De napolitanska judarna

I Napoli haver det funnits judar sedan åtminstone första århundradet av den kristna tideräkningen och under 500-talet var de tillräckligt starka för att vara med, eller utgöra grunden för bekämpning utav byzantierna. Ett antal år senare, år 1159, beräknas de hava varit omkring 500 napoletanska judar men 150 år senare så avtvingades de konvertering eller avflytt, under århundradena som kom så slängde man ut dem flera gånger, eller krävde betalning för deras stanning och det var först år 1541, under spansk tron, som utslängningen implementerades med kraft, man hade då fått in en massa judar som redan flytt Iberiska halvön efter den etniska rensningen där. De flesta stack till Ottomanska riket, vissa till Ancona emedans en del flyttade till Ferrara där de emottogs glädjefyllt.

Från och med 1735 så finge judar åter bosätta sig i staden och man har så gjort, under andra världskriget så skyddades judarna utav den välkända napolitanska tystnaden och de idag kvarvarande lever i gott skick. Ehuru endast omkring 200 i antal, till stora delar talandes ordinär napolitanska, samt hebreiska.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Coopers Brewery - Best Extra Stout

Coopers Best Extra Stout är hantverksbrygd havandes så gjort sedan 1860-talet, den är legendarisk känd för sin robustiskhet gjord på specialrostad svartmalt givandes en unik rik smak, enligt uppgift.

Dëgûstè:

för stilenen väldigt tunn inkomplex ‘extra’ stout, såleda ej bärandes upp varken epitet eller förstärkning, de själva benämner den som slagkraftig men den innehåller varken slag eller kraft. Grundsmaken av stout åtfinnes där, i skymundan, men i övrigt är den relativt tom på smaker, mer som en färgad oljig asfaltig lager med viss skral stoutism i sig, lämnandes en bitter eftersmak på många plan.

Inget att rekomendera, om man ej är törstig som bara den, men knappt ens då. Ett glas vatten slår denna öl tusen gånger om.

~

*Jag gillar stout överlag, eventuellt var just min enstaka flaska av bristfällig karaktär, eller så varo mina smaklökar komprimerade, eller så är det bara så det är

Skötet

ett sköte är alltid menat att vara i centrum

ni är alltid menade att vara i centrum

~

+ Tu est Divina, Femtio nyanser, Erotica

Språkhistorisk karta av Korniska - Europas tungomål DCC

~

= Europas tungomål

in Spiritus

att titta er i ögona

att höra er stämma

att känna er aura

att smaka era safter

för en man i dyrkan

~

+ Tu est Divina

Insikt - Min musa Maria

Maria, känn dig själv

og vi dyrkar dig

jag dyrkar dig ändå

för jag känner redan dig

~

+ Tu est Divina

Uqà¼È

ßUqÏë ßÈØ·|ÞÆí ¯Õ ÊßLÆÄÞ£

~

+ Tu est Divina

Kastiljanskan - Spanskan - i Spanien, dess varianter och historik

Det absolut största tungomålet i Spanien, tillika världspråket, är det indoeuropeisk-italisk-latinsk-romansk-iberoromanska målet kastilianska som ofta felakteligen låtes gå under benämningen spanska / español, hvilket ju förövrigt är att ge Franco rätt. Även i Latinamerika så nyttjas ofta termen castellano - mången katalansk, baskisk eller galicisk separatist tar dock kanske icke illa vid sig vid nyttjandet av ‘spanska’ för Spaniens största mål, ty de nämnda områdena äro ej Spanien ändå. Oavsett namnsättning så bedömes språket i sin totalitet hava omkring 387 miljoner förstahandstalare hvilket gör det till det andra största språket på jorden efter mandarin. Spanskan vinner fortfarande terräng runtomkring på jorden men tappar faktiskt mark i Europa då de övriga romanska, samt baskiska, språken på den Iberiska halvön tager tillbaka sin gamla ärevördiga status, huvuddelen utav spanskans talare erfinnes ju ehuruväl ej i Europa längre.

Kastilianskan är utvecklad från nordlig iberoromanska samt finnes naturligtvis i regionala varianter, likt italienskan og franskan, över hela landet förutöver de andra språken som där finnes, d.v.s. det finns aragonesisk spanska, katalansk spanska, og så vidare, og i gamla arbetarkvarter i Madrid, främst numera som ett föränderligt språk hos ynglingar, talas något som kallas för cheli, ett till fullo oralt språk borträknat grafittiförekomster, pamfletter men även existent i dialoger i mer ordinär litteratur. Dessutom finnes ju givetvis en hel del kastiljanska varianter i Latinamerika og på övriga ställen där språket numera talas.

Kastilianskan har ju givetvis fått sitt herravälde genom den politiska makt som kommit från kastiliansktalande områden og är nu officiellt språk i runt tjugo stater. De första anteckningarna på kastilianska är från 900-talet emedans de första skrifterna på tungomålet härrör från 1100-talet och det kallas framtills 1400-talet för fornkastilianska / fornspanska samt från 1500-talet og framåt benämns det som modern kastiljanska, ibland inflikas en klassisk epok där med, då avseendes litteraturvinsterna man gjorde för tiden.

Fornkastiljanskan är en utveckling från vulgärlatinet som talades i de kantabriska bergen under 700-800-talen, eller enligt vissa från franco-navarresen, eller gotisk-kastilanskan, som talades under 1000-talet. Språket tog sig söderöver genom den kristna erövringen utav de moriska områdena, språket inlånade då även mycket material från språken som talades där, inklusive morisk arabiska, ladino samt mozarabiska, det har likväl erhållit influenser från keltiberiska, baskiska, og olika germanska språk som genom tiderna varit i området. Men de antika inlånen i kastiljanskan äro ej särleda många men ett välkänt ord är cerveza ‘öl’ som kommer från galliskans ceruesia och som har samma ordstam som exempelvis svenskans korn.

Första försöken av standardisering utav språket togs vid under 1200-talet utav den kastiljanske konungen Alfonso X. Under det spanska händelserika året 1492 skrevs även den första normerande grammatiken i ett modernt europeiskt språk, d.v.s. kastiljanska, Gramática de la lengua castellana, av Antonio de Nebrija i syfte att lära ut denna spanska till de icke-spansktalande i Spanien boendes befolkningselementen. Anno 1713 grundades Real Academia Española vars uppgift var att hålla språket rent kommandes ut med både lexikon samt grammatika under dåvarande århundrade plus fortsatt utgivningen med nyalster intill nutid. Tungomålet haver inte ändrats särledes mycket genom tiderna og det föreligger inga problem för en nutida talare att läsa de gamla källorna.

Nu utgöre böcker på målet cirka 95 % av de producerade böckerna i Spanien, men även inom spektrat kastiljanska så finnes det avsevärda lingvistiska skillnader. De kastilianska dialekterna skiljer sig åt i olika grad, men det finnes skillnader i både ordförråd, ljudsystem samt till og med grammatik, gällande vissa varianter, men det standardiserade språket är bildat på geovarianter som varit förhärskande i Toledo og Burgos.

Spanska varianter

I relation till olika geospråkligt förekomna språk så äro det likväl intressant att påpeka att de sydiberoromanska andalusisk ock kanarisk kastilianska hava ett antal likheter med den spanska som erövrat den spanska utomeuropeiska världen, just andalusisk kastiljanska / andaluz / andalú bedömes dessutom ofta vara den kastiljanska i Spanien som avskiljer mest från standardspråket. Språket har en högre grad av inlån från mozarabiska, romani, andalusisk arabiska samt så kvarlever olika former utav arkaismer från fornkastiljansk tid häri. Andaluz talas i Andalusien, södra Extremadura, Gibraltar, Ceuta og Melilla. Många menar att andalusiska ej överhuvudtaget bör ses som en simpel dialekt utav kastiljanska, hvilket åtminstone lett till resultatet att mången myndighet i Andalusien nu hänför språket som den ‘andalusiska språkvarianten’ istället för att nämna det som en simpel patois i derrogativ stil.

Språket haver varit befläckat utav låg prestige då området varit fattigare än många övriga delar utav landet, hvilket lett till en lång utvandringstradition, bland annat därför är dess påverkan på amerikansk spanska relativt stor, där man flyttat uppåt till Madrid eller Barcelona og då aktivt ofta avarbetat sin andalusiska tunga för ordinär kastiljanska. Andalusiska är eljes även flamencons språk, samt nyttjas ofta i komik, då det ses som närt rudimentärt.

Kanariska / Habla canaria är till stora delar en geospråklig utväxt från andalún men har även erhuldit influenser från både portugisiskan samt berberspråken som talades på öarna tidigare, samt fingandes man ett influx från många olika delar av både Spanien og annorstäders, rent genetiskt finnes relativt stora drag kvar från den ursprungliga berberbefolkningen, dessvärre är spåren i språket inte alls lika väl spritt. Kanariskan har senare utvecklats samt haft mycket stor påverkan på karribisk spanska, som det är väldans likt, samt åfinnes kvar i några små samhällen i Louisiana. På grund utav sin geografiska isolation, samt regionala känsla, så finnes goda grunder för kanariskans fortlevning samt utveckling.

Öster om Andalusien talas även det illa ställda murcianska / panocho språket i Murcia som betraktas som utrotningshotat samt som främst talas utav äldre personer på landsbygden idag. Murcianskan haver i högre grad påverkats utav aragonesiska, valenciano, katalanska, mozarabiska samt arabiska, men språket i sig har klara drag utav andalusiska og kanariska och ingår i samma språkkontinuum som dessa, men bör under alla omständigheter betraktas som ett eget samt unikt språk.

Bland de kastiliskhärkomstliga mer kryptiska språken så finnes exempelvis argoten gacería hvilket var yrkesjargongen för görarna og handskarna utav det agrikulturella verktyget tribulum, samt andra jordbruksredskap, i orten Cantalejo i Segovia och språket finnes kvar än idag fastän verktygen gått out of date, nu behärskar en del av antikvitetshandlarna denna jargong istället. Språket bygger på kastiljanska men har fått stora inlån från franska, baskiska, arabiska, valenciska, germanska og caló, men är i sin helhet, så vitt vi kännom det idag, allena beståendes utav 353 ord som följer kastiljanska fonetiska regler, de fleste äro substantiv og adjektiv, men omkring 40 är verb.

Ett mer kryptiskt språk är argoten germanía / jerigonza som omnämnes först under 1500-talet men som finnes kvar än idag, varandes ett så kallat förbrytarslang, ganska förbytligt likväl. Språkets grund är romanskt, främst kastiljansk, men har efterhand även infått en hel del inlån från andra språk, inte minst från romanins caló.

Germanía, från katalanskans germà ‘broder’, har sin grund i Valencia og Mallorca där rebeller rebellerade mot den lokala adlens krav under 1500-talet.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.

Tortiglioni med sardeller et kapris

• 400 gram pasta Tortiglioni

• ~8 vitlöksklyftor

• 4 matskedar olivolja Extra Vergine

• 2 deciliter torrt vitt vin

• 2 deciliter pastasås

• 3 matskedar kapris

• 6-10 sardeller, grovt hackade

• 2/3 burk grillad paprika, runt 150 gram

• ½ burk urkärnade kalamataoliver

• 1 kruka persilja, hackad

• salt og svartpeppar

• riven parmesan

Fräs till vitlöken i olivolja smått, tillsätt sedan vitt vin, pastasås, kapris, sardeller, paprika og oliver låtandes detta allstamman koka under runt 10 minuter, smaka sedan av med salt og peppar.

Koka pastan enligt anvisningarna för att sedan vända ner den i såsen, lägg på persilja samt nyriven parmesan.

~

Som gudinna bör

varje en utav dina önskningar bejakas

varje en utav dina krav betjänas

varje en utav dina behov behagas

varje känsla, vilja, lusta, du har

är fullständigt sakral

vi män är gjorda

att vara era slavar

ni äger oss totalt

eran frihet är helig

~

+ Tu est Divina

Återuppväckt korniska - Europas tungomål DCXCIX

Sedan Jenners tid har antalet kunniga i språket utökats og 3500 individer har i nutiden studerat språket där ungefär 300 av dessa kan räknas som ordentligt kunniga i detta tungomål enligt Kesva an Taves Kernewek och kan tala på språket på vardagligt vis, i ordinär språkhastighet, siffran förväntas höjas rejält på kort tid - det finns ehuru ännu ej några modersmålstalare men tungan utlärs numer i lägre skolnivåer, samt så finnes det ett antal numera som vuxit upp med språket som bilinguella talare. Man anordnar ett flertal olika kurser, festivaler, sommarläger og barngrupper för att öka användningen av språket - dessutom så använder sig kyrkan av kernewekiskan och vissa skolor har som sagt valt att undervisa i språket, som även finns på tvåspråkiga vägskyltar - om engagemanget hålls uppe så kanske vi inom en snar framtid kan se modersmålstalare likaså. Man använder sig hitentills av två olika stavningssystem, och man har gått igenom ännu fler. Korniskan är officiellt erkänt som ett minoritetsspråk samt erhåller statligt stöd för sin fortlevnad. Det finns en växande litterär arena för språket, med både vägskyltar som mer ordinär litteratur med reguljära tidskrifter som skriver allena på kernewekiska, där poesin nog får sägas vara dess epicentrum men där språkvågen når allsom nya vyer og höjder hvar dag, både böcker såsom filmer finnes. I reella tal får man påpeka att det finns mycket goda grunder för språkets framlevnad samt accelererade framförhållning, det finnes även långt fler litterära domäner og publikationer än vad som egentligen är vanligt för det skrala numerala språkläget, hvilket bådar gott. Språket kan dessutom studeras på universitetsnivå i Wien.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Sexiga svarta kukar

svarta kukar äro estetiskt fagra

vi vita äro bara ett dåligt substitut

precis som en kass dildo

svarta kukar äro oöverträffliga

~

+ Femtio nyanser utav grått, svart ock vitt

Lytesjägare

nöjesjägare är nog något utav de äckligaste människotyper jag vet

~

Medspel

jag kan göra förspelet

slickandes hela tiden

även efterspelet

även undertidenspelet

givandes närhet et passion

~

+ Femtio nyanser, Erotica

Lisa Simpson: ‘UK out of Cornwall’ - Europas tungomål DCXCVIII

En kornisk nationell rörelse eller känsla har således varit förestående egentligen under hela Cornwalls historia men har naturligtvis fått mer på fötterna nu när språket börjar framföras tillikt hvilket distinktserar kernewekerna än mer från engelsmännen, de ena är i grund kelter emedans de andra främst är germaner, samt att det absolut finnes en tidig historik som påvisar den keltiska tillhörigheten, även kung Arthur ses som en kornisk kung. En mer utpräglad politisk rörelse slog igenom under 1960-talet men har aldrig lyckats bli lika stark som de i Wales, Skottland, eller på andra ställen inom Konungadömet. Cornwall har fått stöd från europeiska myndigheter, ty då språket blivit godkänt som ett minoritetsspråk så måste det ju finnas en minoritet som har sin hävd i det? Rörelsen fick oväntad publicitet genom TV-serien Simpson när Lisa Simpson under julen 2004 sjöng Rydhsys rag Kernow lemmyn, ‘Frihet för Cornwall nu’, hållandes ett plakat sägandes ‘UK OUT OF CORNWALL’. Så långt äskar ehuru ej majoriteten av cornwallsentusiasterna utan menar snarare att viss form av autonomi i likhet med övriga icke-engelska regioner inom dömet bör erhållas.

~

Axat från boken Europas tungomål

Önskan

jag vill dig möta igen

jag vill med dig förenas

jag vill ej bli tvingad

att ifrån dig gå

jag älskar dig så
att jag tårar sår

~

Flerkrav

det krävs fler än en kuk
fler än en tunga

~

+ Femtio nyanser

Nyarameiska

Idag, i Turkiet, finnom vi i gränsområdet mot Syrien en liten spillra av folk som talar de afroasiatisk-semitisk-nordvästsemitisk-arameisk-östarameiska språken. De nyarameiska språken delas vanligtvis in i trenne varianter, samt några till.

Nyöstsyriska / urmiska / assyrian neo-aramaic /sûret, som är ett språk som numera behaver viss officiell status i vissa delar utav Irak og som har talats från Mosul uppemot sjön Van i Turkiet, samt från norra Tigris i väster og Urmiasjön i öster. Språket har eget skriftspråk.

Kaldeisk nyarameiska / kaldāyâ / sōreth, och talas utav de kaldeiskt kristna finnandes i skriven form sedan 1600-talet.

Turabdinska / turoyo / surayt / suryoyo, som talas utav assyrier / syrianer från Tur Abdin i sydöstra Turkiet och de flesta utav dessa använder kthobhonoyo som skriftspråk.

Ett fjärde nyarameiskt språk är mlahsômålet som var nära besläktat med turoyo men som nu betraktas vara utdött sedan sista talaren avled 1998 i syriska Qamishli, hans dotter kan enligt rapporter ehuru även språket men hon är dessvärre nära döv och har ingen att tala språket med, hvilket förhindrar komprahensibiliteten. Språket härrörde från den turkiska byn Mlahsô, nära Amid / Diyarbakır.

Ytterligare ett i Iran förekommande neoöstarameiskt språk är det nymandeiska språket som är en levande utveckling utav det klassiska mandeiska språket som är ett i övrigt dött men ack liturgiskt heligt språk inom mandeismen, även förestående i Sverige. Mandéerna i Sverige talar så vitt jag vet ej nymandeiska, men har den klassiska mandeiskan som liturgiskt språk. Nymandeiskan är högeligen divergent i förhållande till de övriga nyarameiska språken samtidigt som det är i sig självt uppdelat på trenne varianter, och finns endast kvar i en kommunitet i Iran men omkring hundra talare.

De moderna nyarameiska språken äro utvecklade från medelarameiska och gjorde så under ungefär 1200-talet, emedans de moderna västarameiska språken är i det närmaste utdöda så finns dessa ovan östarameiska språk kvar, där några totalt har en någorlunda mångtalig grund att leva i men hårda tider ändå är att vänta för språken då dess talare är extremt splittrat utslaget över jordklotet i fördrivna diasporagrupperingar.

Ursprungligen bor nyaraméerna i Turkiet, Irak, Iran, Syrien, Libanon og Israel, men nu bor majoriteten utav dess talare i diasporan, främst i Europa. Efter att turkarna folkmördat assyrierna / syrianerna, framtills 1923, så fanns det bara 30 000 kvar i Turkiet. Nu finns det även störra samlingar i USA, Sverige, Tyskland, Brasilien, Ryssland, Jordanien, Nederländerna, Australien, Kanada, Frankrike, Belgien, Georgien, Armenien, Schweiz, Danmark, Grekland, Italien, Österrike, Storbritannien, Ukraina samt något tusental i Nya Zeeland.

Det totala antalet talare, på hela jorden, utav nyarameiska språk kan vara så högt räknat som 500 000 människor, fördelade på 210 000 till assyrisk neoaramaiska, 206 000 till kaldeisk arameiska samt 112 000 på turabdinska, emedans mlahsömålet samt många andra försvunnit i det tysta.

Från början så antar man att de nyarameiska tungomålen växt fram i ett språkkontinuum men då lång tid gått sedan språkens utveckling samt nya språks inträde i regionen eller att andra språk kommit i majoritet samt tagits över utav tidigare aramaisktalande så har stora hål skapats i denna kontinuumsituation, och förståelsen är bara kring naboområdet för varje språk, i övrigt råder således stor diversitet og sinsemellan oförståelighet. Det har ehuru alltid existerat en stark ock klar divergens emellan väst- samt östarameiskan, och det är även hela tiden östarameiskan som varit hegemonisk samt varandes dess tidigare varianter som blivit klassiska. Västarameiska är som nämnt i det närmaste utdött numer.

Nyöstsyrinska ~ Assyrisk neoarameiska ~ Urmiska

De flesta talarna av språket nyöstsyriska tillhör, eller har tillhört, den Nestorianska kyrkan / Assyriska kyrkan, eller den traditionalistiska utbrytaren därav, hvilka har klassisk syriska som liturgitunga. Inom de nyöstsyriska språken så är det varianten som är baserad på tal pratat i Urmia som kommit att bli skriftspråksbildande varhän denna variant som erhållit extra prestige. Det var en amerikansk missionär som 1836 såg till att urmiskan hamnade i skrift, samt anförde den i de skolor denne satte upp, samt översattes Biblen 1852 med denna neoarameiska form, jämnsides den klassiska syrianskan funnen i Peshittan, den syrianska biblen. Man har främst använt sig av en modifierad form utav det syriska alfabetet, även om andra system florerar likväl.

De assyrisktalande neoarameiska folken som bodde i Turkiet blev i de flesta fallen bortschasade eller mördade under första världskriget varav många kommit att istället bo i Irak, många av de ursprungliga varianterna har överlevt där men har influerats av sitt nya hem och utvecklat en slags koineartad irakisk nyöstsyrianska, irakisk koine. Det är ett tjogtal diversata varianter som finns uppdelade på macrogrupperingar utav urmiska, nordnyöstsyriska, centralnyöstsyriska og västnyöstsyriska. De centrala och västra varianterna sammanfogas ibland till att bli kallade ashiret och är mer närstående den kaldaiska arameiskan än med den stilbildande urmiskan, bland annat har den ett frekvent nyttjande utav frikativer. Ashiret har beblandats med urmiska i den nya irakiska koinen som i sig själv ofta inte karaktäriseras som en fullutvecklad egen variant utan snarare en inkomplett samelsarium utav de ursprungliga varianterna men ursprunglig ashiretska kan fortfarande höras men numera alltmer sällan og främst hos äldre talare. De i Iran numera boendes nyöstsyrianerna har utvecklat en egen iransk koine som mycket mer påminner om urmiskan.

Kaldeisk arameiska ~ Sōreth

Kaldeisk arameiska / Sōreth talas företrädesvis utav de kaldeiskt kristna, som är en subgrupp inom det assyriska folket, språket bär starka spår utav det gamla syrianska språket. Den kaldeisk-katolska kyrkan var nestorianer som år 1553 unierades med den katolska kyrkan i Rom. Historiskt bor de främst i Turkiet och Irak, i nutid främst i Irak samt i diasporan.

Språket är högeligen diversifierat men det är alqoshiskan, från Irak, som är den hegemoniska varianten som har poesi og böcker skrivet på sig sedan 1600-talet och framåt. Ett, utav flera, distinkt kaldeisk-arameiskt tungomål är hértevinska som talas utav högst 1000 nutida personer, endast eventuellt några ental kvarfinns i Turkiet idag emedans resterande äro utspridda i diasporan i Västeuropa. Språket talades främst i, og runt, byn Hertevin i Siirtprovinsen och avskiljer sig markant från övrig östarameiska, inklusive övrig kaldeisk arameiska. Allena myge lide finnes i skrift, då syriska är språket för skrivelser ordinärt, idag talar de flesta även bara kurdiska.

Turabdinska ~ Turoyoiska ~ Suryoyiska

Tūr‘abdīnska / ţuroyosiska / suryoyiska talas således utav de assyrier med härstamning i Tur Abdin i sydöstra Turkiet, i nordöstra Syrien, samt framförallt numera i diasporan. Ordet ţuro betyder ‘berg’ men det äldre namnet, samt det i många hänseenden preferabla är şurayt och många i diasporan benämner det som surayt, eller suryoyo hvilket betyder ‘syriska’.

De flesta är medlemmar i den syrisk-ortodoxa kyrkan samt syrisk-katolska kyrkan men det finns även en del kaldeisk-katolska som talar språket, varav de flesta är komna från Midyat / Mëdyad i Turkiet, numera bor de flesta utav dessa i Södertälje.

Många av de suryoyotalandes använder sig av klassisk syriska, eller kthābānāyā, som litteraturspråk och det finns även många revitaliseringsförsök gällande att få kthobhonoyo / kthowonoyo / kthowoyo som ett talat språk återigen, särledes hos föredetta suryoyotalare som nu kanske istället pratar svenska, arabiska, engelska, tyska, malayalam i diasporan, ett antal böcker och även tidningar finns numera på språket.

Turabdinskan var länge bara ett talat språk men sedan 1880-talet har det figurerat i skrift med den syriska skriften som medium, bland annat i modersmålsundervisningen i nutid i Sverige och man har i nutid även använt sig av det latinska alfabetet i en språkform som kommit att kallas toqu qorena hvilket betyder ‘kom ock låt oss läsa’ i hvilken en svensk-turabdinskt lexikon producerats, samt så har den syriska biblen översatts till språket år 2009.

Av naturliga skäl är språket fyllt med arabiska, turkiska samt kurdiska inlån och det är mëdyadvarianten som kommit att bli stilbildande även om det finns en uppsjö utav olika varianter som ehuru ej skall vara alltför åtskiljandes varandra, och dessa har även låtits influera de skrivna formerna utav språket som oftast. Kyrkorna, og kyrkskolorna, är dock som oftast motståndare gentemot att framföra det suryoyiska språket ock föredrar det klassiska, fonetiskt är språken även lika.

~

Läs mer om de arameiska språken i boken Europas tunogmål.

Femkant

två tungor i fittan

en i anus

en på vardera bröst

~

+ Femtio nyanser

Revitaliseringen utav korniskan i Cornwall - Europas tungomål DCXCVII

Återuppväckelsen av tungomålet startades reellt anno 1904 då rekonstruktionen påbörjades og en kulturell samt politisk rörelse för språkets användning igångsattes, exemplifierat genom Henry Janners bok Handbook of the Cornish Language. Men som anmärktes fanns det filologiskt intresse i språket som har pågått under hela perioden med publicering av olika, främst lexikala, verk under slutet av 1800-talet, men för den orala upplivningen av tungomålet står initialt Henry Jenner för, som påstartade den första korniska organisationen, skrev en handbok, samt var den första att på ett århundrande offentligt tala kernewekiska på en konferens. Han erkände att det fanns inget övrigt intresse i språket än att det var ett etnolingvistiskt förhållningssätt, är man kornisk finns ett intresse i att tala korniska. Ett skäl gott nog. När Jenner avdog 1934 fanns det hela åtta kornisktalande medlemmar i organisationen Gorsedd.

~

Axat från boken Europas tungomål

Himmelskhet

din njutnings alster

droppar vid kärleksfjorden

nektar av divin
pärlor vid port

~

+ Tu est Divina

Templum Dianæ - Landologica BF

Rex Sacorum

sacra Landus

gens Cornelia

Pontifex Maximus

~

+ Tu est Divina, Astghik - my Goddess

Mänsklighetens aristokrati

vi män böro utföra de arbeten som krävs i ett samhälle, de arbeten I kräven att vi görom, alla förtjänster för vårt arbete bör tillfalla er. I bören utgöra det naturliga samt självklara härskarskicktet i det nya samhället, det ären bara I som räknas.

Ett av de största misstagen hos många kvinnor äro att de äro för snälla og hänsynstagande gentemot män. I bören istället se oss som tillhöriga er, som era verktyg, som arbetar för er, betjänar er, behagar er, åtrår, dyrkar, samt älskar er.

I bören ej hänsynsta våra känslor utan vara mer själviska, det är I som äro centrum av livet samt fortlevnaden, vi ärom bara era understödjare.

jag vet att många inte vågar tro på matriarkin men jag ser det som både en naturlighet samt det enda möjliga, I ären mänsklighetens aristokrati, I ären mänskligheten, I ären de enda som räknas och vi ingåom samt bör understödja er till fullo.

En divin matriarki, där vi dyrkom Er.

~

+ Tu est Divina, Postmodernisme premillénaire

Korniskans utdagning - Europas tungomål DCXCVI

Redan under slutet av sextonhundratalet framförde författare insikten kring att språket var på väg bort, samt så igångsatte vissa litterära projekt i syfte att hindra denna utveckling. 1700-talet var det sista århundradet då korniska talades som ett virilt språk, år 1700 fannt man i en undersökning att kernewekiska talades som förstaspråk i 25 parishes, men ack ej av den samhälleliga eliten, og språket gick här snabbt sedan utför. År 1875 upptäcktes ehuru ånyo sex talare av språket, som talade det naturligt og fullständigt och det råder dispyt om den sista av de traditionella talarna dog 1890 eller 1906, om det var detta sistnämnda årtal så var det till og med efter återuppväckelsen påbörjats ordentligt. Fiskare fortsatte, även efter nativ utdagning, att nyttja tungomålet för vissa ramsor framtills minst 1940-talet. De engelska geospråkliga varianterna i West Penwith, sista hållplatsen för språket, är tillikt relativt väl influerade av korniskan.

~

Axat från boken Europas tungomål

Bortvaldhet

min kuk bör ju jämföras med den andras, den andras bör i princip alltid väljas när valmöjlighet finnes då den är skönast - kvinnans njutning skall alltid, alltid, alltid, komma främst. Det finns nog inget bättre sätt än detta att illustrera det på.

~

+ Femtio nyanser

Syndabockstrategin

alla skyller på Euron og EU, men det är bara idioti, hade det ej varit för euron og unionen, hade nuvarande krisländer fallit som käglor, för länge sen, men inte bara dem, utan även mer starkare länder hade ej undkommit rullningen, det är politiken det är fel på, att gå back i budgeten og rädda krasande banker, istället för att låta dem falla, så som man bör, men hursomhelst, det är ändå bra att pöblen får något att rikta sin ilska mot, bättre då att de missaktar räddaren, än invandrare, minoriteter, judar, romer, muslimer, eller andra, såsom brukligt äro, när idiotiska hysterin sätter in

Vivla la Pöbl, Vivla la EU

~

+ Postmodernisme premillénaire

Slicka, kela, älska, smeka

slicka, kela, älska, smeka, låtandes en tjur knulla hårt, sedan slicka, smeka, kela, älska, slicka, smeka, älska, kela, låtandes en tjur knulla vilt, sedan slicka, kela, smeka, älska,

~

+ Femtio nyanser

Korniskans språkhistoria - Europas tungomål DCXCV

Den kernewekiska befolkningen som bebodde Cornwall berördes icke nämnvärt av den romerska närvaron, då romarna i princip läto dem fortsätta sina egna liv så som de alltid gjort och det är således under senare germanskinfluerade tider som kernewekiskan ur språklig synvinkel gått hädan. Kwernewekiskan separerades lingvistiskt från sydvästbritonskan under 500-talet men det cornwallska konungadömet erövrades slutligen av saxarna omkring år 930 av Athlestan. Korniskan fortsatte ehuru sin levnad och bedöms enligt beräkningar nått sin numerära topp under 1200-talet med 39 000 parlörer. Första nedteckningen av en glosa på korniska lär vara ud rocashaas som står skrivet i ett latinskt manuskript från 525 och betyder “it (the mind) hated the gloomy places”. År 1549 förbjöd man nyttjandet av latin i mässan samt propagerade våldsamt istället för engelskans bruk, de fyra tusen kerneweker som protesterade dödades abrupt i en massaker. Den sista nativa talaren var uppgivningsvis Dolly Pentreath som avdog 1777, men innan dess så var hennes sista ord enligt sägnen: Me ne vidn cewsel Sawznek, ‘Jag vill inte tala engelska’, men hon var ej monoglott, den senaste av dem var antagligen runt hundra år tidigare, vid denna tid sägos det även allena ha talats korniska vid Land’s End.

~

Axat från boken Europas tungomål

Joyboys

dessa män nyttjas för deras kroppars skull, inte för deras intellektuella grund

det är vi goodboys som förhoppningsvis kan bistå på något vis med intellektuella diskussioner samt betänkanden, emellan våra slickningar

det är ju vi som utgör den trygga genuina kärleken - så vinsten är i verkligen vår, de andra killarna är bara knulledockor, levandes dildosar

men de bör brukas mycket, ofta, nästintill hela tiden

men varje gång bör man på alla sätt og vis försöka utöka kvinnans njutning

~

+ Femtio nyanser

Yunanistans Batı Trakyalı Türkleri - Västthrakiens turkiska befolkning

Grekland – eller Yunanistan - har även en ganska stor turkisktalande befolkning beståendes av de osäkra siffrorna om mellan 30 000 samt 130 000, i speciellt västra Thrakien samt i den Egeiska havsregionen - turkiskan är det enda minoritetsspråk som fått visst officiellt erkänande i Hellas, gällande alla andra utav de många minoriteterna gäller total nonchalering. Av turkarna kallas de ofta Batı Trakyalı, västthrakierna.

Det är ju positivt att man förstått att man icke till fullo kan kränka vissa individers rättigheter, men det skulle ju vara ännu positivare om man gjort dessa lagar universiella omfattandes alla folk samt språk, og ej enbart de som haver en regional stormakt, med medföljande maktkamp, bakom knuten. Enligt vissa demografer finnes givetvis inga minoriteter överhuvudtaget i Grekland, förutöver en liten muslimsk spillra.

Muslimerna i Hellas har sina egna skolor och utbildningen i dessa bedrivs på turkiska, arabiska og grekiska. Det finnes dessutom tidningar samt radiostationer som nyttjar turkiska som basspråk. Turkiskan hade givetvis varit ett långt mycket större språk i Hellas om det inte varde för den befolkningsutväxling som togs vid under 1920-talet efter det att Grekland varit i Turkiet och krigat och även tagit en del områden från ärkefienden, nästan 400 000 muslimer och över en miljon kristna påverkades utav ‘religionsrensningen’, hvilken ehuru ej berörde turkarna i Thrakien eller grekerna i Istanbul. Inte heller de fåtaliga dodecanesiska turkarna berördes av folkförflyttningsavtalet 1923, då öarna hörde till kungadömet Italien vid denna tid.

~

+ Europas tungomål