Tasting

 

the goddess you can taste yourself

and she will be wet

her nectar from the soul

~

 

Halstrad västerhavstorsk med kalvbrässragu og mild pepparrotssås - Recept

 

600 gram torskfilé

1 matsked salt

1 matsked socker

6-7 deciliter vatten

350 gram kalvbräss

300 gram färsk sparris

200 färska haricot verts

200 gram färska champinjoner

200 gram färska rödbetor

2 lagerblad

1 gul lök i bitar

1 kruka färsk timjan

1 tesked torkad timjan

2 matskedar smör

2 matskedar olivolja

salt, vitpeppar

potatis

Till såsen:

3 finhackade schalottenlökar

1 deciliter vispgrädde

200 gram smör

1 liten bit riven pepparrot

½ deciliter vitt vin

1 matksed vitvinsvinäger

• Koka upp lagen till fisken låtandes den svalna, lägg i fisken i 2 timmar för att sedan lägga upp den på en handuk torkandes väl.

• Ansa grönsakerna, vänd sparris og haricot verts hastigt i kokande lättsaltat vatten för att sedan kyla av det i kallt vatten, koka rödbetorna knappt färdiga delandes alla grönsaker i lagom bitar.

• Låt kalvbrässen ligga under rinnande kallt vatten i en halvtimme, ge den ett uppkok slåendes därefter av vattnet täckandes den med kallt vatten. Lägg i torkad timjan, lagerblad, 1 lök i bitar samt lite salt låtandes detta koka sakta under 15 minuter för att därefter låtandes det svalna. Ta bort eventuella hinnor på brässen för att sedan dela den i mindre bitar.

• Förbered såsen genom att koka ihop schalottenlöken med vin og vinäger tills knappt hälften kvarstår, ställ åt sidan ett tag. Fräs grönsakerna og kalvbrässen hastigt i smör i en rejäl panna, krydda på med hälften av den färska timjanen, salt samt nymalen vitpeppar hållandes det framgent varmt.

• Värm under tiden upp en grillpanna grillandes fisken hastigt på hög värme i olivolja.

• Värm upp reduktionen av såsen klickandes i smör under omrörning, smaka av med salt, vitpeppar, pepparrot og grädden.

• Lägg upp grönsakerna og kalvbrässragun, lägg fisken snyggt runt om, garnera med resten av den färska timjanen samt servera såsen vid sidan om.

• Kokta potatis passar till.

~

 

Språkförmågan hos neanderthalarna, Homo neanderthalensis en eurasiatisk ras - Eurasiens språkfamiljer XXXIX

 

Språkförmågan var således väl grundlagd i tidigare släkten varför den redan funnits i livet när homo sapiens samt neandhertalare kommo fram, måhända i protospråkssatdiet som nu ehuru kunde vidareutvecklas biståendes de tu olika människoformern framåt i livet, beviseligen gällandes homo sapiens samt antagligen även gällandes neanderthalarna. Homo neanderthalensis levde under den ungefäreliga perioden 130 000 - 30 000 år sedan utvecklandes sig likväl från någon erectusform, då särledes heidelbergensis, faktum är att vi ej vetom när de uppstodo, protostadier på dem finnes från perioden 600 000 - 350 000 men dessa ganga ofta under andra erectusnamn, men runt för samt från 130 000 år sedan äro de stereotypiska og kompletta neanderthalarna i livet. Neanderthalensis bodde i Europa, mot Wales samt England, og Västasien bort till Kaukasus, i grottan Shanidar i Irak haver man exempelvis funnit nio neanderthalskelett som hava mer än 80 000 år på nackskeletten - även i Özbekistan har man funnit en grav med ett skelett, begroven inuti en cirkel utav getskallar. Så vitt vi ännu förståom så hava Neanderthalensis utvecklats utanför Afrika, en sann eurasiatisk ras – till skillnad från afrikanska oss – og varð även de första hominoiderna som bemästrade att leva i ett avkylt klimat. Mycket tyda ehuru på att dessa människor hade en mindre förmåga att uttala samt förstå en mängd ljud, hvilket gör att de utav genetiska skäl varo förhindrade att utveckla ett lika brett spektrum utav ljud og tal som den moderna människan kan då neanderthalarnas talapparat kunne liknas med schimpansens, hvilket ehuru senare studier indikerat varit snarlik i förmågan att utsöndra olika fonem.

~

Axat från boken Eurasiens språkfamiljer.