Armenska Ornotidiska dynastin – Västarmeniernas tidiga historia - Landologica VCCC

I östra Turkiet har armenier bott sedan åtminstone 500-talet f.kr., d.v.s. långt innan några turkar dök upp i området. Dagens armeniska republik motsvarar endast en tiondel av det geografiska område som armenierna en gång bebodde men genom de ideliga krigen, de byzantisk-persiska, de byzantisk-arabiska, turkisk inflyttning och mongolisk invadering, Timur Lenks massakrering, så skedde en ‘naturlig’ urgröpning utav de armeniskbebodda områden som då påfylldes med annalkande turkar, kurder och andra. Armenierna utgjorde majoritet eller dominerade i vissa områden, men ej i andra, framtills början utav 1900-talet.

Den Ornotidiska dynastin, eller Yervanduni, är den första kända armeniska dynastin i Anatolien och de intog herraväldet innan medierna och skytierna invaderade under 600-talet f.kr., området de undeställde instämmer med området som det gamla järnålderskungadömet Urartu / Biainili låg i tidigare, urartiskan tillhör de hurro-uratiska språken som troligtvis haver kopplingar till den nordöstkaukasiska språkfamiljen. Hur de etniska förhållandena sett ut vid denna tid är svårt att sia, inklusive var og hur armenierna inkommit i befolkningsmaterialet.

Hursomhelst, dynastin fortsatte att styra som vasaller, eller satraper, under de mediska och akemenidiska rikena, samt med mycket stor autonomi under det seleukidiska imperiumet. Från 190 f.kr. var Konungadömet Armenien / Me/ @a3k / Metz Hayk självständigt, och efterträdde satrapen Armenien, framtills 387 e.kr, runt år 301 lär man ha antagit kristendomen, därefter var man en vasallstat till Romarriket och Perserriket framtills år 428. Dagens armenier, eller de som här bodde innan massdödandet utav dem, bedöms vara ättlingar till befolkningen utav detta rikes västra befolkning.

I norr i Lilla Armenien som vätte mot Svarta havet varur dagens hemshinlierna stammar, tog form under 300-talet f.kr. likväl, området gick ihop med Stora Armenien, alltså Kungadömet Armenien, år 287 e.kr. Efter delningen av Armenien år 384 så kom Lilla Armenien samt västra delarna utav Stora Armenien att tillhöra det Byzantiska riket. Befolkningen fortsatte att vara armenisk i huvudsak och de östromerska områdena delades in i Armenia I, Armenia II, Armenia III og Armenia IV. Området underställdes många krigstillstånd genom åren emellan först byzantierna och sassaniderna och strax efter att byzantierna tagit det Persiska Armenien år 629 så anlände araberna som erövrade landet år 645 varhän det underställdes Rashidunkalifatet.

Till östromarnas beklagan, ibland våldsamma, så accepterade armenierna i mångt och mycket sina nya arabiska härskare som kom att vara i runt två hundra år. Den första guvernören, ostikanen, som kalifatet tillsatte var dessutom prins Theodoros Rshtuni som tidigare hade kämpat emot den arabiska erövringen, vinnandes vissa slag, og som tillhörde en nobel ätt med ättetavla bak till det urartiska kungahuset.

De kristna armenierna fick relativ religiös samt politisk självständighet, den armeniska kyrkan erkändes i högre grad än vad den gjorts under både byzantisk som sassanidisk rätt, och även militären fick styras utav armeniska prinshusföreträdare. Med detta sagt är det även väl att nämna att många olika former utav mindre revolter skedde, mot skatter och försök att islamisera samhället, men inga som spred sig eller blev större i något slag. En arabisk inflyttning skedde likväl och vid slutet utav 800-talet räknar man med att det funnits en relativ välsituerad klass utav arabiska emirer i området.

År 885 grundades det armeniska Bagratidiska kungadömet, man splittrade upp riket internt redan under 900-talet hvilket icke var fördelaktigt inför de annalkande trycken från Byzantiska riket och seljukerna. Ani, i dagens Kars, föll för byzantiernas hand jeran 1045. Nya Armenien, eller även kallat Lilla Armenien, ej att beblanda med det tidigare Lill-Armenien, eller Det armeniska kungadömet i Cilicia / Kilikien, grundades utav en dynasti som tros vara en beflyktad del utav bagratiderna, åtminstone var dynastigrundaren släkt med den exilerade kungen i föregående rike.

I det gamla riket i Ani tog den kurdiska shaddadiddynastin över, ingiftandes med den armeniska bagratidiska familjen. Lilla Armenien, alltså det första av de tu, föll för seldjukerna år 1047 och var sedermera en del utav mongolernas rike under 92 år för att härefter och för evig kommande tid ha tillhört det Ottomanska-Turkiska riket. Armenier bodde här under hela historien framtills folkmorden vid tiden 1915-1923.

~

+ Europas tungomål.