Som det enda
icke-indoeuropeiska samt även det enda nutida europeiska tungomålet som är
isolat finns euskaran / baskiskan representerad i Frankrike av navarro-labourdinska
som har 40 000-67 500 talare samt souletinska, eller xiberoeriska, zuberoeriska, som talas av 8700 människor i provinsen
Ciberoa / Soule. Det bör påtalas att inga officiella siffror finnes om huru
många som talar baskiska i Frankrike. Navarro-labourdinskan är uppdelad på
tvenne olika huvudvarianter, hvilka i sin tur uppdelas än mer, och det är då labourdinskan
som talas av 45 000 människor i Lapurdi / Labourd samt lågnavarriskan
som har 22 500 talare och detta i Benapara / Basse-Navarre.
Navarro-labourdinskan är ett litterärt språk samt användes som det av
majoriteten av de baskisktalande i Frankrike. Det finns ett par tidningar som
ges ut på euskara i Frankrike och baskisk media får man in från det spanska
Baskien. Souletinskan är inte ett litterärt mål, men man önskar att det så
skall bli då det skulle underlätta enär talarna av målet har svårt att förstå
annan baskiska förutom i enklare konversation. Souletiskan har tidigare, under
1800-talet, uppburit litterär status och det finnes givetvis många anledningar
till att det så skall bli igen, att språket är relativt homogent underlättar
processen dessutom. Idag finns det ett par tidningar som ges ut på baskiska i
Frankrike, men språket har givetvis ingen officiell ställning. Sedan 1989 går
det ehuru att erhålla universitetsdiplom i språket och ett baskiskt
kulturinstitut skapades 1990 i staden Ustaritz, kallat Euskal Kultur
Erakundea. Överlag har språkacceptansen ökats i Frankrike ock baskiska får
i vissa kommuner nyttjas i exempelvis testamenten samt giftermålshandlingar.
Erinren I galliskans liksamma erkännelse under antik Romartid.
~
Axat från boken Europas tungomål
Nessun commento:
Posta un commento