Belgisk språkpolitik - med Bryssel mitt emellan - Europas tungomål CDXXII

Språksituationen i Belgien är speciell och nederländskan blev inte erkänt som ett statsspråk förrän 1923 - grundlagen översattes inte för publicering förrän 1967. Men nu är politiken att varje kommun eller provins skall ha ett av de två språken som officiella, valet står emellan nederländskan eller franskan, emedan tyskan allena får företrädas i ett område, emedans Bryssel är tudelat og därmed ett undantag. Det var 1962-63 som gränserna emellan Vallonien og Flandern fastställdes. När man skulle fastställa språktillhörigheten och ha detta som grund för geopolitisk tillhörighet så stötte man ehuru på vissa problem. Brussel lät man bli det enda bilinguella området i det språkligt splittrade Belgien, just i Bryssel så spelar ehuruväl franskan ofta rollen som cultuurtaal även för flamländare. Det bilinguella Bryssel sträcker sig över ett område av 19 kommuner, men franskspråkiga barn kan i ytterligare 6 kommuner i det vlaamstaliga Brabant åtnjuta privilegiet i att få gå i franskspråkiga skolor, hvilket inte är fallet i övriga Belgien, där språkrättigheten ej följer individen, utan är fast i marken, Sprach und Boden. Så fast att husgrunder nästintill fått flyttats. Den brysselska byggnationen som är i ständigt växande är även den ett igånghållande problem, då staden kommit att bli en fransk språkö i ett brabantiskt hav, en språkö som snart kan bli en halvö då det språkligt sätt håller på att växa ihop med Vallonien och dess franskspråkiga Brabant. Det franska katolska universitet i Louvain som är det äldsta universitetet i Lågländerna och grundat 1425 var franskspråkigt då det sköttes av den katolska kyrkan, problemen började ehuru när språkgränserna drogs upp 15 kilometer söder om Louvain - med universitetet på fel sida. Till en början fick man dispens, men efter stort missnöje och en vilja till vervlaamsing av universitetet tog man 1969 beslutet att flytta de franskspråkiga fakulteterna till Wavre som ligger söderöver, på rätt sida språkgränsen. Detta är minst sagt, ridikulöst.

~

Axat från boken Europas tungomål.