Änskönt vissa
ljuspunkter finnes og intresset för språket haver ökat under de senaste åren,
enligt Bord na Gaelige, hvilket är en myndighet som uppsattes 1978 för
att promotera språket - en av anledningarna till detta anses vara den växande
irländska musikindustrin som gett denna språkliga bieffekt - denna bieffekt
sker inte bara på Irland utan över hela världen. Misslyckade statliga projekt
har ehuru skett dessförinnan, man ville bland annat få ungdomarna att stanna i
de karga områdena og på denna vägen rädda språket, då ungdomar gärna flyttade
till London eller andra delar av Irland och därmed slutade nyttja sitt språk.
Man gav bland annat statligt stöd till småföretag samt husbyggande, detta fick
som följd att den uråldriga lokala husbyggnadstraditionen clachan höll
på att gå förlorad och dessutom så återvände många utvandrade irisktalande
ungdomar, hvilket kanske var positivt ur andra synvinklar, men ack ej för det
iriska tungomålet då de förde med sig engelskan till sina vänner varhän detta
tungomålet spred sig ännu snabbare, hvilket självfallet inte hade positiva
effekter för iriskans bevarelse. Tungomålet är även ett av de officiella
språken i EU sedan juni 2005, hvilket är en naturlig utveckling då språket
faktiskt har formell status som Irlands första officiella språk, engelskan är
blott andrahandsplacerad, de jure. I de bättre områdena i Dublin, ‘svarta
gölen’, är det ganska inne att sända sina barn till iriska skolor så de kan
språket ganska hyfsat därefter, men nyttjofullheten av språket därefter är
begränsad, men det ger ändå ett elitistiskt stöd som bör understödjas. Olikt
var det tidigare då det sågs som tillhörande landsortsfolk samt skralt
utbildade.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento