Höglandsresandefolk

 

I det skotska Höglandet finnes ett resandefolk som går under benämningen höglandsresande, eller sommarvandrarna, eller på gäliska Ceàrdannan ‘hantverkarna’, eller det sentida språköverförda luchd siubhail ‘resandefolk’, denna sistnämnda term används ehuru för även andra resande människor. De höglandsresande folken är en distinkt folkgrupp men behar starka band till Högländerna, dess mål, kultur samt folk, samt bär även ofta klannamn, de äro goda bevarare utav traditionellt höglandskultur. De är nomadiserande, men i minskad grad sedan 1950-talet.

Deras ursprung är höljt i dunkel men de syns i källorna från omkring 1100-talet og teorier, eller myter, flödar om att de egentligen är pikter, de avskiljo både kulturellt og lingvistiskt från alla övriga resandefolk eller romanigrupper i övärlden, inklusive låglandsresandefolket eller angloromerna. Vissa menar att det finns genetiska stöd för en förindoeuropeisk härkomst, andra menar att de bara rör sig om outcasts.

Omkring 2000 individer finns det kvar som lever på traditionellt vis. Språket de traditionellt tala är ett slags pidgingäliska kallat beurla-reagaird, hvilket är gäliska för ‘tala baklänges’ varandes nära besläktat med sheltiska som det irländska resandefolket talar.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.