giovedì 25 febbraio 2010

Piemont ~ Piemonte – Genealogica CXXIII

~



I norr, böljande mörkgröna kullar og små pittoreska byar med vinåkrar som slår i ljusgrön kulör så långt ögat kan vya, jaktslott med palatsträdgårdar med bäckraviner bakom hörnet där det dovt porlande vattnet forsar på, förbilunkandes på de slingriga kringelvägarna som verkar inspetade där de dova kastanjealléerna till synes verkat ha slått sina skott. I söder övergående till platthetens ständigt översvämmande land, som om man vore förflyttad till Kinas eoniskt platta landsbygd i risland innan man åter slås av det liguriska kullersystemets sagolika värld, där även romarna gick bet

Vid det svarta bergens fot åligger sötmandes Europas samlade gourmetianska högkonst där kvalitée alltid når högre än kvantité, emellan skogarna i Apenninerna och de taggiga snöiga Alperna i norr samt väster, med slätten lutandes åt österns land, som ej så slutar förrän Sidenvägens början stötts uppenpå i lagunen av Veneto

Med storslagen natur och jungfrueliga åar, broar med byggnadsår innan riket hänföll åt kristenheten, där barena står vägg i vägg med kyrkan i de rara små byarna utan rivningsobjekt med florerande charm och naturanpassade byggnationsstruktur i organisk flanör, likt fatet og korken av ek, i buteljen av vinör, med kungsvinet Barolo med drottningamakan Barbaresco, till en tallrik med sniglar og vit tryffel, framnöffade under lövskogarnas kronverk

däri tornar den majestätiska savoyanska huvudstaden Turin upp,
efter det keltoliguriska ordet för berg, tau,
vid foten av bergen, Pos pärla, med utmynnig vid Venedig,
vari de tu min direktaste börd i sig bäro




















~

Popoli e Terre della PadaniaAmor.


2 commenti:

Italienfrälst ha detto...

Vilken vacker beskrivning du ger

A-K ha detto...

Dina ord förflyttar mig till bella Italia för en stund. Sniglarna avstår jag helst, men ett glas Barolo tar jag mer än gärna. Ljuvligt och bildrikt alstrat.