Flamländska, brabantska og limburgska i Belgien - Europas tungomål CDXXI

Nederländskan i Belgien är dessutom inbordes indelad i tre olika tungomål, flamländska, brabantska samt limburgska och speciellt limburgska har på senare år återigen vunnit erkännelse som ett distinkt språk, en status som alla dessa tre tungomål är berättigade till. Flamländskan brukas sedemera även indelas i västflamländska och östflamländsk, där östflamländskan är ett gränsspråk og därmed ett mixat övergångsspråk emellan flamländska samt brabantiska. Västflamländska har ungefär en miljon talare i Belgien, samt 40 000 i Frankrike och 70 000 i Holland, östflamländska når upp i 1,4 miljoner talare. I östflamländskan avviker ghentiskan även markant. Som nämns under Nederländerna så kan det vara aktuellt att inte förhålla sig till limburgiskan som ett lingvoancestralt lågtyskt språk, varvid man kan påstå att det limburgiska språket inte alls hör till det ‘nederländska’, det råder ehuru diffushet i detta spörsmål. Limburgiska haver idag omkring 1,6 miljoner talare uppdelat på ett antal varianter. Det limburgiska språket platduutsj, eller thiois, benämns även som francique carolingien då det bedöms vara Karl den Stores födslomål. Brabantiska talas främst i flamländska Brabant, men tidigare även i Wallonska Brabant, eller Roman Payis som det heter på vallonska, men har blivit utdödt där med anledning av franskt språktryck. Brabantiska talas i ett ganska stort belgiskt område och kan med fördel delas in i väst-, öst- og sydbrabantiska. Brabantiska är relativt näraliggande officiell nederländska, då detta tagit mycket därifrån, men i Belgien har man lyckats bibehålla ett virilt lingvistikt liv för sin mundart, detta även i det annars alltmer og mer frankofona Bryssel. Ett annat oförståeligt språk, säges det, var det brysselsförda språket marols / marollien, hvilket likväl var grundat på brabantiska med många franska, men även kastiljanska, inlån som talades av folk kommandes från brysselkvarteret Marollen – både Hergés syldaviska og bordurianska sägs ha vissa inflytelser härifrån.

~

Axat från boken Europas tungomål.