sabato 8 febbraio 2014

Albanskan ett illyriskt språk? - Europas tungomål CCCXXXII


Albanska mål är en egen indoeuropeisk målgrupp som bildar en egen undergrupp og vissa tror att den har växt fram ifrån illyriskan, även om den historiska sanningen är att man inte har fått klarhet i detta ännu, då en klar historisk koppling icke har kunnat finnas då albanska ej finns belagd förrän från 1400-talet och framåt - det är ett stort hopp från antikens illyriska som ju heller inte finns bevarat nämnvärt. De få bevis man kan finna anspelar ehuru på någonslags koppling. Vissa menar istället att albanska är en utväxt av thrakodakiskan och en delteori till detta är att albanskan og rumänskan enligt tesen gemensamt skall ha cirka 70 ord som då skulle härstamma från thrakodakiskan, i fallet rumänska så skulle dessa ord givetvis kommit in som substrat. Att några likheter finns emellan albanska och illyriska kan helt enkelt bero på att illyriska fortfarande talades då albansktalande anlände och såtillvida fick vissa substratiska influenser härifrån, men återigen så existerar inga bevis för endera teorierna. Men en märkbar konsekvens av den albanskillyriska teorin är ehuru att det i nutid ej är alltför ovanligt med förnamnet Ilir i Albanien. Albanskan erkändes som tillhörigt indoeuropeiskan av Bopp 1854, redan 1774 proponerades en illyrisk härkomst från en tysk historiker. Man kan inte bevisa det men det finns många spår som leder till det hållet, exempelvis finnes inga spår av någon extensiv migrering in i området, ordet alban härstammar från en illyrisk etnonym, albanska talas i samma område som illyriska en gång talades, de flesta av de få orden som man funnit vara illyriska kan förklaras med albanska element, toponymer och liknande har alltid följt de albanska ljudförändringarna, lånord från latin og grekiska härstammar från inlån från tiden före kristendomens infallande hvilket är även då de nu albanska territorierna blev erövrade, dessutom är lånen från doriskan hvilket pinnar ner geografin, och så vidare.





















~


Axat från boken Europas tungomål.

Nessun commento: