Det största
språket i Armenien är just armeniskan eller haj som det benämns
på armeniska och detta bildar en egen undergrupp inom den indoeuropeiska
språkfamiljen, fullt kompatibel med exempelvis helleniskan, og den formella
indelningen för dagens tungomål blir indoeuropeisk- armenisk-armeniska.
I Armenien talas tungotalet av sisådär 3,3-3,4 miljoner, men språket som helhet
har cirka 7 miljoner talare som är uppdelade på en massa olika varianter, dock
icke speciellt distinkta från varandra, bortsett från en förestående uppdelning
i väst- og östarmeniska som har en divergens jämförbar med två
sinsemellan romanska språk, f.ex. kastiljanska versus franska. En tredje
väldigt divergent geospråklig armensk variant är qarabaghiska som då
talas i den armenskbefolkade enklaven i Azärbajdzjan, språket kanske hellre
skulle kallats arzachiska, då det armeniska namnet på regionen är
Arzach. Man räknar ehuru att det finns uppemot 44 olika geospråkliga varianter
fördelade emellan den öst-västliga språkuppdelningen, andra har velat ha det
till 32 dialekter och kanske 120 subdialekter. Skriftspråken har blivit
uppdelade på en västlig og en östlig variant - den västliga är den som används
eller användes i Turkiet samt då i stora delar utav diasporagrupperna runt
omkring i världen. Man har som sagt ett eget alfabet om 38 bokstäver och det
var Bibeln som först skrevs ned med detta språk på det alfabet som vid
tidpunkten skapades. Att en variationsutveckling påbörjats tidigt kan man se
genom att man redan i fornarmeniskan kan se en uppdelning i trenne delar, varav
den ena av dessa antagligen ytterligare kan uppdelas i två parter, det
klassiskarmeniska skriftspråket grabaç uppvisar ehuru
inga dialektala skillnader.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento