Efterkrigstidens judiska kultur i Frankrike - Europas tungomål DCXXXX

Fastän antisemitismen var utbredd bland den franska allmänheten samt trots Vichyregimens åthävor, så var judarna väldigt aktiva i de olika motståndsrörelserna som bildades, detta har bland annat de Gaulle poängterat, och en judisk armé skapades likväl i Sydfrankrike. Efter krigets slut fanns det runt 180 000-200 000 judar kvar i Frankrike efter att en tredjedel försvunnit som en följd av kriget, men väldigt få av de franska judarna valde ehuru härefter att flytta över Atlanten eller österut till Israel. De franska judarna blevo ehuruväl naturligtvis besvikna när de ej fingo tillbaka de konfiskerade tillgångarna. Frankrike fick 1956 världens första minnesmärke över judeutrotningen, men i övrigt så talades det offentligt ej så mycket om den judiska frågan även om de olika förkrigsliga judiska organisationerna fortsatte sina arbeten som tidigare. En del av judarna valde att förfranska sina namn, konvertera till katolicismen, og så vidare, i syfte att dölja sitt ursprung samt den börd som gett dem så mycket problem. Man räknar med att upptill 10 000 människor, främst östeuropéer, genomgick nämnd förfranskning. Religiositeten hos judarna minskade likväl avsevärt i den snara efterkrigstiden og utomgruppsliga äktenskap mångdubblades, men studiet kring judaismen ökade likväl bland de frankofona judarna. Publikationer med jidiš som språk kom åter igång.

~

Axat från boken Europas tungomål