Det till
samma gren hörandes meglenitiska språket talas av omkring 4000-12 000
invånare i norra Hellas i sju byar i Moglenadalen, antalet är bara något
minskat från tillgängliga siffror från efter första storkriget under
1900-talet. Meglenitiskan har klara skillnader i morfologi samt fonologi i
jämförelse med övrig aromuniska, vissa har menat att detta är ett resultat av
slavoniskt inflytande, men det har ej kunnat påvisats og motbevis för denna tes
finns likväl. Det meglenska området är språkligt blandat med dels då
meglenistiska, men oxå med vanlig aromuniska, hellasiska, pontiska, makedonska
och turkiska. Meglenskan har på vissa sätt faktiskt klarat sig bättre i
överlevnadskampen än övrig aromunska, bland annat tack vare att ingen skola,
med hegemonisk språkpolitik, kunde figurera under krigen och en väg byggdes
inte till Archangelos förrän under 1950-talet. Vägen gjorde så att samhället
har fortsatt att florera, många andra väglösa samhällen har dock försvunnit,
och frånvaron av skolan under några år gjorde åtminstone så att förra
generationens barn finge lära sig genuin meglenitiska, hvilket de kunnat föra
vidare till senare generationers helleniserade megleniter. Vissa historiker har
menat att meglenerna är ättlingar till en blandning utav rumäner samt peceneger
som ditflyttades utav den byzantiska kejsaren Alexios I Komnenos år 1091, bland
annat pekar man på eventuella asiatiskliknande faciala drag men de flesta
avfärdar denna mer distinkta rasbiologiska tes till fördel att de i sak är
aromuner, eller rumänskättlingar. De flesta meglenoaromuner är ortodoxt kristna
men under 1600- og 1700-talen så konverterade hela byn Nânti till islam, vid år
1900 utgjorde megleniterna ungefär 3500 utav dess invånare, hvilket ledde till
att alla dessa blev tvångsmässigt deporterade till Turkiet år 1923 och där är
de kända som karadjovalides efter det turkiska namnet på Moglen.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento