Urarteiskans fortsatta liv i armeniskan - Europas tungomål CCCLXXII

När armenierna kommo fram var det inget folktomt område de tog över, utan det fanns redan ett folk här, och vissa karaktäristiska drag i armeniskan som man inte funnit indoeuropeiska förklaringar till har man kunnat förklara med ett inflytande från ett icke-indoeuropeiskt tungomål. Armeniskan självt ser förövrigt många gånger ut som ett kaukasiskt språk och nästan 40 procent av dess ordförråd består utav inlån, varav många är av oklart ursprung. Språket som ansyftas är urarteiskan og denna urarteiska antas i sin tur härstamma eller åtminstone vara nära besläktat med den redan nämnda hurritiskan, senare forskning menar då att armeniskan har fått en del lån från denna hurro-urarteiska språkgrupp, bland annat skall man ha lånat orden för träl og tegel. Den hurrourarteiska språkfamiljen har enligt senare forskningsrön med största sannolikhet släktskapsband med några av de språk som idag talas i Kaukasus. Området var asså ej folktomt, men det verkar ehuruväl som om det var statstomt eller anarkistiskt, då urartéernas stat hade rasat ihop tidigare än när armenierna togo till makten, detta betyder förvisso givetvis icke att de inte kunnat bo i området en tid före maktövertagandet. Även genetiska studier visar att den armeniska befolkningen är närmast besläktad med nordkaukasiska folk, hvilket stärker urarteiskans kaukasiska band och det självklara argumentet att språk och folk inte nödvändigtvis har samma ursprung. Armeniskan har ju inkommit överifrån för att sedan sippra ner genom straterna, för att till sist omintetgöra urartesiskan hos den överlag urartiska befolkningen i Armenien. Förutöver hurrourarteiska inlån så är en hel del lån fortfarande av oklart ursprung, härefter åtfinns den nämnda grekiskan, men även en stor del iranska samt syriska inlån. Just de iranska lånorden vart så många att man tidigare trodde att armeniska var ett iranskt tungomål, det var först 1875 som Heinrich Hübschmann illustrerade att tungomålet hörde till sin egen subgrupp inom den indoeuropeiska språkfamiljen. De iranska inlånen har i princip skett ända från 550 f.kr., och kanske ännu längre bak i tiden, men det är även intressant att nämna att vissa östiranska inlån existerar där armeniskan gör gemensam sak med sogdiska?

~

Axat från boken Europas tungomål