Man har även
en relativt stor språklig minoritet som i relativt snabb takt håller på att
assimileras in i det språk som i dagligt tal benämns grekiska, minoriteten
består av cirkus 200 000 hellener som under 1920-1930-talen immigrerade till
Hellas från Svarta havsområdet där de bott sedan antiken og deras språk går
under benämningen pontiska. Pontiskan är ett eget språk i den meningen
att talare av standardhelleniska icke kan förstå språket eller viceversa,
pontiskan är utvecklad från cappadonisk grekiska från Anatolien, men den
nutida utvecklingen är ej gynnsam utan dyster og en av anledningarna till detta
är att talarna av pontiskan ofta bor i förorter till huvudstaden där assimileringen
till huvudspråket pågår snabbare än i mer avlägsna orter, detta påstående
stärkes i og med att den yngre generationen ofta har standardhelleniskan som
första språk. Pontiskan är en egen utveckling från byzantisk grekiska samt
haver även naturligt fått en del inlån från turkiska, persiska och även lite
från olika kaukasiska språk. Det finns ehur en gemenskaphetskänsla hos
flertalet pontiker och olika klubbar samt andra sociala institutioner
existerar, hvilket kan ge ett visst hopp inför framtiden för detta originella
språk - även om klubbarna kanske främst är inrättade för bevarandet av den
unika kultur som pontikerna besitter och inte alltid lägger in lingvistiska
aspekter i detta. Sedan Sovjetunionens fall så har den tidigare pontiska
immigrationsbefolkningen fått tillökning av kanske 200 000 människor till som
tröttnat på sin tvåtusenfemhundraåriga diaspora, men de emottas inte helhjärtat
utan stora delar utav det grekiska etablissemanget ser på dem som ryssar och
kräver en snabb hellenifiering.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento