Albanska mål
är en egen indoeuropeisk målgrupp som bildar en egen undergrupp og vissa tror
att den har växt fram ifrån illyriskan, även om den historiska sanningen är att
man inte har fått klarhet i detta ännu, då en klar historisk koppling icke har
kunnat finnas då albanska ej finns belagd förrän från 1400-talet och framåt -
det är ett stort hopp från antikens illyriska som ju heller inte finns bevarat
nämnvärt. De få bevis man kan finna anspelar ehuru på någonslags koppling.
Vissa menar istället att albanska är en utväxt av thrakodakiskan och en
delteori till detta är att albanskan og rumänskan enligt tesen gemensamt skall
ha cirka 70 ord som då skulle härstamma från thrakodakiskan, i fallet rumänska
så skulle dessa ord givetvis kommit in som substrat. Att några likheter finns
emellan albanska och illyriska kan helt enkelt bero på att illyriska
fortfarande talades då albansktalande anlände och såtillvida fick vissa
substratiska influenser härifrån, men återigen så existerar inga bevis för
endera teorierna. Men en märkbar konsekvens av den albanskillyriska teorin är
ehuru att det i nutid ej är alltför ovanligt med förnamnet Ilir i
Albanien. Albanskan erkändes som tillhörigt indoeuropeiskan av Bopp 1854, redan
1774 proponerades en illyrisk härkomst från en tysk historiker. Man kan inte
bevisa det men det finns många spår som leder till det hållet, exempelvis
finnes inga spår av någon extensiv migrering in i området, ordet alban
härstammar från en illyrisk etnonym, albanska talas i samma område som
illyriska en gång talades, de flesta av de få orden som man funnit vara
illyriska kan förklaras med albanska element, toponymer och liknande har alltid
följt de albanska ljudförändringarna, lånord från latin og grekiska härstammar
från inlån från tiden före kristendomens infallande hvilket är även då de nu
albanska territorierna blev erövrade, dessutom är lånen från doriskan hvilket
pinnar ner geografin, och så vidare.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento