Triestes judar - ashkenazisk jiddish

 

Det högtyskt avsprungna jiddisch har varit frekvent i speciellt norra delarna utav Italien i olika tider, språket har likväl sitt självaste ursprung från befolkningselement som avstampit från Italien, via Frankrike, hvilket jag på annan plats nämner vidare.

Hursom, språket har talats på många ställen genom olika former av kortvariga eller långvariga kontakter men i speciellt Trieste är det väl att nämna som ett samhällspråk i en kommunitet. De äldsta känningarna om judar i Trieste är ganska unga med italienska mått mätt och når bak till 1236 men det var i og med Österrikes ockupering utav Trieste år 1382 som judar från de tyska områdena började flytta ner till Italien, speciellt Trieste. Det ashkenaziska samhället var ganska litet till en början samt höll synagoga i privat sfär framtills 1684 när myndigheterna beordade skapandet utav ett ghetto med påtvingat boende där. Judarnas ekonomiska betydelse växte og år 1784 slopades även bofängelset i ghettot, men de flesta valde att ändå bo kvar i ghettot samtidigt som deras ekonomiska, vetenskapliga, humanistiska och sociala betydelse växte än mer, vissa familjer adlades likväl.

Under 1830-talet fick man även en inflytt från venetianska judeokorfioter som talade judeokorfiotvenetianska varvid en sefardisk kommunitet instiftades. Fastän de flesta triestinska judar inte var särledes italienska utan en blandning utav jiddisch, judeovenetianska samt dennes utväxt judeokorfiotvenetianska så stödde de som oftast Italiens enande og efter 1919 så tillföll även Trieste Italien varvid den judiska immigrationen ökade antalet trestinska judar till omkring 6000, tolerans och assimilering var rådande, samt ekonomisk preeminens.

1943 togo nazisterna makten över staden men före detta hade omkring hälften stuckit från platsen, emedans andra konverterat under de italienska fascistlagarna och man hade även före den tyska maktövergången utvecklat Trieste till en utkörsport för judar från Europa till Israel i drömmen, för vissa påtvingade, om Zion och båtarna gick i hundratal i mellankrigstiden. Men utav de som fanns kvar deporterades 710 judar under naziväldet.

Efter nazistväldet så fanns omkring 2300 triestinska judar kvar i Trieste, idag är de omkring 700 och denna minskning är främst med anledning utav naturligt avfall, ej utflytt. Hur många som fortledes talar jiddisch eller judeovenetianska, eller den korfiotiska varianten, är oklart, antagligen starkt avtagande, den sistnämnda antagligen ingen alls.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.