Västarmeniska visavi Östarmeniska - olika armeniska språk - Europas tungomål CCCLXVII

Det största språket i Armenien är just armeniskan eller haj som det benämns på armeniska och detta bildar en egen undergrupp inom den indoeuropeiska språkfamiljen, fullt kompatibel med exempelvis helleniskan, og den formella indelningen för dagens tungomål blir indoeuropeisk- armenisk-armeniska. I Armenien talas tungotalet av sisådär 3,3-3,4 miljoner, men språket som helhet har cirka 7 miljoner talare som är uppdelade på en massa olika varianter, dock icke speciellt distinkta från varandra, bortsett från en förestående uppdelning i väst- og östarmeniska som har en divergens jämförbar med två sinsemellan romanska språk, f.ex. kastiljanska versus franska. En tredje väldigt divergent geospråklig armensk variant är qarabaghiska som då talas i den armenskbefolkade enklaven i Azärbajdzjan, språket kanske hellre skulle kallats arzachiska, då det armeniska namnet på regionen är Arzach. Man räknar ehuru att det finns uppemot 44 olika geospråkliga varianter fördelade emellan den öst-västliga språkuppdelningen, andra har velat ha det till 32 dialekter och kanske 120 subdialekter. Skriftspråken har blivit uppdelade på en västlig og en östlig variant - den västliga är den som används eller användes i Turkiet samt då i stora delar utav diasporagrupperna runt omkring i världen. Man har som sagt ett eget alfabet om 38 bokstäver och det var Bibeln som först skrevs ned med detta språk på det alfabet som vid tidpunkten skapades. Att en variationsutveckling påbörjats tidigt kan man se genom att man redan i fornarmeniskan kan se en uppdelning i trenne delar, varav den ena av dessa antagligen ytterligare kan uppdelas i två parter, det klassiskarmeniska skriftspråket grabaç uppvisar ehuru inga dialektala skillnader.

~

Axat från boken Europas tungomål.