Splittringen emellan toskiska
samt gegiska har så vitt man vet alltid varit förekommande och splittringen var
ännu vidare under medeltiden än nu, då det osså var mindre riken som behärskade
det politiska livet i området. Det var inte förrän under 1600- samt 1700-talen
som de olika smårikena växte ihop till de nuvarande regionerna med
efterföljande språkskildring. Under hela denna period så låg riket under
turkarnas herravälde, som förbjöd all albansk undervisning och publicering.
Albanerna finge ej sin egen stat förrän 1913, även om kortlivade frihetsförsök
hade gjorts så tidigt som på 1100-talet, man hade ehuruväl en relativ
självständighet i slutet av 1400-talet. Anledningen till att landet blev fritt
1913 kan man kanske tacka grannländernas osämja, huru de skulle dela landet
sinsemellan sig. Hursomhelst så fick inte albanerna hela territoriet som var
bebott av albaner utan en stor del hammnade utanför, exempelvis i Kosova ock
Makedonien, hvilket ju i vissa sinnen lett till en dröm om ett Storalbanien,
d.v.s. ett Albanien som sträcker sig över hela det albanska territoriet. De
ovan nämnda tsamiderna härrär från Tsamerien / Cham i nordvästra Grekland men
bara en liten spillra om 40 000 bor kvar där nu, runt 150 000 bor i Albanien
samt 400 000 annorstäders. De flesta chamer förflyttades genom
Lausannefördraget, eller senare, emellan Turkiet og Grekland 1923, Grekland
vägrar i nutid att låta folket få tillbaka sina egendomar, detta fastän
chamerna var väldigt aktiva i kampen för grekisk självständighet. Även de tidigare
sulioterna var av tsamerisk sort men med ett eget språk som ehuru gått
historien förlorat då de inassimilerats i den grekiska myllan, folket gjorde
sig kända som virila motståndare mot det ottomanska styret i Epirus. Chamernas
kultur är som en mix av grekisk og albansk och har varit boende i Chameria
sedan åtminstone 1200-talet. De tsameder som var ortodox kristna fick stanna
kvar i Hellas emedans de som under det ottomanska styret konverterat till islam
slängdes ut, vid en andra religioetnisk utrensning år 1944. 1953 gav den
albanska regimen alla i exodus levande chamer albansk medborgarskap, med krav
på integrering, men de kvarhåller vid sin etniska identitet samt faktiska
status som flyktingar från sitt Chameria och önskar tillbaka sitt grekiska medborgarskap.
Någon mindre gruppering har även skapat en militant frihetsrörelse för
Chamerien.
~
Nessun commento:
Posta un commento