1993 hade man
en folkomröstning som ledde fram till en demokratiskt utformad konstitution,
något man redan krävt 1933, innehållandes tillåtelsen av politiska partier samt
ett valt parlament. Före detta var landet ett fögderi där furstarna hade all
beslutande makt, fastslaget anno 1278, men där lokalbefolkningen ej hade juridisk
lagbestämmande rätt. Vid upproren 1933 där man önskade utökad demokrati besatte
Frankrikes militär landet en stund, året därpå proklamerade sig Boris
Skossyreff sig som Boris I, prins av Andorra, samt startade krig med biskopen
af Urgel. Han arresterades av Spanien och slängdes ut. 1993 blevo man således
självständigt samt beträdde även Förenta Nationerna, landet är numer ett konstitutionellt
principat med kvarhållet dubbelstyre. Man använder sig av euron och har ingen
försvarsmakt, för övrigt så klarade man sig bra undan de tvenne krigen under
första halvan av 1900-talet, men upprätthåller en självständig utrikespolitik.
Under andra storkriget var man neutral och en viktig smuggelväg emedans freden
med Tyskland avseende första storkriget fick avvakta framtills 1958, Andorra
hade deklarerat krig med Tyskland men aldrig medverkat i några bataljer, månt
var det därav man glömde furstendömet i Versaillesfreden. Andorra får ehuruväl
än idag pröjsa den pålagda skatten till sina furstar fastlagd anno 1278, kallad
questia, beståendes utav fyra skinkor, fyra brödlimpor samt en skvätt
vin.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento