Angående icke-judiska influenser på den moseiska
mytologin så kan anföras att flertalet stora män legat i vassen bland annat Sargon
av Akkadien som var en mesopotamsk kung ett årtuseende före den påstådda Mose,
även den egyptiska guden Horus göms i vassen av sin mor Isis, det verkar som om
detta förfarande var en åtråvärd personmytologi för tiden1) - huru som helst så
åfinnes det inga historiska bevis för att denna person, Mose, existerat, hans namn
är egyptiska betydandes ‘född’ - hvilket är förödande för de kristna då det som
brukar kallas ‘den kristna etiken’ emottoges genom dekalogen utav honom -
vetenskapliga bevis bryr sig dock icke fundamentalisterna om, men även vid
denna antivetenskaplighet så kan man inte definiera dessa som postmoderna för det
krävs mer för det og det är väl den enda faktorn som de verkligen lever upp
till, pluralism, neutralism, antiauktoritarism, med mera, äro något som äro
främmande för de religiösa fundamentalisterna. Det finnes ehuru heller ej några
uppgifter om att de fem Moseböckerna, Pentateuken, skulle vara författad av
Mose, han kan exempelvis svårligen ha skrivit om sin egen död, og böckerna verkar
varken vara författade av en og samma person, eller ens under samma tid, kolossalt
emotstridiga som de äro i även självaste skapelseberättelserna.2) Det framgår
ju även indirekt i självaste budorden att det finnes flera olika gudar, men att
man bara får dyrka en, tvärtemot vad som säges i senare judiska samt kristna traditioner,
i Lovsången går man ett steg längre og säger klart att Jahve är konungen över
alla andra gudar: “Någon monoteistisk Jahvetro får vi inte räkna med i den
meningen att inga andra gudar ansågs existera. Det var inte fråga om att
förneka de kanaaneiska gudarnas existens utan endast att strängt jahvistiska
kretsar vägrade att dyrka andra gudar än Jahve”, men att man säkerligen även
försökte hålla sig på god fot med andra gudar, og långt fram i tiden så finnes
bevis på att de elefantinska judarna dyrkade gudinnan Anat-Jahu.3)
Fotnoter:
1) Ibid:19.
2) Ibid:138-140.
3) Ibid:39, 22, 88, 171.
~
Axat från boken Postmodernisme premillénaire.
Nessun commento:
Posta un commento