Den medeliriska epoken samt iriskans nedgång - Europas tungomål DIV

Den medeliriska epoken som pågick cirkus 900-1200 fick ta emot stora áraniska influenser, hvilket började med vikingarnas bosättning, men faktum är att man vet mindre om denna språkperiod än om den förra då färre bevarelser finns kvar, fast vissa nordiska inlån existerar. Främst ord som har med stadsliv og fiske att skaffa gjorde sitt intrång med dessa. En omfattande administrativ vokabulär fick man genom anglonormandernas herravälde samt politiska makt. Fram till 1500-talet så var iriskan hela befolkningens normala språk, men efter denna tid så har det pågått en ständig nedgång till fördel för engelskan. Engelsmännen förde en aktiv språkpolitik og menade exempelvis under 1300-talet att inga av engelsk härkomst fick tala annat än engelska sinsemellan, eller som ses i fallet Power - 1371 så fängslades William Power då han inte kunde tala engelska, men han släpptes ehuruväl senare efter avlagda löften om påbörjelsen av studiet av detta invandrande språk. Man kan ehuru ej enbart beskylla engelsmännen/skottarna för detta, utan även andra orsaker har satt sina tydliga spår. 1800 så var engelskan antagligen endast i majoritet i städer som Belfast, Dublin samt ett område i och runt Wexford, engelskans inflytande var dock i ökande, inte minst på grund utav engelskans prestigefyllda roll som ett spridande lingua franca över vissa delar av jorden. 1835 räknade man med att omkring 50 %, 4 miljoner, av öns befolkning var irisktalande till börden men dessa tillhörde främst den agrara befolkningen, hvilket finge som följd att när hungersnöden drabbade landet 1846-48 så drabbades dessa mest, för att inte förglömma den konsekvensuella emigrationen, varhän gäliskan utarmades. 1851 så fanns det enligt folkräkningen enbart 1,5 miljoner, 25 %, kvar som talade iriska, och av dessa var bara 320 000 monoglotter - The Gaelic League skapades 1893 för iriskans överlevnad. Efter de stora utvandringsvågorna så visade censusen 1911 att det allena fanns 600 000 kvar som kunde iriska av en population om 4,4 miljoner. Idag har siffran gått ned ännu mera och det är cirka 13 % av irländarna som talar iriska flytande, men enbart 5 % av den irländska befolkningen använder språket i någorlunda daglig basis - men iriska modersmålstalare beräknas enbart 20 000-30 000 vara, endast 8700 anses vara så bra i språket att de kan överföra det till nästa generation, emedans enbart 1100 beräknas vara bättre i iriska än på engelska. Detta är tragiska siffror som visar på en tragisk framtida utveckling, men det skall även påpekas att väldigt olika siffror existerar. De som är främst förande på språket bor främst i området som kallas Gaeltacht på västra og sydvästra delen av ön, namnet används för alla områden som man officiellt ser som gälisktalande. Men även detta är en sanning med modifikation, bara omkring hälften av barnen i det iriskmajoritetsaktiga området lär sig iriska som modersmål, och staten har till och med börjat betala barnfamiljer för att de skall tala tungan, systemet kallas Scéim Labhairt na Gaeilge och det är första gången i Europa som en stat bidrar på detta vis.

~

Axat från boken Europas tungomål.