Som det nomadfolk
de äro, så håller de sommartid främst till i Pindusbergen i Hellas og i
Rhodope- samt Balkanbergen i Bulgarien, och under vintern har de nomadiserat
till antingen Adriatiska eller Egeiska havet. Ända in till 1900-talet funnos
det sarakatier som varde helt nomadiserande utan några fasta byhemman. Deras
nomadiserade befolkning är uppdelat i klaner, stani, med en hövding, tsélingas,
i gammal god ordning, men de är som sagt i snabbt avtagande då många i modern
tid övergett sitt traditionella leverne samt assimilerats in i kringliggande
kulturer och det finnes nu bara några få nomadiserande sarakatier kvar i
Grekland, och de är således snart utdagade utur både lingvistiska og kulturella
aspekter. Förutöver sarakatiskan så ses hela det nordhellasiska området
som utgörande utav ett geospråkligt område inom nyhellasiskan.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento