Belgisk språkpolitik - med Bryssel mitt emellan - Europas tungomål CDXXII

Språksituationen i Belgien är speciell och nederländskan blev inte erkänt som ett statsspråk förrän 1923 - grundlagen översattes inte för publicering förrän 1967. Men nu är politiken att varje kommun eller provins skall ha ett av de två språken som officiella, valet står emellan nederländskan eller franskan, emedan tyskan allena får företrädas i ett område, emedans Bryssel är tudelat og därmed ett undantag. Det var 1962-63 som gränserna emellan Vallonien og Flandern fastställdes. När man skulle fastställa språktillhörigheten och ha detta som grund för geopolitisk tillhörighet så stötte man ehuru på vissa problem. Brussel lät man bli det enda bilinguella området i det språkligt splittrade Belgien, just i Bryssel så spelar ehuruväl franskan ofta rollen som cultuurtaal även för flamländare. Det bilinguella Bryssel sträcker sig över ett område av 19 kommuner, men franskspråkiga barn kan i ytterligare 6 kommuner i det vlaamstaliga Brabant åtnjuta privilegiet i att få gå i franskspråkiga skolor, hvilket inte är fallet i övriga Belgien, där språkrättigheten ej följer individen, utan är fast i marken, Sprach und Boden. Så fast att husgrunder nästintill fått flyttats. Den brysselska byggnationen som är i ständigt växande är även den ett igånghållande problem, då staden kommit att bli en fransk språkö i ett brabantiskt hav, en språkö som snart kan bli en halvö då det språkligt sätt håller på att växa ihop med Vallonien och dess franskspråkiga Brabant. Det franska katolska universitet i Louvain som är det äldsta universitetet i Lågländerna och grundat 1425 var franskspråkigt då det sköttes av den katolska kyrkan, problemen började ehuru när språkgränserna drogs upp 15 kilometer söder om Louvain - med universitetet på fel sida. Till en början fick man dispens, men efter stort missnöje och en vilja till vervlaamsing av universitetet tog man 1969 beslutet att flytta de franskspråkiga fakulteterna till Wavre som ligger söderöver, på rätt sida språkgränsen. Detta är minst sagt, ridikulöst.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Europeiska judar

många utav de israeler med europeisk bakgrund överväger att flytta tillbaka till Europa, de med mellanöstrig hava ej samma valmöjligheter

deras broar har bränts ner

~

+ Europas folk, Postmodernisme premillénaire

DN

Beautiful Chinese Actresses in Ancient Costumes

~

+ Tu est Divina

Flamländska, brabantska og limburgska i Belgien - Europas tungomål CDXXI

Nederländskan i Belgien är dessutom inbordes indelad i tre olika tungomål, flamländska, brabantska samt limburgska och speciellt limburgska har på senare år återigen vunnit erkännelse som ett distinkt språk, en status som alla dessa tre tungomål är berättigade till. Flamländskan brukas sedemera även indelas i västflamländska och östflamländsk, där östflamländskan är ett gränsspråk og därmed ett mixat övergångsspråk emellan flamländska samt brabantiska. Västflamländska har ungefär en miljon talare i Belgien, samt 40 000 i Frankrike och 70 000 i Holland, östflamländska når upp i 1,4 miljoner talare. I östflamländskan avviker ghentiskan även markant. Som nämns under Nederländerna så kan det vara aktuellt att inte förhålla sig till limburgiskan som ett lingvoancestralt lågtyskt språk, varvid man kan påstå att det limburgiska språket inte alls hör till det ‘nederländska’, det råder ehuru diffushet i detta spörsmål. Limburgiska haver idag omkring 1,6 miljoner talare uppdelat på ett antal varianter. Det limburgiska språket platduutsj, eller thiois, benämns även som francique carolingien då det bedöms vara Karl den Stores födslomål. Brabantiska talas främst i flamländska Brabant, men tidigare även i Wallonska Brabant, eller Roman Payis som det heter på vallonska, men har blivit utdödt där med anledning av franskt språktryck. Brabantiska talas i ett ganska stort belgiskt område och kan med fördel delas in i väst-, öst- og sydbrabantiska. Brabantiska är relativt näraliggande officiell nederländska, då detta tagit mycket därifrån, men i Belgien har man lyckats bibehålla ett virilt lingvistikt liv för sin mundart, detta även i det annars alltmer og mer frankofona Bryssel. Ett annat oförståeligt språk, säges det, var det brysselsförda språket marols / marollien, hvilket likväl var grundat på brabantiska med många franska, men även kastiljanska, inlån som talades av folk kommandes från brysselkvarteret Marollen – både Hergés syldaviska og bordurianska sägs ha vissa inflytelser härifrån.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Patric - Occitània

~

+ Europas tungomål

Flandländarnas flamländska samt holländskans nederländska i Belgien - Europas tungomål CDXX

Det majoritetsbefolkningen, cirka 60 %, talar, är sydnederländska varianter, hvilka hör till de indoeuropeisk-germansk-västgermansk-lågfrankisk-nederländsk-sydneder-ländska tungomålen. Innan vi ginge närmare in på detta så måste klargöras vissa brister i vad man skall kalla det sydnederländska språket, hvilka även vidare genomgås under Nederländerna. Man har numera kommit överens i Nederländerna samt Belgien att målet skall kallas nederländska, men förut var fallet så att den allmänna språk-benämningen var uppdelad på olika namn. Holländska kallas de nordnederländska varianterna som talas i Nord- og Sydholland bland annat med anledning av att de själva vill så, emedan man i andra delar av Nederländerna ville kalla tungomålet nederländska. Det nederländska språket som talas i Belgien kallas annars flamländska, men består egentligen av trenne olika språk. Men på något mystiskt sätt har man nu kommit överens om att språket skall kallas ‘nederländska’ och de andra varianterna, alltså flamländska og holländska, är bara dialekter av detta språk - flandländarna i Belgien gingo så långt att de år 1973 ändrade ordet flamländska till nederländska i alla lagtexter og andra officiella texter i en önskan att ingå i en nederländsk identitet. Det var redan vid Wienkongressen som man unierade Syd- og Nordnederländerna och tillsatte en holländsk kung, William I. Denne kung framförde tanken att eftersom större delen av hans undersåtar talade liknande språg, så skulle ett nationellt tungomål utstakas - holländska. Man började även att ta bort lagar som stödde franskan i dagens Belgien till fördel för lagar som istället stod på holländskans sida. Bland annat infördes lagar som bestämde att alla officiella göromål i Flandern skulle ske på holländska, men även att holländskan blev arbetsspråket vid allt nationellt görande där även nord var involverat - man gav således holländskan juridisk hegemoni. Rörelsen för detta gick igång explosivt när den södra delen av Belgien gjorde uppror 1830 och franskan blev enda faktiska regeringsspråk, även om konstitutionen inte gjorde en sådan språkprioritering. Franskan kom att dominera totalt inom alla högre områden, såsom högre utbildning, statsaffärer, rättsväsende samt även i armén. Flamländarna skapade givetvis direkt motorganisationer för att motverka en förfranskning av sitt folk og tungomål. Man drogo sig språkligt sätt allt mer og mer till de norra grannarna av rädsla för att förtryckas helt av franskan och man valde då att anpassa sitt språk till de nordligare varianterna för att på detta sätt illustrera sina geospråkliga knytningar, men det bör givetvis påkallas att det fanns samt finnes de som inte gillat denna utveckling, utan som istället velat ha ett skriftspråk som legat närmare det verkliga språket i Flandern. Det talade språket har givetvis inte i samma grad efterhärmat nordligare varianter, utan har fortsatt sitt naturliga liv. 1849 hade man en gemensam språkkongress med Nederländerna, 1882 utkom första delen av det gemensamma ordboksprojektet, motsvarandes det svenska SAOB, 1886 inrättades den flamländska akademien som 1971 omdöptes till den nederländska diton, 1930 finge man sitt första flamländska universitet, 1947 kom en lag om gemensamma stavningsregler för de båda länderna, 1980 ingicks en språkunion och till sist 1984 skrev man en gemensam grammatikbok. Man har osså ändrat namnen på ärevördiga officiella institutioner såsom de Koninklijke Vlaamse Akademie voor Taal- en Letterkunde i Gent som icke fingo heta så mer utan i den politiska korrekthetens namn så är namnet numera istället de Koninklijke Nederlandse Akademie voor Taal- en Letterkunde. Men fast man har gjort alla dessa politiska försök för homogenisering, så har man ej ännu lyckats fullt, ut då vissa fortfarande menar att det är olika mål, och vissa vill således att det skriftliga språket mer skall återspegla det riktiga språket, som ehuru tyvärr blir mer och mer nordiserat.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Guds utvalda folkinnor

~

+ Tu est Divina

Anledningen till språkuppdelningen i Belgien - Europas tungomål CDIXX

Keuninkriek Belsj, som det heter på ett av Belgiens tungor, är tungomålstaligt uppdelat på främst tvenne större grupperingar samt några mindre. Den språkliga uppdelningen kan man beskylla frankerna för. Århundradet f.kr. erövrade romarna hela Beneluxområdet och områdena söder om Rhen fick då namnet Belgica efter det galliska folkslag som bebodde området - i vanlig ordning så homogeniserades samt assimilerades gallerna som härmed fick överta romarnas språg og kultur. Under 400-talet kom frankerna och lade beslag på området, de bosatte sig tätast i norra delen där deras språk i sinom tid tog över och utvecklades till nederländska, emedan folket i söder fortsatte att parlera latin, hvilket i sin tur utvecklades till den vallonska som talas där naturligt, men som med tiden ersatts av franskan; kulturen kom att i denna södra del att bli en romansk sådan. All politik i landet är i nutid inflammerad av språklig-etnisk konfrontation och man kan sätta klara bindestreck emellan termen språkpolitik samt Belgien och landet kan antagligen enbart behålla sin enhet genom en federation, hvilket de även själva har insett samt genomfört - man brukar säga att den belgiska monarken är den enda sanna belgaren. Riket må måhänt snart delas.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Ditt omdöme

hade jag följt dina ord

hade jag ej gjort någonting utav det jag gör

ditt destruktiva as

~

Armenier i Nakhichevan samt Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXVIII

I enklaven Nakhichevan som ligger emellan Armenien samt Iran, men som formellt hör till Azärbajdzjan, har till viss del även en –armensk-armensk befolkning. När Sovjetunionen skapades uppskattades dessa till ungefär hälften utav befolkningen, men efter att en antiarmenisk politik förts under den förtryckande kommunistiska samt postkommunistiska eran består endast runt två procent utav befolkningen av armenier. I Karabagh har man bättre bibehållit det östarmeniska både vad gäller språk och identitet och en majoritet av befolkningen i detta område tillhör den etniciteten och vill tillhöra den staten. För närvarande de facto självständigt. Utanför Karabagh tror man nu att det finns omkring 8000 armenier, de som valt att stanna är i huvudsak ingifta parter, og behandlas icke väl.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Sårad

sårad av kärlekens bittra törn

ej precis i enlighet med min bön

stillsamt framförd i mitt hörn
gör jag dig avbön

~

Romer, Domer et Qaracier i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXVII

I Azärbajdzjan beräknades det även finnas runt 2000 stycken romer, eller domer, men huruvida de bibehållit något -indoariskt språk, eller annat, är oklart. De går under den etniska beteckningen Qaraçı, likväl stavat garachi / karachi, mycket litet vets om dessa och den mesta kunskap som finns om dem baseras på adertonshundratalskällor. Namnet qaraci är en exonym och betyder ‘svartingarna’ och är den vanligt brukade färggeografiska konnoteringen man nyttjar, de kallar sig själva för dom, men man tror ej att de har samma ursprung som domerna (se Turkiet) utan enligt uppgifter så bör de komma från de nomadiska romerna från Centralasien. Under 1800-talet konkluderade man att språket de talade var av indoarisk stam men att det ej var nära besläktat men någon utav de befintliga romani- eller domarivarianterna i Balkan, Mellanöstern eller Ryssland. Många av dem kunde även azeriska og tat.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Ett slag

ett slag

som mitt liv förstörde

ett slag
som mitt liv skapade

~

Kaukasustyskarna i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXVI

I Azärbajdzjan finns även kaukasustyskar, de första 194 personer som anlände under 1810-talet var -alemannisktalande schwäbischer, och de anlände i grupper som grundade egna små byar allteftersom och man beräknar att deras antal år 1918 var uppe i omkring 6000 personer. Relationerna med azerierna var goda framtills Sovjets övertagande då man redan tidigt under 1930-talet avgermaniserade ortsnamn og dylikt, vid tiden för deportationen 1941 fanns det omkring 23 000 kaukasustyskar i Azerernas land, de få som finns kvar idag bebor främst Baku.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Veritas femina

aperte mala cum est mulier

tum demum est bona

~

+ Tu est Divina, Erotica

Ashkenaziska judar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXV

Det bor även ungefär 5000 ashkenazijudar i landet men det finns inga uppgifter på huruvida de talar det -germanska jiddisch, i övrigt är de i de flesta fallen russifierade. De flesta är boendes i Baku och den tyskättade Lev Lando är nog den kändaste utav dem då han var i det stora hela den som låg bakom att Sovjetunionen kunde få utvecklat kärnvapen, samt för nobelpriset han erhöll, ehuru ej för det. De ashkenazijudiska befolkningslagren anlände med start från år 1811 och accelererade från 1870-talet.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Det stora huset

den goda kvinnan

de högsta gudomarna

Sankta Inanna

~

+ Tu est Divina

Ryssar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXIV

Det bör väl också finnas en mängd -slavisktillhörande rysktalande, men siffrorna är högst osäkra och ändras i snabb takt då många flyttar till moderlandet, runt 700 000 är en någorlunda sentida siffra, emedans andra nämner 144 000.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Feniciernas kvarstod

DNA-tester visar att både de muslimska samt kristna i dagens Libanon havo ett gemensamt ursprung, gåendes bakåt omkring fem tusen år.

~

+ Postmodernisme premillénaire

Tu est Divina I XXX

païkajavadanā

sarvotomukha

durjaya

Iγ

= Tu est Divina

DN

Judeoaramaiska kurdiska judar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXIII

Kurdiska judar fanns i landet framtills de alla deporterades 1951. De kurdiska judarna i Azärbajdzjan talade ehuru inte något kurdiskt språk utan judeoaramaiska som är tillhörigt de afroasiatisk-semitisk-centralsemitisk-arameisk-östarameisk-centralöstarameisk-nordöstra språken. De hade kommit till landet från och med 1827.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Klängning

Den klängande gångstilen inkluderar flere olika varianter, exempelvis brakialeringen hos gibboner som svungo sig med sina armar eller klättrande och bryggande där både armar samt ben benyttjas. Nya världens spindelapor nyttjar bland andra denna klätterstil.

De klängande primaterna havandes ofta långa böjbara fingrar, böjbar vrist, lång förarm, kort rygg, samt varandes svanslösa behanvandes likväl långa bakben.

En klängare kunne fördela kroppsvikten på alla fyra extremiteter därvidalags även klänga på mindre hållbara grenar.

~

Kurderna i Azerbajdzjan- Europas tungomål CDXII

1923 fick en del av Azärbajdzjan med en kurdisk majoritetsbefolkning autonomi med huvudstad Lachin, och senare Shusha. Området var stort som halva Libanon, liggandes emellan Armenien samt Nagorny-Karabach og söderöver framtills den iranska gränsen innehållandes en kurdisk befolkning av runt 60 000. Man igångsatte skolor som hade kurdiska som undervisningsspråk och en egen tidning producerades, Sovyet Kurdustan, men redan 1930 inkorporerades området återigen in i Azärbajdzjan. Härefter kom hårdare bud och kurder fick inte lämna sina byar eller städer utan tillåtelse och överskridning utav dessa regler påföljde 25 års fängelse, tusentalet kurder blev även deporterade under 1937. Även annan antikurdisk politik togs vid i Sovjetunionen, hvilken verkat syfta till att förgöra den kurdiska identiteten, ordet Kurdistan var ej politiskt korrekt och kurdiska publikationer, hvilka tidigare numerärt växt till sig, minskade kraftigt og försvann helt emedans folket fördimmades i de officiella folkräkningarna. Till exempel så fanns det 41 000 rekorderade kurder i censusen 1926 i Azärbajdzjan, 1939 hade de minskat till 6000, 1959 till 1500 och 1979 hade de tydligen försvunnit helt - nu räknar man alltså med upptill 200 000. Många kurder har ehuruväl funnet det gott att fly efter Sovjets upplösning, då de hamnat mitt i smeten i Nagorny-Karabach-konflikten emellan Armenien og Azärbajdzjan - en del av de som flytt har hamnat i ryska Krasnodar som också fått tillskott av kirgiziska kurder efter Sovjets upplösning och den instabilitet som rådde där, varvid flera tusen utav de kanske 20 000 kurderna i det landet valt att ta sitt pick å pack.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Fintika ~ Kalo finsk-romani ~ Mustalaiset – finska zigenare

I Finland finnes emellan 4000-8000 som talar språket kalo finsk romani / fintika, utav den etniska grupperingen om 8000 romer som är befintliga i Finland. Språket är ett indoeuropeiskt -indoarisk-centralindoarisk-romani-nordromani-nordisk romani-mål.

Kalo betyder ‘svart’ på romani og hindi, på finska benämns de ofta mustalaiset hvilket likväl betyder just ‘svart’.

Denna befolkningsgrupp komme till Finland från Sverige, närmare bestämt så var det den hetska antiziganismen under 1600-talet som till slut resulterade i att Sverige fattade beslut om massutvisning utav alla tattare under slutet av det seklet till Sveriges dåvarande östra halva, Finland. Härvid fick Finland en zigensk befolkning, när de sedan efter att det nordiska passtvånget gick i stöpet några århundraden senare år 1954 åter började återflytta till Sverige så röre det sig således om ett peuple returnée.

Den finska romanin är ett språkligt bevis för detta likväl, det språk de talar är en arkaisk form av skandoromani som svensk romani likväl höre till, men de olika språken är inte fullt förståeliga sinsemellan längre. Den här formen av romani skall ej sammanblandas med de balkanska formerna som anlänt till Sverige under senare tider utan rör sig om en språkutveckling med historia från 1500-talet og framåt som har en tysk språkanknytning, samt är lik den brittiska romnimosen, anlänt via Danmark till Sverige, sedan utvisat till Finland, återkommna från 1954 og framåt ånyo.

Den finska romanin bär således likväl en hel del svenska lånord, de finska hava bara accelererat under senare tid, samt så bure de flesta finska zigenarklaner svenska namn

Med anledning utav sin arkaism og oförståelighet så avskiljs fintika ofta från övrig skandoromani och är långt mer konservativ i sin grammatiska struktur, man har åtta kasusböjningar för substantiv, sju för pronomina, verben böjs i trenne former i singular og plural i presens, futurum, perfekt samt imperfekt, plus i potentialis ett og två.

Språkelement i form av glosor hamnade i en lista redan år 1780, en annan uppteckning gjordes år 1817, emedans Thesleffs verk, från 1901, Wörterbuch des Dialekte der finnländisches Zigeuner antagligen är det mest omfattande arbete som någonsin gjorts över någon av de skandinaviska romanimålen.

Finland är ett av de länder som har erkänt romerna som en nationell minoritet och de har därmed viss rätt till utbildning på romani och i Finlands fall blir det fíntika - ett bra slag för mångfalden og individens rättigheter. Man har ehuru tidigare fört en hård assimileringspolitik i Finland, hvilket har lett till att många tappat sitt språk, vissa menar även än idag att dessa kaloromer inte alls skulle vara romer, änskönt deras arkaiska tunga. En fördel för språkets distinkthet är att det är det skandoromanispråket som är bäst dokumenterat og beskrivet.

~

+ Europa tungomål

Kurmandji ock kurder i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDXI

Sist, men inte smärst, bland de iranska språken åtfinns kurmandji, -västiranskt-nordvästkurdiskt, som här representeras av 20 000 talare som främst bebor de västra gränsområdena till Armenien. Exempelvis Sheylanlistammen har sin hemvist här sedan de hitflyttats från Iran under Shah Abbas I på 1500-talet. Nästan alla kurder i Azärbajdzjan talar tyvärr azäriska även inom familjen som en följd utav ett starkt påtvingat assimilationstryck och språkets utbredningsområde kommer troligtvis att så småningom krympa ut ur Azärbajdzjan om ingen revitalisering kommer till skott. Radio på kurmandji finnes ehuru att tillgå i landet. Enligt censussiffrorna från 1979 fanns det runt 150 000 kurder i Azärbajdzjan, men enligt kurderna själva var deras antal emellan 250 000-400 000 kurder 1988 och nutida uppskattningar från experter på området nämner de som varande i antalet runt 200 000, dryga tio procent talar således sitt hävdansspunna språk.

~

Axat från Europas tungomål.

Spam

vissa tycker att man skriver spam när man skriver samt postar kort, men de förstår inte tyngden i minimalismens säck

bara brevbäraren vet

~

Bukhariska judar i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDX

En judisk folkgrupp talandes likväl ett sydvästiranskt tadzjikiskt tungomål som ligger nära persiskan är de bukhoritalande Bukharijudarna som har sin härstamning från Emiratet av Bukhara som låg i Transoxianien och som hade en relativt stor judisk befolkning. Bukhariska judar menar att de är ättlingar till judar som inte återvände efter den babyloniska fångenskapen under 600-talet f.kr. De här centralasiatiska judarna är en av de judiska folkgrupper på jorden som varit mest isolerade från övrig judisk värld då de i över två tusen år varit i huvudsak åtskiljda från dem fastän man även genom tiderna emottagit influenser och inflytt från östjudar som anlänt via Sidenvägen, men även iberiska judar under inkvisitionen, många har nu blivit russifierade. Under de senaste hundra åren har de bukhariska judarna i Centralasien fått genomstå kraftfulla förtryck varvid de flesta sedan Sovjetunionens fall flyttat därifrån, förutom under perioden 1876-1916 när de fick friheten att verka fritt med resultat om ett stort kulturellt och socialt uppsving. Nästan alla har nu flytt och i Tadzjikistan verkar inga kvarstå emedans Özbäkistan må ha emellan 100-1000 individer. En liten kurios sak är att Dorrit Moussaieff, en bukharisk jude från den nuvarande bukhariska kolonin i Israel, kom att bli Islands ‘första dam’ år 2003. Hursomhelst, i Azärbajdzjan åtfinns 88 stycken.

~

Axat från boken Europas tungomål

Starv ynskist!!!

20 ára gomul kvinna ynskir arbeidi, alt hevur áhuga:)

~

Lýsingartorg, svar: 264797

Sosialurin, 13. desember 2010 s33

Judeotater, muslimtater, kristna tater, armenotater - Etnonyment tati för parsi - Europas tungomål CDIX

Etnonymen tati är således en exonym som man har anammat, idag försöker många återgå till en mer inhemsk og antaglig ursprunglig benämning på sig själva som parsi, och språket som zuhun parsi, i övrigt finns några lokala identiteter varav parsi även är en som verkar ha kvarlevt i speciellt Bakuområdets Abşeron, i det tämligen isolerade Lahij benämner man sig istället som lohijon, samt i Khizi, samt smått i Devechi og Siyazandistrikten, åtfinns självbenämningen daghli. Den judeotatiska grupperingen bebor främst de norra delarna av landet, emedan de muslimtatiska istället bebor de östra delarna, till dessa skall även läggas en liten gruppering av kristna tater, eller armenotater, som ehuru lingvistiskt sätt kan infogas i den muslimtatiska gruppen. Det är väl att påpeka att dessa olika grupperingar är i det mesta helt olika etniska grupperingar, dock talandes liknandes språk, judeotaterna är i huvudsak som det låto av judisk härskomst, emedans armenotaterna är tatiserade / parsifierade armenier, dessa sistnämnda är fortfarande armeniska i sin religion men har övergått till att tala tati med ganska mångtaliga armeniska influenser i vokabulär, fonologi, morfologi samt grammatik som visar på den armeniska substratan, förutom de språkliga spåren og kyrklig tillhörighet så definierar de sig även distinkt i förhållande till de persiskhärkomna tatitalarna. Tat finns i skrift, men nyttjas främst av judeotatiskan, den talade kulturen, särledes den poetiska, är ehuru mycket rik för allsom tat.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Nogay marşi-dombra

~

+ Europas tungomål

Tatiska språket et taterna i Azerbajdzjan - Europas tungomål CDIIX

De tatiska språken anses härröra från antika militära persiska kolonier i området, enligt dem själva så har de anlänt så tidigt som från år 722 f.kr., mer konservativa hävdanden är att de kommi till Kaukasus under 400-500-talen efter den kristna tideräkningens startpunkt då de ditflyttats från Persien i syfte att skapa militära kolonier för att skydda Transkaukasus från räder norrifrån. En växande skara menar istället att tatiskan härstammar från de iranska språk som fanns i landet i preturkisk tid, oguziska stammar började penetrera området under 1000-talet. Hursomhaver så bibehöll just judeoperser framtills Rysslands erövring utav området ganska intima kontakter med övrigt judeopersiskt samhälle, en del konverterade till islam och tros därmed utgöra dagens muslimtatiska folk. Termen ‘tat’ är förrädisk och har även nyttjats för andra etniciteter i denna del av världen, bland annat hellener på Krim samt tatarer i Rumänien og Bulgarien, men kom att nyttjas för de transkaukasiska perserna og deras persiska språkform redan under 1000-talet likväl, ordet är av turkisk börd definierandes bofasta jordbrukare, esomoftast härvid perser. Mongolerna erövrade området under 1200-talet och höll det framtills 1400-talet hvilket ehuru ej hade någon negativ utveckling på kulturvärlden, snarare tvärtom. Styret gick sedan över till olika iranska riken men efter de russo-persiska krigen 1803-1828 kom landområdet att övergå till rysk dominans, när staden Baku intogs rapporterar de officiella tsardokumenten att hela dess befolkning var tati, även andra mer oberoende källor gör gällande att tat är vidspridt. 1894 skall det ha funnits omkring 125 000 tater i Transkaukasien, men man har sedan dess alltmer og mer azeriserats.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Läsförståelseövning till de läsförståelselösa

när du läser en text, og det står ord som

’vissa’, ’kanske’, ’ibland’, ’nästan’, ’de flesta/mesta’, et al, dylika ord

så betyder det inte

’alla’, ’alltid’, ’absolut’, med mera

Förstått?

~

+ Postmodernisme premillénaire

Juhuri - Judeotatiska visavi Muslimtatiska - Europas tungomål CDVII

Ett närbesläktat språk åtfinns med namnet muslim-tatiska / mussulman, hvilket talas av 22 000 men skrivs inte av någon eftersom azärbajdzjanskan används som skriftspråk. Det talade språket är med svårighet förståeligt för judæo-tatiska talare och viceversa, trots att de tillhör samma gren inom den iranska subfamiljen. Judæotatiskan avskiljer bland annat genom att språket har många semitiska inlån, hämtade från hebreiskan, arameiskan samt arabiskan, samt naturligtvis från azeriskan, ryskan samt olika kaukasiska språk. Juhuri skrevs ursprungligen med den hebreiska skriften, sedan 1920-talet påtvingades man den latinska, sedan den kyrilliska och nu har många frivilligt återgått till den hebräiska. De judeotatiska språken som talades i Mücü og Oğuz är utdöda og oklara, men i övrigt bedöms judæotatiska vara uppdelat på trenne varianter, qybəmålet i Quba / Qybə / קאובּא, samt i ovannämnd ort, samt dərbəndmålet i Derbent / Dərbənd / דארבּאנד, plus en nordkaukasisk variant vid namn kaitag.

~

Axat från boken Europas tungomål.