Iberer, keltiberer - på Iberiska halvön - Europas tungomål CLXIV

 ~

På den iberiska halvön funnos det likväl kelter, men man vete inte när de invandrade dit, utan bara att de måste hava varit där tidigt då det arkeologiska materialet visar detta. De tidigaste bevisen förefaller tala för åtminstone 500-talet f.kr - även om det kan vara tidigare. Men det kan också förhålla sig så att de ursprungliga ibererna, på ett tidigt stadium, övertogo en keltisk kultur efter omkringboende kelter, för att sedan allt mer samt mer infiltreras utav keltiska invandringar. Dessa keltiberer besegrades även de av romarna och de första erövringstågen togs till vida 195 f.kr. men folken var inte förrän 19 f.kr. erövrade till fullo.

Ursprungsbefolkningen, alltså ibererna, var ett icke-indoeuropeiskt folk som bebodde nuvarande Spaniens sydligare samt östra kuststräcka och som kanske var föregångare till baskerna, de var fördelade på en mängd olika stammar av i stora delar oklar fördelning eller betydelse. Vissa har menat att baskisk koppling är fallet, men flertalet göre det ej - språket som talades har enbart delvis kunnat tolkas genom de inskrifter som finnes på det egna alfabetet som man hade, en del slogo sina egna mynt. Det iberiska alfabetet har dechiffrerats, men det finnes även några få inskrifter med den grekiska skriften. Tungomålet dog ut allt efterhand som romarna och latinet togo över, men den rekorderade tiden är ändock relativt lång, från 600-talet f.kr. ända fram till 100-talet f.kr., och åtfinnes genom ett antal inskriptioner i sten, metalltavlor samt på mynt. Det finnes omkring tusen inskriptioner men de flesta är allena betecknandes namnet på personen som äger artefakten som inskripterats såsom en ägandemärkning. Idén om att språket kanske var relaterat till baskiskan antyddes redan 1587 och växte sedan till sig genom århundradena och blev sedemera nästan allmängiltig kunskap fram tills 1950-talet när den iberiska skriften tytts og baskiska lingvister kastat sig över komparationsproblematiken, hvilket ehuru gav negativa resultat, unisont samt separat. Det var inte förrän i slutet av 1900-talet som knytningen åter blev aktuell genom vissa forskares tolkningar. Knytningen till baskiskan är således på intet sätt säker, samt kanske inte ens trolig, då det inte finnes särledes mycket material att gå efter. Man haver ehuru lyckats utvinna vissa klara likheter, men om dessa är av genetisk eller kontaktmässig art vet man ej och kommer antagligen aldrig att få veta om inte något större fynd göres. Det är främst iberiska stadsnamnsformer som Ili- og Ild- som liknar baskiskans iri / uri och som just betyder ‘stad’. Det häri använda ordet ‘basker’, eller barskunes ‘de från högslätten’, skullo ha kommit från iberiskans ber eller bar, hvilket skall betyda just ‘högslätten’. Til syvende og sidst är det ehuru endast några få kopplingar som kan ses utifrån den lista om omkring tusen bevarelser som finnes utav iberiska. Den tyngsta nutida teorin är ehuruväl att ibererna var bestående utav populationselement som bebodde Västeuropa innan kelterna – eller den keltiska kulturen – spred sig, därav direkt kopplade till både basker, aquitaner, samt andra folklager som exempelvis även måhända finnes på de brittiska öarna. Andra teorier göre gällande att de skulu hava invandrat från östra Medelhavsregionen, särledes med de kaukasiska ibererna i åtanke og ävenledes de baskiskpåstådda kopplingarna dithän, ytterligare teorier blickar söderöver över Gibraltarsund. Att kontakter med Nordafrika varit förestående är högst troligt då artefakter åtfinnes i vissa delar av Marocko som äro närstående de iberiska.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Taggar: Europas tungomål, kelter, keltiberer, iberer, iberiska, Iberiska halvön, Spanien, baskiska, basker, folk, språk, int, DN

~~~Ett år sedan~~~

- Änglanejd

~