändringen. Redan under den tidigmedeltida tiden
benämns befolkningen som bošnjani, latinets bosniensis, och det
var under det nya ottomanska styret som etnonymet fick sin nuvarande
utformning. Mot slutet utav 1600-talet var hela tre fjärdedelar utav den
bosniska befolkningen muslimer, men man beräknade att ungefär 40 % utav
befolkningen i Bosnien-Hercegovina var muslimer innan delningen utav
Jugoslavien skedde. Hursom, 1878 annekterade Österrike-Ungern området men efter
storkriget som var under 1910-talet tillföll Bosnien-Hercegovina till
Konungadömet Jugoslavien. Under Österrike-Ungern-styret finge folket benämna
sig som bosnjaker, og många gjorde, men denna möjlighet försvann enu och
bekallades istället för muslimer. 1971 blev muslimerna erkända som ett eget
folk inom Jugoslavien, då man i officiella dokument började skriva muslimer med
ett stort ‘M’ i överensstämmelse med etniska benämningar på serbokratiska, 1974
kom erkännelsen även in i författningen. Bosnien og Hercegovina förklarade sig
självständigt 1992 och efter kriget framtills avtalet 1995 så är området
uppdelat på tu olika administrativa enheter, samt ett fritt distrikt, den muslim-kroatiska
federationen eller formellt Federationen Bosnien och Hercegovina
samt Republika Srpska samt Brčkodistriktet. De som tidigare benämndes som muslimer gick snabbt över till att
benämna sig enligt sitt gamla namn, bosnjaker.
~
Axat från boken Europas tungomål
Nessun commento:
Posta un commento